Barnbok


AHMED
berberpojken
Av Ahmed Rami



 
 

DET ÄR SOM EN SKÖN DRÖM

 

Butikernas portar är tillbommade och låsta nu. Kommersen har tagit nattpaus. Men folk kommer och går fortfarande. Det sorlar och ekar av steg i de trånga gränderna. Fötterna ilar förbi Ahmed, där han sitter hopkrupen invid husväggen, stora karlfötter i sandaler och i vanliga skor och i tofflor, mindre fötter i skor med höga klackar och fötter i lågklackade skor. Han blundar för att slippa se alla fötterna. Yrseln har kommit tillbaka. Han fryser, så han skakar i kvällskylan.

Han sitter och tänker på den sköna dynan i rummet innanför farbror Tariks butik, den som har ett blårandigt överdrag. Hur ska han komma dit? Åt vilket håll ska han gå? Vem ska han fråga om vägen? Alla verkar ha så bråttom.

Då hör han böneutroparen kalla till kvällens sista bön, bönen inför natten. Spröd och kvillrande ljuder hans stämma i den svala kvällsluften:

"Gud är den störste, Gud är den störste.

Jag bekänner att det inte finns någon annan gud än Gud

och jag bekänner att Mohamed är den som Gud har sänt.

Skynda till bönen! Skynda till frälsning!

Gud är den störste.

Jag bekänner att det inte finns någon annan gud än Gud."

Högt ovanifrån kommer rösten. Det är så underligt! För andra gången denna dag befinner sig Ahmed helt nära moskén. Han reser sig och går med vingliga steg den korta biten fram till entrén. Där tvekar han ett ögonblick, innan han tar av sig sandalerna.

"Är pojken här ensam?" säger en man i vit, elegant djellabah av ylle.

"Har du kommit för att be? Så här sent? Alldeles ensam?" säger en annan. Han låter mycket förundrad.

Ahmed är så förfärligt trött. Orkar inte svara. Rösterna kommer liksom långt bortifrån. Men visst är han ensam, så han nickar, tänker på den mjuka dynan i farbror Tariks rum.

"Men det är ju samma pojke som var här på eftermiddan och deltog i bönen," säger en tredje man. "Då var han i sällskap med en äldre person."

"Jag tror han håller på att somna. Ja, det är ju alldeles för sent för barn i hans ålder att vara ute nu. Han borde förrätta bönerna hemma," säger mannen i den vita djellabahn kritiskt.

Sedan hör Ahmed som i en dimma att någon ropar hans namn. Han känner igen farbror Tariks röst, men han orkar inte svara. Han vill inte svara heller, bryr sig inte om att svara, för det är som en dröm, en mycket behaglig dröm. Han blir buren och avklädd, och dynan, som han blir lagd på, är precis så mjuk, som han drömde om.

Han får sova tills han vaknar nästa dag. Till långt fram på förmiddagen sover han. Farbror Tarik ser efter, så han äter upp frukostbrödet till mynta-teet. Sen säger han helt lugnt:

"Madame Simon har varit här och frågat efter dej. Du behöver inte gå tillbaka till henne, om du inte vill."

"Jag vill inte," säger Ahmed.

"Nå, då så. Det ska nog gå att hitta ett annat jobb åt dej."

Det kommer beslöjade arabkvinnor från kvarteret och gör inköp, och deras ögon blänker varmt och vänligt ovanför slöjan, när de ser på Ahmed. Till och med Hussein i hörnet, som är ovän med farbror Tarik, nickar när Ahmed går förbi. Man lägger märke till honom på ett helt annant sätt i gränden nu än förut.

Det är fortfarande som en dröm, en skön och behaglig dröm, och Ahmed njuter. Han bryr sig inte om att fundera över varför alla har blivit så snälla och bjuder på nötter och godsaker. Det enda som känns lite besvärligt, är att gamle Ben Halil kommer och hämtar honom om eftermiddagarna, när han går till moskén för att be eftermiddagsbönen. Farbror Tarik klappar Ahmed på huvudet, när han kommer tillbaka, och säger att han är en heder för familjen.

Magsmärtorna är nästan borta nu och yrseln också. Ahmed börjar må riktigt bra. Han smiter undan, när Ben Halil kommer för att ta honom med till moskén. Han går till marknadstorget istället och letar efter Ali, känner lust för spännande upplevelser tillsammans med kompisen. Men Ali finns aldrig där. Inte heller på Färgarnas gata syns han till.

För övrigt börjar allt bli som förr. Farbror Tarik verkar missnöjd. Han väcker Ahmed klockan halv fem om morgnarna, innan han åker till marknaden. Ahmed somnar om och farbror Tarik grälar, precis som förr. Den behagliga tiden är förbi. Farbröderna i butiken ler inte längre, när Ahmed går förbi, eller ger honom godsaker. Hussein i hörnet ser surmulnare ut än någonsin.

Också Zaid uppför sig som vanligt. Han tar med sig Ahmed till kaféet under siestan.

"De gamle var så till sig för att du gick till moskén två gånger samma dag. Du är allt en skenhelig liten skojare, du," säger han och skrattar.

Ahmed skrattar också, fast egentligen tycker han det känns fel. Han gick till moskén den där dagen, för att det fanns trygghet där. Det fanns vatten där, när han höll på att förgås av törst. Han togs om hand av vänliga människor, när han var utmattad och inte visste vart han skulle ta vägen. Inom sig är han allvarlig, när han tänker på det som hände. Det var så underligt, alltsammans. Ändå skrattar han. Men det är mest för att det är kul att sitta på kaféet tillsammans med Zaid.

En dag sitter det två journalister på kaféet när Zaid och Ahmed kommer dit. Den ene är ljushårig och har underligt blekblå ögon och blek hy. Han ser sjuk ut, tycker Ahmed. Men hans kamrat är arab och ser ut som folk gör mest. De är på väg till Oujda, en stad i nordöstra Marocko, berättar Mahmoud, araben. De ska fortsätta bilresan tidigt nästa morgon.

Ahmed lyssnar ivrigt. Oujda, det är ju där hans far jobbar! Och en tanke dyker upp i hans hjärna. En tanke som övergår till beslut. Ett hemligt och alldeles oryggligt beslut. Han kan knappt sitta stilla, vill gå därifrån och tänka igenom beslutet i lugn och ro. Det känns som en lättnad, när siestan är slut och Zaid och han lämnar kaféet.

 

Föreg. sida

Nästa sida

Index


ZIP

FÖRORD

1. ALI ÄR ETT AFFÄRSGENI

2.
EN TUFF ARABFLICKA

3.
DE UNDERLIGA KRUMELURERNA

4.
MOSKÉBESÖKET

5.
POJKLIGAN

6.
DET ÄR SOM EN SKÖN DRÖM

7.
KAMELEN

8.
DEN VACKRA TUPPKYCKLINGEN

9.
OFFERSLANTEN

10.
EN DYSTER ÅTERKOMST

11.
OFFICEREN

12.
FARMORS MATTA

13.
BRÖLLOPET

14.
ÅSNAN OCH KARTAN

15.
DEN FARLIGA KLYFTAN

16.
UPPDRAGET

17.
SKINNPÅSEN

18.
DEN RIKE ANALFABETEN



Ett liv
för frihet
Självbiografi
Av A. Rami

ZIP



Ahmed Rami´s biograhie in other languages:
French
Russian
Português
Engelsk




Vad är
Israel?
101 fakta istället för
den judiska

lögnpropagandan
---Av Ahmed Rami.

ZIP


Israel
Falsk
Varudeklaration

Den Judiska myten
om rasen
-Av Ahmed Rami.

ZIP


Israels makt
i Sverige
Av Ahmed Rami

ZIP



Judisk
häxprocess
i Sverige
Av Ahmed Rami

ZIP



No hate. No violence. Races? Only one Human race.
United We Stand, Divided We Fall.
Know Your enemy

You too are welcome as a freedom fighter. Act now! Tomorrow it will be too late!
Compose your letter online. Write now to Rdio Islam
Ahmed Rami, writer, journalist, is the founder of the radio station Radio Islam.
Donations to help his work may be sent (in cheques or in notes) to his address:
Ahmed Rami - Box 316 - 10126 Stockholm, Sweden
Phone:+46708121240
Latest additions:
English -Svensk -French -German -Portug -Arabic -Russian -Italian -Spanish -Suomi
© No Copyright. - All texts and files in this Site may be republished and reproduced
as long as Radio Islam-(at http://www.abbc.net) where they are located - is mentioned.

HOME