|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
INTERVJU MED TOMMY RYDÉN I RADIO ISLAM
Den 16 Augusti 1991
Rydén: Jag tillhör en organisation som heter Kreativistens kyrka. Jag är från Jönköping, det som kallas Smålands Jerusalem.
Rami: Är du också född i Jönköping?
Rydén: Jag är inte född i Jönköping, men det är där jag har bott större delen av mitt liv, så jag har varit med om lite av varje. Jag har studerat på Pingströrelsens bibelskola faktiskt, även om det inte är det jag arbetar med nu längre. Men jag har den bakgrunden, så de vet mycket väl vem jag är och jag har arbetat med de här judiska och bibliska frågorna i olika sammanhang tidigare.
Rami: Hur gammal är du?
Rydén: Jag är tjugofem år nu och har en hustru därhemma och ett litet barn. När det gäller släkten däremot så har det varit värre. Vi har både på min sida och på tjejens sida, utan att överdriva, förlorat alla släktingar. De har vänt oss ryggen på olika vis. Och detta enbart på grund av skriverierna, inte på grund av någonting jag har gjort egentligen utan mest på grund av vad som har stått i tidningarna. Och reaktionerna har då varit negativa så att säga, på så vis att vi inte längre har någon kontakt med dem.
Rami: Har du varit med i Pingströrelsen också?
Rydén: Ja.
Rami: Medan du var med i Pingströrelsen, var du medveten om att den här rörelsen är prosionistisk proisraelisk och projudisk?
Rydén: Ja, det var jag. Jag gick den här ettåriga bibelskolan som ledde in mig på Pingströrelsens spår, därför att jag ville informera mig om Bibeln. Det var ju det som intresserade mig vid den tidpunkten. Det var ju uppenbart hela tiden att det rådde mycket prosionistiska stämningar och jag hade många diskussioner med vänner inom Pingströrelsen om de här frågorna. Den var ju helt klart övervägande prosionistisk. Jag kommer även ihåg att jag var på ett möte med Stanley Sjöberg som talade inför oss och han sade att Christopher Columbus, det påstod han, var jude och upptäckte Amerika för att Amerika en gång i framtiden skulle kunna stödja Israel. Så det fanns liksom inga gränser för sympatierna. Och det var ju även insamlingar till Israel. Pingstvännerna, om jag skall tala om dem då: De accepterar på något vis det rörelsens pastorer säger och pläderar för. Det blir liksom allmänt accepterat, inte bara när det gäller Israel utan även många andra frågor. Det är just den här så kallade väckelserörelsen liksom det här med att Israel finns med i bilden, att de är Guds utvalda folk. Och välsignar man judarna så blir man välsignad av Gud. Det är på något vis inkorporerat i Pingströrelsen som rörelse.
Rami: Att det judiska rådet, att judarna har mördat Jesus, det nämns kanske inte?
Rydén: Nej, det talas inte om det överhuvudtaget. Men problemet är ju det att jag fann att det är svårt att diskutera med sådana människor, för att en människa som är helt bunden till en bok och inte vill titta utanför den och inte granska hållbarheten i det som påstås i den här boken, då är det väldigt svårt att föra en öppen diskussion. Och det slutar då oftast med att de har rätt därför att det står någonstans i någon liten vers att så är det och då spelar det ingen roll vad man säger.
Rami: Är din tjej också med?
Rydén: Nej, hon har faktiskt inte alls den bakgrunden. Det är bara jag som har den här pingstvänsbakgrunden. Hon har varit mycket mer kritisk än vad jag har varit på den punkten. Men däremot när det gäller min släkt och mina föräldrar o s v så är de fortfarande engagerade och det är väl kanske mycket det här med uppfostran. Många av dem har ju växt upp med föräldrar som har varit engagerade i Pingströrelsen eller liknande rörelser. De är fastlåsta i sin tankevärld.
Rami: Är det inte de som dras till Pingströrelsen, jag menar nya medlemmar som inte har haft föräldrar som pingstvänner? Är det inte osäkra, svaga eller psykiskt sjuka människor som dras till
Rydén: Det är det överhuvudtaget till väckelserörelser, ja om man nu tänker på Livets ord, Pingströrelsen och alla de här grupperna. Det är ju riktigt som du säger att det är många ungdomar som dras till de här. Sedan kan man fråga# sig hur länge de blir kvar. Jag menar många försvinner ju efter några år, så man skall inte tro att alla dessa blir aktiva medlemmar och börjar bygga församlingar. Men de människor som kommer, det är ju säkert så att många av dem är väldigt osäkra, de behöver liksom ett mönster i sitt liv, en stadga så att säga, någonting att följa. Och det får de ju när de kommer till en rörelse som Livets ord eller Pingströrelsen för de här rörelserna är trots allt väldigt lika varandra när det gäller bibeltolkning. Religionen har spelat en oerhört stor roll i mitt liv, så jag har ju studerat många sådana här olika riktningar. Men numera är jag medlem i en organisation som heter Kreativistens kyrka.
Rami: Får jag fråga dig först: Finns det andra som du känner till som har lämnat Pingströrelsen som du?
Rydén: Ja, det finns det.
Rami: Och som gått med i den här nya kyrkan som du tillhör?
Rydén: Inte som är med i den här nya kyrkan. Man jag hade en kamrat när jag gick på bibelskolan som också var väldigt kritisk. Och lustigt nog, jag har träffat honom av en ren slump i efterhand, så har han också lämnat Pingströrelsen. Han är inte med i någon ny rörelse av något slag men han har kan man säga utvecklats i samma riktning som jag. Nya Testamentet är till stor del färgat av en man, Paulus. Han var jude. Han drev ju en väldigt hård linje och de som inte i princip var på hans linje var ju avfällingar i kyrkohistorien. Och då tycker jag att dessa unga pingstvänner i synnerhet skall titta på hur Bibeln kom till. Jo, den kom till år 325, då översatte samma bibel för första gången. Innan dess var det bara lösa dokument så att säga. Och detta gjordes under kejsar Konstantin, som var soldyrkare och som lät mörda två släktingar under sin regeringstid och som lät döpa sig först på sin dödsbädd. Alltså, han var inte på något vis en kristen. Han samlade ihop prästerna, de fick foga ihop den här bibeln och han hade armen stående utanför porten ifall det skulle bli några riktiga dispyter. Det var mängder av dokument som slängdes åt sidan och det fanns ju många kristna som hade andra åsikter än de som var närvarande. Men det var ju inte tal om att acceptera eller lyssna till vad de hade att säga utan hur bibeln skulle se ut bestämdes av dessa präster som satt där och av Konstantin. Det är den bibel vi har i dag. Det är bara det att den har översatts från språk till språk så att säga. När det gäller pingstvännerna exempelvis är det snarare så här att det är en form av hjärntvätt. Jag menar att när en människa inte vill lyssna på fakta då kan man bara säga att han är hjärntvättad. För det är någonting som är galet om man inte kan föra en öppen dialog om Bibelns trovärdighet. Och pingstvännerna är ju fast i detta. Om man talar med en pingstpastor, ja överhuvudtaget en frikyrkopastor, så spelar de hela tiden på detta, ja men det är ju den här andliga upplevelsen, den här andliga erfarenheten vad nu exakt detta är kan ju ingen beskriva men när det inte går att diskutera förnuftigt då tar de till det här ständigt och då gäller det i synnerhet ungdomarna. Att det är ju det här andliga, att du blir pånyttfödd och så vidare. Man det är ju så att säga bara fantasi.
Rami: Ja, den nya gruppen som du tillhör nu, vad heter den?
Rydén: Kreativistens kyrka.
Rami: Kreativistens kyrka. Är det någon ny kyrka här i Sverige?
Rydén: Ja, den är ny i Sverige. Men den finns representerad sedan 1973 i England och Amerika och den finns på många andra håll också. Nu är det ju detta att Kreativistens kyrka är på kollisionskurs med Radio Islam på många punkter. du och jag har ju diskuterat det här redan.
Rami: På vilka punkter till exempel?
Rydén: Ja, alltså Kreativistens kyrka är ju en rörelse som vänder sig till vita medborgare, precis som det finns grupper som vänder sig till utländska medborgare som är bosatta i Sverige.
Rami: du menar att Kreativistens kyrka inte vänder sig till mig som är brun?
Rydén: Ja, Kreativistens kyrka är ju en organisation för vita medborgare.
Rami: Till exempel, är jag vit eller brun? Jag kommer från Marocko.
Rydén: du är inte en vit medborgare, så vi inkluderar ju inte Dig.
Rami: Hur skall man vara för att vara vit?
Rydén: Vi accepterar alltså som medlemmar alla som är av europeisk börd.
Rami: Fransmännen, till exempel?
Rydén: Precis.
Rami: Även om han är svart?
Rydén: Nej, utan om han är av indoeuropeisk börd, då accepterar vi honom.
Rami: Men fransmännen är inte av indoeuropeisk börd, är de det?
Rydén: Ja, men man kan väl använda olika ord och ha olika granskning av historien var vi kommer ifrån o s v. Vi anser trots allt att när det kommer till kritan så känner man var man hör hemma.
Rami: När du talar om tillhörighet, menar du färg, alltså hudfärg?
Rydén: Nej, det är inte hudfärg egentligen som jag är ute efter kanske utan jag talar om det som ligger djupare i oss. Det historiska arvet. Européerna har ett speciellt arv, kan man säga. Jag säger som så här alltså att, nu talar vi om Radio Islam och många som lyssnar på Radio Islam är inte inne på min linje
Rami: Nej, jag kan säga att jag är helt emot rasism och mot att en religion skall skilja människor efter deras hudfärg. För mig till exempel är det inte hudfärg som skall bestämma tillhörigheten. Därför om du tar Marocko som exempel så finns det människor med olika hudfärg, från blonda med blåa ögon till bruna som jag Jag är brun med bruna ögon. Får jag fråga Dig: De här vita människorna som ni riktar Ert budskap till, skall de ha blåa eller bruna ögon eller spelar det ingen roll?
Rydén: Det spelar ingen roll utan det viktiga ...
Rami: Det finns ett rasistiskt program i Stockholm med Rolf Pettersson, som riktar sig bara till de som har blåa ögon.
Rydén: Ja, men sådant är jag inte inne på. Men det krävs visst en kyrka och det är ju där vi har konflikter, du och jag. Det vi har konflikt om, det är ju detta att Kreativistens kyrka är en vit organisation som har ett rasbiologiskt program. Sedan därmed inte sagt att vi är ute efter blonda och blåögda människor, för det är jag inte själv. Jag är blåögd, men jag är inte blond.
Rami: Rasbiologiskt?
Rydén: Rasbiologiskt, ja.
Rami: Det skall vara vit ras?
Rydén: Ja, alltså vi anser att araber skall få vara araber.
Rami: Araber, det är ingen ras. Det är de som talar arabiska. Det kan till och med vara många blonda, vita, som är araber.
Rydén: OK. Jag förstår inte , men jag anser ändå att det finns
Rami: Jag tänkte bara att våra lyssnare skall förstå Dig.
Rydén: Jag kan säga så här: Judarna anser ju att..
Rami: Jag kan öppna en parentes Det som jag försvarar är också yttrandefrihet. Även de som har olika åsikter, även rasister eller de som är emot flyktingar, alla skall ha rätt till yttrandefrihet och man skall låta det svenska folket som är ett moget folk själva bestämma och välja vad de vill välja.
Rydén: Jag håller med dig fullständigt. Jag tycker att människor, som du och jag, skulle få en chans att framföra våra åsikter öppet, i TV exempelvis, och sedan skulle människor därhemma avgöra vilka som är dårar och vilka som är normala. Och jag tror nog att du och jag skulle få in fler poäng än vad de styrande skulle få:
Rami: Jag vill bara, för att våra lyssnare skall förstå vad du menar, att du definierar den vita rasen. Är det hudfärg?
Rydén: Det är klart att till viss del är det givetvis hudfärg, för vita människor har ju vanligtvis en ljus hudfärg. Det har de.
Rami: Vi har blonda i Marocko, i arabvärlden. De tillhör den vita rasen.
Rydén: Ja, precis, men i många länder är det uppblandat.
Rami: Min mor är ljus, nästan blond. Tillhör hon den vita rasen?
Rydén: Det gör hon förmodligen inte. Det beror ju på vilken bakgrund hon har. Vi säger som så här att det finns ju många länder där det är uppblandat. I Östeuropa finns det en väldig blandning på många håll. Och många gånger får man väl bedöma från fall till fall.
Rami: De som är uppblandade då. Till exempel om någon har en vit, alltså blond pappa och en brun som Du, lite mera brun lite mera vit mamma, en blandning, anser du att barnet som kommer från de här två föräldrarna skall betraktas som vitt eller brunt?
Rydén: Det spelar ju ingen roll. Det handlar ju inte om hudfärg främst.
Rami: Jamen, tillhör det här barnet den vita rasen?
Rydén: Ja, det är ett vitt barn förmodligen, om föräldrarna är vita. Om den ene är arab och den andre svensk då räknar vi inte barnet som ett vitt barn.
Rami: Vi måste komma överens om det här: Det finns blonda araber och du sade att de tillhör också den vita rasen. Är det så?
Rydén: Det beror ju på vilken bakgrund. Låt oss säga så här: Om det finns en arabisktalande person i Mellersta Östern någonstans vars släkt går tillbaka till Europa och så vidare. Det är klart att han är vit även om han talar arabiska för språk och gränser är inte så viktigt egentligen. Det är ointressant. Vad vi talar om är att precis som judarna anser att de skall få vara ett eget folk, de kör ju med det så hårt så att de trampar ner andra folk
Rami: Men de är inte heller ett folk, det är en myt. Det finns både svarta judar, gula judar osv. Det här att judarna utgör en ras, det är bara en myt. De är inte heller en ras.
Rydén: Men jag vill påstå och det grundar jag på vad jag har studerat, vad jag har sett när jag har rest i världen att det finns trots allt något som man kan kalla en vit ras. Det går liksom inte att komma ifrån. Och sedan kan vi kalla dem engelsmän, fransmän, svenskar eller något annat.
Rami: Hur många raser finns det då enligt Ditt begrepp?
Rydén: Jag anser att av alla de som kan räknas till den vita rasen, som är av europeisk börd för att nu förenkla det hela för lyssnaren, de räknar vi som ett folk. Vi gör ingen skillnad.
Rami: Får jag fråga Dig: Svenskar som går över till judendomen, tillhör de den vita rasen?
Rydén: De tillhör den vita rasen. Men har de gått över till judendomen så verkar de ju för någonting som är i direkt konflikt med oss.
Rami: Så det är inte rasen som gäller, det är religionen?
Rydén: Jo, rasen gäller givetvis. De förblir ju vita. Och jag menar att så länge de är vita så kan de givetvis bli en del av vårt folk. Men man måste ju samtidigt inse detta: Låt oss säga att det skulle vara en marockan som jobbar för judiska intressen. Han är ju fortfarande marockan, alltså till kött och blod.
Rami: Kanske vi talar om olika begrepp därför att en marockan det är ingen ras. Även du kan vara en marockan.
Rydén: OK, det är riktigt, men
Rami: Jag vill fråga Dig: Judar, till exempel, som blir kristna, svenska kristna. Tillhör de den vita rasen?
Rydén: De tillhör inte den vita rasen.
Rami: Även om han är blond?
Rydén: Det spelar ingen roll. du vet ju att judarna trots allt har sin historia, även om den kanske är lite
Rami: Men om till exempel en svensk släkt som gått över till judendomen blir kristen igen efter 200 år hur blir det då ... ?
Rydén: Jaha, du menar att gå tillbaka igen ...?
Rami: Ja, men de flesta judar har bara konverterat till judendomen, det är ingen ras alltså. Kasarerna till exempel har konverterat till judendomen utan att ha varit judar.
Rydén: Men då har man vad gäller kasarerna ett icke-vitt inflytande, ett icke-europeiskt inflytande. Så hur vi än vrider och vänder på det så kommer vi ändå till samma punkt. Jag menar: det spelar ingen roll om jag konverterar till islam för jag är fortfarande vit.
Rami: Jag villil fråga Dig: Om du hade fått makten i Sverige och finge bestämma, hur skulle du bestämma i Sverige kulturellt? Hur skall det bli med mig då i Sverige? din grupps syn på invandrare?
Rydén: Ja, alltså enligt vårt program så skulle Sverige bli som det var innan invandringsvågen, alltså innan den utomeuropeiska invandringsvågen började. Då skulle vi i princip vrida klockan tillbaks.
Rami: Hur skulle ni göra?
Rydén: Genom att låta dessa som har kommit hit och nu talar jag alltså om utomeuropeiska invandrare. Jag talar om invandrare som inte kan assimileras. De skulle i så fall få återvända. Därmed inte sagt att de skulle sättas i läger.
Rami: Menar du att jag då skulle utvisas från Sverige, även om jag är svensk medborgare?
Rydén: du skulle få åka till ett annat land i så fall inte nödvändigtvis Ditt hemland, det beror ju på vad du anser också eller ...
Rami: Men jag är inte ensam. Vi är ungefär en miljon. Skulle det då bli en lag som arresterar allihopa och utvisar dem? Eller skulle ni då bara ta ett beslut att alla lämnar landet inom en vecka eller en månad eller
Rydén: Vi skulle inte kunna kompromissa. Det är klart att jag skulle kunna sitta här och vara snäll i radiosändningen och säga
Rami: Nej, nej, nej!
Rydén: att du skulle få stanna och att han och han skulle få stanna.
Rami: Jag skall sända direkt utan att ändra vad du säger nu. Jag vill bara att folk skall förstå dig eftersom man inte låter er komma till tals i andra massmedier, i radio och TV, för att folk skall veta vad ni står för. Jag vill ge dig en chans så att våra lyssnare skall få veta vad du står för. du menar alltså att om ni får makt i Sverige skulle jag utvisas från Sverige? Ärligt talat, du behöver inte hyckla här! Jag är tolerant.
Rydén: Jag skall inte hyckla för jag har inte talat sådant språk och du vet var jag står också. Vi skulle utvisa alla, inklusive Dig, som är så att säga icke-assimilerbara.
Rami: Är det inte egentligen så att er ideologi bara är spegelvänd judisk rasism, att judarna säger att de är det utvalda folket. Och ni säger att de vita är det utvalda folket, att de vita är den härskande rasen.
Rydén: Det är riktigt att vårt tänkande 0är så att säga raselitseparatistiskt. Det är klart att vi sätter vår ras först. Det är riktigt. Men vi gör ju inte som judarna som försöker trycka sina idéer på alla andra. Det är det ju inte frågan om. Vi sätter vårt folk först. Och det är klart att jag tycker att det är bättre att säga att så här är vårt program. Det är min syn.
Rami: Men om du får makten här i Sverige till exempel? ni är emot att folk från olika länder blandas.
Rydén: Ja, det är vi. Absolut.
Rami: Hur skall du då hindra svenskarna att beblanda sig med andra folk? Svenskarna reser ju mycket och Sverige exporterar mer än 80 procent av sin industri. Miljoner svenskar reser till andra länder. Hur skall du hindra svenskarna att beblanda sig med andra folk, alltså sexuellt till exempel?
Rydén: Jag tänker på den sexuella biten. Jag anser så här att om en svensk vill gifta sig med en thailändska exempelvis så skall han bosätta sig i Thailand med denna flicka.
Rami: Men han får inte flytta hit till Sverige?
Rydén: Nej, inte blandäktenskap. Det anser jag inte. Det anser jag är helt förkastligt.
Rami: Skall det bara få finnas rena blonda svenskar här i Sverige?
Rydén: Inte rena blonda svenskar, men människor av en europeisk, vit börd. En vit sydafrikan kan nog vara här och en vit fransman kan nog vara här. Jag menar det spelar liksom ingen roll.
Rami: Skall inte ögonfärg spela någon roll?
Rydén: Det spelar ingen roll.
Rami: Är det bara hudfärg eller hårfärg?
Rydén: Ja, hudfärgen är givetvis ljus, det är ju alla vita.
Rami: du är inte vitare än mig.
Rydén: Det är inte bara hudfärg det handlar om.
Rami: Jag menar om det gäller hudfärg så är jag inte så mycket brunare än du egentligen.
Rydén: Nej, det må vara sant. Vi talar om två olika arv. Som jag sade innan så talar vi i rasbiologiska termer, d v s vi vill slå vakt om det genetiska arvet som vi anser finns. Och du kan säga att det finns inte, men vi säger att det finns och det tror vi och det håller vi fast vid och lägger fram argument för. Det är ju det vi vill slå vakt om. Om det sedan är en fransman eller en svensk spelar ingen roll.
Rami: Det var en svensk som sade till mig en gång, alltså en som också tror på den vita rasen, en från Sverigedemokraterna, att om de får makten skall de förbjuda svenskarna att resa utomlands för att de inte skall beblanda sig sexuellt med andra folk. Håller du med honom?
Rydén: Nej, det gör jag inte.
Rami: Men om en svensk tjej, en svensk kvinna åker utomlands till exempel till Kanarieöarna, Thailand, eller Marocko och då får en sexuell kontakt med en marockan och blir gravid och kommer tillbaka till Sverige. Hur skall ni då behandla denna kvinna?
Rydén: Då skall hon åka tillbaks till det land där hon skaffade barnet.
Rami: Utvisas?
Rydén: Ja, det finns ju en far någonstans.
Rami: Jag skall bara öppna en parentes för våra lyssnare. Jag tycker inte att lösningen är att spärra in dig i fängelse eller att döma dig som kriminell. Man skall lyssna på dig och låta folk först få veta vad du står för. Det är därför jag frågar dig i detalj, för många lyssnare vet inte vad du står för. Det är bra att du talar ut. Skall det alltså finnas en lag som förbjuder sexuella kontakter med icke-vita?
Rydén: Ja, absolut.
Rami: Till exempel om en tjej åker till Marocko för att jobba där. Hon är inte gift och skall stanna i två tre år. Menar du att hon skall ha sexuellt umgänge bara med svenskar? Om det inte finns några svenskar där då skulle hon först komma hit eller skicka efter en svensk?
Rydén: En sådan sak vore ju omöjlig att kontrollera så det skulle jag inte ens ge mig in på. Man vet ju aldrig
Rami: Men om hon blir kär i en marockan då?
Rydén: Så länge hon stannar därborta så spelar det ingen roll. Men om hon kommer hit ...
Rami: Men om hon är svensk medborgare som du?
Rydén: Men om hon kommer hit då uppstår problem.
Rami: Vilka problem?
Rydén: Ja, om hon tar hit sin man och sedan skall ha barn så har vi ju den här diskussionen som vi var framme vid tidigare. Men jag menar om hon stannar i det landet och skaffar familj, det spelar ju mig ingen roll. Det är ointressant.
Rami: Drottning Silvia till exempel, tillhör hon den vita rasen enligt Dig?
Rydén: Jag har inte gjort någon forskning om hennes släkt.
Rami: Men hon är från Brasilien.
Rydén: Ja, nu är det ju så här att i Sydamerika så finns det många europeiska släkter som inte på något vis har beblandat sig med urbefolkningen. Det finns ju tyska familjer och så vidare.
Rami: du menar att hon tillhör en tysk familj? Eller hennes mamma?
Rydén: Det vet jag inte. Det är omöjligt för mig att säga.
Rami: Men kungen själv, alltså Sveriges kung, tillhör han den vita rasen?
Rydén: Som arvinge gör han det givetvis.
Rami: Men om du får makten i Sverige skall man då först forska i alla människors
Rydén: Nej, jag tror inte att det kommer att behövas, därför att trots allt så vet ju de flesta människor vad de har för bakgrund. En sådan blandning har vi inte i det här landet trots allt som i Öst-staterna exempelvis.
Rami: Jag har inga barn. Men om jag till exempel får barn här i Sverige med en svensk tjej skall inte mitt barn betraktas som svenskt?
Rydén: Nej.
Rami: du menar att alla vita i världen skall ha rätt att komma till Sverige, men inte icke-vita? Så ni skall göra som Israel, alltså Israel det är bara för judar, och Sverige skall bara vara för vita?
Rydén: Ja, på den punkten så är vi givetvis ense, med den skillnaden att vi inte vill förslava. Vi vill inte ha billig utländsk arbetskraft. Det har ju israelerna, de har ju araberna.
Rami: Om svensk industri behöver ett överskott av arbetare, till exempel ett proletariat, och det inte finns så många svenskar som vill jobba skall ni då inte importera icke-vit arbetskraft?
Rydén: Nej.
Rami: du tillhör alltså den här nya strömningen, du har ungefär samma ideologi som Sverigedemokraterna eller vilka andra partier? 1 stort sett så har ni samma åsikter?
Rydén: Som Sverigedemokraterna kanske, ja.
Rami: Men om vi nu fortsätter med det här hur Sverige skulle bli om ni får makten? du sade alltså att mitt barn, om jag hade något, och jag skulle utvisas enligt din åsikt och Sverige skulle bara vara öppet för vita människor. Tror du enligt din åsikt att den vita rasen är en överlägsen ras, bättre än andra raser? Intelligentare till exempel?
Rydén: Jag ser det snarare som så här att den vita rasen har ett unikt arv. Sedan kan man tala om genetiskt arv eller man kan uttrycka sig på annat vis, men ett unikt arv. Jag tror inte att det är en slump att det var vi som upptäckte den nya världen o s v: Columbus, Maghellan och alla de andra. Jag tror inte att det är en slump att vi har producerat telefonen, bilen och många andra saker. Jag anser att det finns ett viktigt arv som vi har och som vi bör slå vakt om.
Rami: För att folk som lyssnar på dig skall få klara besked: Tror du att vita är intelligentare, bättre än andra raser? Ja eller nej?
Rydén: Ja.
Rami: Men japaner, då?
Rydén: Japaner är ju inte dumma i huvudet precis, det kan ingen påstå.
Rami: Menar du att de är lika intelligenta eller kommer de efter?
Rydén: Jag vet inte om de kommer efter eller om de är jämsides. Nu är det ju så här: Vi kan se till historien. Japanerna är ett intelligent folk och har producerat mycket i sitt land. Men de sitter ju där på sin lilla plätt och har inte åstadkommit så mycket runt om i världen, medan den vita befolkningen så att säga gav sig ut som pionjärer, upptäckte nya världar, byggde upp nya nationer som Australien, Nya Zeeland och Sydafrika.
Rami: Mem araberna upptäckte algebra, de arabiska siffrorna, medicin. du menar att de inte har lika intelligensförmåga som vita?
Rydén: Det finns givetvis intelligenta araber precis som det finns intelligenta japaner. Men jag säger som så här att man måste se till det stora hela.
Rami: Jag kan bara säga så här: Jag anser att civilisationens centrum har flyttat genom tiderna. Det har varit Kina, Egypten, Mesopotamien, Japan o s v. Idag finns centrum i västvärlden. Men när arabvärlden var i centrum för civilisationen var Sverige ett mycket underutvecklat land. Det var medeltid här i Sverige och svenskarna var analfabeter. Så jag tror inte att det finns en bättre ras eller ett bättre folk egentligen. Jag tror att det bara är omständigheter, politiska, sociala och geografiska som gör att ett visst område under en viss period blir centrum för civilisationen, att människan utvecklas eller underutvecklas. Vad säger du om det?
Rydén: Ja, det har ju funnits många olika civilisationer som den egyptiska o s v. Men det gemensamma i dessa fall är ju att de inte längre existerar, medan däremot den vita civilisationen existerar än i dag och existerar sedan lång tid.
Rami: Men egyptierna är inte svarta.
Rydén: De är inte svarta, nej.
Rami: Men vad menar du egentligen med svarta? Egyptierna är lika vita som Du. Till exempel Mesopotamien, perser
Rydén: När det gäller Egypten är det ett faktum, ett historiskt faktum, att de blandade upp sig med slavar. De importerade ju svarta slavar. Från första början så var det ju en väldigt stor klassskillnad på det där, men med tiden skedde ju en uppblandning. Det var alltså en rasuppblandning där som gjorde att de degraderades som folk. Och i dag vet vi ju hur det ser ut där och hur det ser ut i Indien. Indien var också en stor nation en gång i tiden.
Rami: Får jag fråga Dig: Om du får makten i Sverige, får inte icke-vita komma till tals i Sveriges radio och TV? Till exempel skulle jag få ha Radio Islam Jag skulle förstås utvisas från Sverige. Det skall förstås inte finnas icke-vita här i Sverige, men du menar att Sveriges massmedier
Rydén: Sveriges massmedier skall vara i svenskarnas händer, så att säga i den vita befolkningens händer.
Rami: Men en som är vit som Du, alltså de här som har makten i dag är vita. Men en vit svensk, med blåa ögon och blond. får han komma till tals om han tycker att svenska folket skall beblanda sig med andra folk?
Rydén: Nej, det får han inte, därför att
Rami: du menar att han inte får komma till tals i mass media?
Rydén: Jag skulle kunna säga så här att det lär dröja många år innan jag har makten eller någon med mina åsikter har makten, det lär dröja många år.
Rami: Men det är bara ett antagande.
Rydén: OK, men vi kan ju se det som det är i dag och som det har varit i många år nu. Vi får aldrig komma till tals överhuvudtaget, ja inte ens du som inte ens är svensk får komma till tals på grund av de som styr och ställer. Dessa vita ynkryggar och dessa utländska, ja vad man nu vill kalla dem, som yttrar sig och bestämmer lagar och håller på och kör med oss hela tiden i massmedia, överhuvudtaget i samhället, ja det börjar redan i skolan med propaganda. De har fått göra sig hörda nu och gör det varje dag överallt, överallt. Och så har vi då filmer som kommer från Hollywood, som visas på biograferna och som är producerade av judar. Vi har ju hela tiden de här attackerna. från alla håll. Om vi fick något att säga till om, då skulle det vara slut på det för då skulle svenskarna få göra sig hörda för en gångs skull. Och alla dessa medier skulle vara i våra händer och inte i deras. Och jag tror att vårt folk skulle må mycket bättre i det långa loppet om vi fick ett inflytande i massmedia än de krafter som är i gång nu och som inte alls är ute efter Sveriges bästa och inte ens är ute efter Ditt bästa bara för att du råkar opponera dig mot judarna.
Rami: Ja, men jag tycker att civilisationen och tänkandet utvecklas också, om människorna också blir mera utvecklade intellektuellt i ett samhälle där det råder yttrandefrihet. 1 dag protesterar vi mot att det inte finns yttrandefrihet för åsikter som inte är gängse åsikter. kontroversiella åsikter alltså. Men om du får makt, skall du då bli lika dan? Det är bara sådana som har åsikter som Du, till exempel bara de som tror på den vita rasen, som kan komma till tals. De som tror på att svenska folket, alltså jag menar vita svenskar, som tror på att Sverige skall öppnas också för andra folk och att svenskarna skall blandas med andra folk de får inte komma till tals i massmedierna, om du har makt i Sverige?
Rydén: Människor som förråder sitt eget folk
Rami: Är det förräderi om man har andra åsikter?
Rydén: De som uppmanar eller tillåter rasupplösning, de är förrädare och de skall givetvis inte göra sig hörda. Men, däremot, människor som har olika åsikter sinsemellan men som gemensamt verkar för Sveriges bästa och svenskarnas bästa de skall få göra sig hörda. Det skall inte råda någon åsiktsdiktatur, men skiljelinjen går just där.
Rami: du menar att om svenskar beblandar sig med andra folk, så betraktar du dem som förrädare?
Rydén: Ja, de får givetvis ha den åsikten.
Rami: Men de får inte komma till tals i massmedierna?
Rydén: Det skall inte vara den policyn i svensk politik och i svensk massmedia, nej. Utan svensk massmedia och svensk politik skall ju vara för Sveriges bästa, inte för andra sidan jordklotet.
Rami: Men Sveriges bästa? Man kan ha olika åsikter om vad som är Sveriges bästa. Det kan vara en ren svensk som du som säger att Sveriges bästa är just att beblanda sig med andra folk.
Rydén: Jag tror att vi kan övertyga dessa människor.
Rami: Ja, men han får inte komma till tals och sprida dessa åsikter i Sverige, är det inte så?
Rydén: Om vi fick komma till tals i TV och fick framföra våra åsikter och säga varför vi säger si och så tror jag att vi skulle kunna övertyga en mycket stor procent av den svenska befolkningen, inte alla, men en stor procent, tillräckligt för att så att säga kunna ... Jag menar det vore ju inte värre än vad det är idag. I dag håller ju regeringen på att genomföra allt möjligt elände trots att svenska folket inte är ett dugg av samma åsikt. Det är också en diktatur.
Rami: Men de som inte har lyckats övertyga i mass medierna och i alla fall vill fortsätta att jobba för att deras åsikter sprids, för dem har möjlig heterna att sprida de här åsikterna. deras åsikter, som ni inte håller med?
Rydén: Det beror på vad det är för åsikter det gäller.
Rami: Åsikter att de inte tror på den vita rasen, de tycker att svenskarna skall beblanda sig med andra folk och att svenskarna skall ha rätt att gifta sig med andra folk.
Rydén: Jag tycker att om de anser att svenskarna skall beblanda sig med andra folk, då tycker jag att de skall praktisera det själva, åka utomlands och beblanda sig med andra folk.
Rami: du menar att de får inte stanna i Sverige?
Rydén: Nej, det sade jag inte. Utan då skall de givetvis förverkliga sina drömmar och åka utomlands och göra det där.
Rami: Man om man vill göra det i Sverige?
Rydén: Det kommer man inte att kunna göra därför att i Sverige kommer vi att ha en politik som främjar homogenitet, alltså att det är ett folk, ett svenskt vitt folk. Det kommer inte att finnas a några
Rami: Men du talar bara om färg. Det kan finnas vita som har fem olika åsikter, politiska och sociala.
Rydén: Javisst.
Rami: Hur kan du tvinga dem att ha lika åsikter?
Rydén: Nej, olika åsikter skall man alltid tillåta.
Rami: Men en svensk skall också få säga att det inte finns någon skillnad mellan raser och att svenska folket och svenskarna skall ha rätt att beblanda sig med andra raser, med andra folk.
Rydén: Den åsikten kan man ju aldrig så att säga utplåna. Det kan ju alltid finnas någon som tycker så. Men jag tycker att
Rami: Men får de inte sprida eller arbeta för den här åsikten här i Sverige?
Rydén: Nej, inte i Sverige, utan jag tycker som jag sade innan att de skall praktisera det de säger och gör utomlands för många av dem som gapar sig hesa för andra folk de är inte beredda att åka utomlands och leva på samma villkor och 24 försöka bygga upp någonting där. Utan de lever ju i det trygga Sverige och då är det lätt att ta emot folk här och uttala sig om folkblandning. Men vi anser att Sverige skall vara som vi säger en vit nation.
Rami: Men det är svårt att veta hur många som är rena svenskar och hur många som har beblandat sig med andra folk. Om du får makten, hur kan du då undersöka och komma till rätta med alla som är riktiga svenskar och de som inte är riktiga svenskar, alltså rasmässigt?
Rydén: Ärligt talat, så tror jag 'inte att det vore något problem. Det finns de som kommer att tycka tvärtemot mig, men man kan givetvis inte förbjuda åsikter. Men jag tycker att då får de ju göra det här utomlands alltså för här kommer det inte att finnas en chans att göra det utan här kommer vi att främja homogeniteten. Där går en skillnad.
Rami: Och vad menar du med homogenitet?
Rydén: Homogenitet, menar jag alltså, är ett folk som har ett gemensamt kulturellt och genetiskt arv. Och det har detta folk.
Rami: Genetiskt och kulturellt? Men jag då? Om jag är född i Sverige, om jag är uppväxt med den svenska kulturen och har den som arv, om jag är adopterad av svenskar, betraktas jag då inte som svensk?
Rydén: Jag kan ju inte bli japan för att jag flyttar till Japan.
Rami: Men du talar nu om kultur?
Rydén: Ja, kultur och genetik.
Rami: Vad menar du med genetik?
Rydén: Det du har i blodet, alltså Ditt arv, det som går långt långt tillbaka i historien. Min egen familjs historia kan jag ju bara nämna i korthet: Den går tillbaks till, ja vi har funnits i Sverige sedan 7600 talet i varje fall. Och innan dess var så det valloner och ... Det finns trots allt ett blodsarv, det går inte att komma ifrån.
Rami: Jag kan säga att jag har aldrig i Tredje världen, i Marocko eller i ..., träffat folk som tänker som så att man skall bygga en nation på ras, bygga ett land på ras. Jag säger dig för att du skall försvara Dig. Bara i Frankrike i dag finns 6 miljoner invandrare från Tredje världen och i Tyskland finns också 6 miljoner. Och de här människorna har gift sig, blandat sig, skaffat en ny generation av blandade människor som också är fransmän eller tyskar. Och du säger att de är bara européer, men de har blivit européer efter två tre generationer. Och ryssar har också beblandat sig, från Azerbajdan till Armenien till Litauen och de baltiska länderna. du menar att nu skall man rätta till en ny ras, kriterier så att man bildar nya stater här i världen?
Rydén: Det är så att raser finns och har alltid funnits.
Rami: Men nu är det så att de har beblandat sig?
Rydén: En promille har gjort det. Det är en liten procent som än så länge har gjort det.
Rami: Det är 70 procent i Frankrike och Tyskland.
Rydén: Det är desto värre i så fall. Vi vill slå vakt om vårt folk. Ju mer de blandar upp sig, ju värre är det. Men det finns nationer som bygger på ras och som är starka nationer därför att de bygger på ras. Vi kan ta ett impopulärt exempel: Israel bygger på ras, kan man säga, och det är en stark nation därför att de hävdar just detta. Det kan man inte komma ifrån.
Rami: Men vad anser ni om de svenskar som vill ha mera frihet, som egentligen vill ha mera yttrandefrihet och rörelsefrihet och som tom vill bli en del av EG? Turkiet kanske tom kan gå med i EG. Betraktar ni inte turkar som européer?
Rydén: Nej, det gör vi inte. Vi betraktar i varje fall inte turkar som vita.
Rami: Spanjorer?
Rydén: Spanien är uppblandat, men en stor del av Spaniens befolkning räknar vi som vita.
Rami: Men inte turkar?
Rydén: Nej.
Rami: Bulgarer?
Rydén: Det kan finnas undantag, men i det stora hela tror jag inte vi räknar bulgarer dit. Men man får ju bedöma från fall till fall.
Rami: Tror du på EG?
Rydén: Jag är emot EG.
Rami: Men kommer Du, ifall du får makten till exempel eftersom svenskarna, alla folk vill ha mera frihet, mindre förbud att införa förbud mot att gifta sig med icke vita?
Rydén: I Sverige, ja.
Rami: Kommer man inte att få gifta sig med icke vita i Sverige?
Rydén: Nej, då får de ju resa till det andra landet.
Rami: du menar att de utvisas om de gifter sig med någon från ett annat folk?
Rydén: Ja, de utvisas till mannens eller kvinnans land.
Rami: Och turister som åker från Sverige, skall de ha instruktioner att de inte ska ha sexuellt umgänge med andra folk?
Rydén: En uppmaning, ja. Men det kan man ju aldrig kontrollera. Det går ju aldrig att kontrollera.
Rami: du själv, har du aldrig haft någon sexuell kontakt med en icke vit?
Rydén: Nej, aldrig någonsin.
Rami: Men, om du träffar en mycket söt, mörk, brun tjej och blir kär i henne, är det omöjligt?
Rydén: Ja, nu har jag ju mitt på det torra. Jag har inget val. Jag skulle inte inga något sexuellt förhållande med en kvinna från ett annat land. Det är därför att jag vet var jag har mina rötter. Jag vet varför jag inte skall beblanda mig med andra folk. Men därmed inte sagt att jag skulle så att säga bespotta henne eller något sådant. Jag menar man kan ju ha en hövlig ton för det, precis som vi sitter här och talar. Men jag skulle icke beblanda mig, nej det skulle jag inte göra.
Rami: Betraktar du dig till exempel om du nu är representativ för den vita rasen anser du dig som vit ras alltså bättre, intelligentare än jag som är brun?
Rydén: Jag anser att den vita rasen är mera avancerad än folken som finns kring Mellersta Östern?
Rami: Än jag?
Rydén: Det vill jag däremot inte påstå, därför att jag anser att det kan finnas undantag, att det kan ju finnas individer ...
Rami: Är jag ett undantag då?
Rydén: Inte vet jag. Jag känner dig för lite för att avgöra det.
Rami: Det finns mycket intelligentare än jag i Marocko och i andra länder.
Rydén: Det kan jag inte avgöra. Det vore dumt, för då är man inne på det personliga planet och det kan övergå till rena personangrepp i stället. Jag talar om folk så att säga, kollektivet
Rami: Att Sverige är utvecklat och avancerat beror inte på ras ...?
Rydén: Den vita rasen har ju om man bortser från stenåldern
Rami: Men det är intressant därför att jag har egentligen aldrig själv haft kontakt med rasistiska tankar eller de som tror på vita rasen, men det är intres sant att tala med dig som är aktiv i den här rörelsen
Rydén: Kreativistens kyrka.
Rami: Ja, men samtidigt stödjer du Sverigedemokraterna, om Sverige får en regering som representerar den vita rasen, som Israel i Mellanöstern som tror på den vita rasen. Det blir då dåliga relationer med Tredje världen och andra länder. Man kommer att betrakta Sverige som ett rasistiskt land, ett rasistiskt folk, som Sydafrika och bojkotta det. Hur tror du att den svenska ekonomin skall fungera då, eftersom den svenska industrin och hela ekonomin bygger på export? Hur skall Sverige ha sin internationella plats i världen, om Sverige blir ett rasistiskt land?
Rydén: Jag tror att Sverige kan överleva. Jag tror att det kan bli problem till en början under en över gångsperiod. Men att Sverige skall klara sig, det hyser jag inget tvivel om. Det är bara en fråga om vilja, vilja från politiker och vilja från affärsmän. Och det går att överleva med export. För trots allt OK, Israel är kanske ett undantags fall i och för sig men Sydafrika som har varit under bojkott och så vidare jag har själv rest i Sydafrika och sett och det landet har varit mycket välmående och överlevt trots alla
Rami: Omedvetet tar du ofta Israel och Sydafrika som exempel. du menar att Israel och Sydafrika är exempel på att en rasistisk regim i alla fall kan överleva trots en fientlig omgivning?
Rydén: Ja, på den punkten. I övrigt kan man ju ha sina invändningar mot specifika länder så att säga. Men just på den punkten att man kan överleva, det är ju absolut om man har någonting i landet som omvärlden vill ha och Sydafrika exempelvis har ju diamanter
Rami: När du talar om kultur och genetik. Kristendomen utgör i dag den kulturella svenska
Rydén: Som dominerar
Rami: Och kristendomen kommer från Mellersta Östern, från araberna. Jesus var en arab.
Rydén: Vi är emot kristendomen. Vi talar oftast om den judiska kristendomen för det är ju så att den har sina rötter i judendomen. Paulus var jude och så vidare.
Rami: Menar du att också kristendomen skall utrotas här i Sverige?
Rydén: Inte utrotas, det är väl att ta i kanske. Men den skall bemötas med sakliga argument. Jag tror att om folk fick höra fakta om Bibeln och kristen domen då tror jag inte att det skulle vara problem att övertala människor därför att kristendomen är ju som ett stort ok på våra axlar i den här världen. Det är ju kristendomen som har färgat våra lagar och så vidare. Kommer vi bort från detta elände alltså och från kristendomen som hjärntvättar människor att inte tänka normalt då kommer vi att ha ett helt annat klimat. Vi kommer att tänka mycket friate och vi kommer att kunna föra en sådan här dialog till vardags.
Rami: Vad tycker du om islam?
Rydén: Alltså, jag vill inte ha islam i Sverige. Det vore ju att spåra ur. Jag skulle vilja säga så här: Islam som religion är bättre än kristendomen därför att islam har ju en annan kämparanda i sig än vad kristendomen har i dag. Kristendomen har ju gjort att vårt land är på väg neråt andligt sett därför att det passiviserar folk.
Rami: Men om du tycker att islam är bättre så är islam emot rasism
Rydén: Jag är inte muslim. Jag arbetar inte för islams utbredande. Jag säger att ett islamiskt folk är förmodligen på grund av sin religion starkare än ett kristet folk i dagens värld, därför att kristendomen anser jag är ett mentalt hinder
Rami: Men skall ni ha någon religion i Sverige då?
Rydén: Ingen skulle få arbeta för sin religion i massmedia.
Rami: Men tänk att kristendomen och islam till exempel just bekämpar det här att dela in folk i olika raser. Islam säger att det finns inga skillnader mellan vit och svart, det är bara tron och det intellektuella och kulturen som är skillnaden. Det är gärningar mest. Om det skall vara religions frihet skall det vara yttrandefrihet. Och yttrande friheten utser också fria massmedier. Men du säger att man inte får sprida eller arbeta för att svenskarna till exempel skall beblanda sig med andra folk. Det får man inte sprida och jobba för i massmedierna?
Rydén: Nej, jag anser att det skall vara religionsfrihet. Men man skall inte arbeta för att underminera landet
Rami: Men jag till exempel, som har Radio Islam, arbetar för mera yttrandefrihet och jag anklagar det här etablissemanget som styr Sverige för att hota yttrandefriheten och för att inte tillåta andra ~ikter och inte låta dig till exempel komma till tals. Men du säger att om du får makten kommer du också att tysta mig och de som har makten i dag? Men du kommer inte med mera frihet, bara med mera förbud?
Rydén: du skulle inte bli satt i fängelse och du skulle inte bli tystad på det här sättet?
Rami: Jag skulle bara utvisas?
Rydén: du skulle under civiliserade former få lämna landet, ja.
Rami: Vad menar du med civiliserade former?
Rydén: Att du inte skulle slängas på en bananbåt och skjutsas iväg utan du skulle få en rimlig tid att kunna återvända.
Rami: Hur lång tid? En månad?
Rydén: Det vet jag inte. Det är en sådan där teknisk fråga.
Rami: Det är ett beslut att Ahmed Rami som är svensk medborgare måste lämna landet inom en månad eller två månader. Är det så du menar?
Rydén: Ja, så skulle det vara mot alla.
Rami: Jag kan säga att jag tänker inte stanna i Sverige i varje fall. Så fort jag kan åka till Marocko, skall jag åka till Marocko. Men jag tycker att om jag har makt i Marocko då skulle du vara välkommen att bo i Marocko.'Och vill du gifta dig med en marockansk kvinna och få barn och vara en marockansk medborgare, skall jag jobba för att alla människor, alla religioner, alla ideolo gier skall ha rätt, ha frihet att finnas och att existera. Och det är bara fri konkurrens som gör att man utvecklas. Det är bara folk och som kan regera (?).
Rydén: Men för oss kreativister är det viktigaste att slå vakt om det genetiska arvet vi har. Vi är inte intresserade av att bara leva ett liv så att säga och leva ett liv med en tro utan vi vill slå vakt om det vi har fått i arv och som skall gå vidare till våra barn. Det är därför vi är i konflikt, du och jag.
Rami: Så du menar alltså att en svensk kvinna eller en svensk man skall betraktas som en förrädare om hon eller han överhuvudtaget har något sexuellt umgänge med en icke vit?
Rydén: Ja, vi anser att i förhållande till sitt eget folk, 33 sin egen ras är det det värsta brottet av allt. Det vi sätter högst, anser vara största dygden, det är raslojalitet.
Rami: Men om en svensk då som du Du är inte blond, men har blåa ögon inte alls vill tillhöra svenska rasen, utan säger att det finns ingen svensk ras, det finns bara en mänsklig ras och säger att jag har rätt att beblanda mig med andra raser och gifta mig med en icke vit svensk, har han ingen individuell frihet?
Rydén: Han är bara ute efter att skada oss. Det är vad det är frågan om i så fall. Han är ute efter att undergräva vårt eget folks existens och en sådan person kan man ju givetvis inte tillåta i ett sam hälle som skall sträva uppåt och inte nedåt.
Rami: Om en svensk kille träffar en albansk tjej till exempel och blir kär i henne, skadar det det svenska samhället?
Rydén: Det gör det i och med att de får barn med tiden. Och de lever väl antagligen i Sverige. Lever de i Albanien är det inga problem, da struntar jag i det. Om de finns här i landet, skaffar barn här i landet som definitivt inte är vita
Rami: Men om det är en jugoslavisk tjej då?
Rydén: Många jugoslaver kan ju betraktas som vita och kan assimileras, precis som polacker.
Rami: Om man gifter sig med en jugoslav, måste man först göra en utredning och se om hon är vit?
Rydén: Då får man göra en bedömning. Det syns ju på personen vanligtvis, om det är en sadan som kan assimileras. Och många jugoslaviska flickor och män också för den delen kan accepteras och assimileras. De är vita.
Rami: Men Albanien ligger mitt i Europa som Jugoslavien och Italien. Varför gör du skillnad mellan Jugo slavien och Albanien?
Rydén: Men det viktiga är vilket folk man tillhör.
Rami: Är det för att Albanien är fattigare?
Rydén: Nejdå.
Rami: Mindre utvecklat?
Rydén: Nej, det har ingenting med det att göra.
Rami: Har de inte samma färg eller varför gör du då skillnad på albanerna?
Rydén: Alltså, vissa folk kan ju assimileras och är vita folk, andra är det inte. Och sedan var de bor är strunt samma.
Rami: Kan inte albanerna assimilera sig?
Rydén: Nej, de kan inte assimilera sig. De är inte vita.
Rami: Om en svensk kille får ett barn med en albansk tjej, kan inte det barnet assimilera sig?
Rydén: Barnet är ju givetvis inte vitt. Det är ju 50 procent icke vitt. Det är precis som när en svart och en vit får barn. Da blir det en mulatt. Och alla vet ju att det är ingen som betraktar det som ett vitt barn. Så det går ju inte att komma ifrån hur man än bär sig åt.
Rami: Tror du att det är många svenskar som tänker som Du, fast de inte gör det öppet? Jag menar att många moderater kanske egentligen tänker som du men de vågar inte öppet och ärligt tala som du talar, d v s att skillnaden egentligen mellan dig och de här är som skillnaden mellan tanke och baktankar.
Rydén: Jag tror att det finns många svenskar som är inne på samma linje fast de inte själva är medvet na. De tänker i de banorna men det är väldigt få som vågar säga det öppet. Så det är därför jag tycker att de som har synpunkter på det jag säger, även kritiska sådana, helst skall vända sig direkt till mig och ställa de frågorna för jag svarar även på ilskna frågor så länge det finns ett sakligt motiv i det hela.
Rami: Ligger det i närheten av Jönköping?
Rydén: Ja, det gör det, i Jönköpings län.
Rami: Alltså, du vill just nu ha yttrandefrihet för att kunna sprida dina åsikter. Men om du själv får makten så tänker du utesluta andra åsikter.
Rydén: Vi vill givetvis verka för att religioner som är främmande för oss, som kristendomen, islam och även andra religioner
Rami: Skall också kristna icke vita i Sverige utvisas?
Rydén: Ja, de skall utvisas.
Rami: Skall kristna utvisas från Sverige?
Rydén: Ja. Alltså, religionen spelar ingen som helst roll i det här sammanhanget.
Rami: Då blir det inte så många kvar i Sverige om du utvisar alla de här. Det blir bara du och några andra.
Rydén: Nej. En stor stor procent av de som är här i dag skulle vara det också i fortsättningen. Och jag tror absolut att de allra flesta skulle vilja stanna frivilligt i detta land därför att vårt samhälle skulle överhuvudtaget vara överlägset det vi har i dag. Och vara mycket sundare. Där skulle ungdomar redan från tidig ålder dels få lära sig vad som är en bra kost, ett bra leverne, bort från alla droger och skit och vi skulle även
Rami: Det som jag tycker om hos dig det är att du i alla fall är ärligare. Det finns många här som säger att de bara kritiserar invandringspolitik, men egentligen är de inte emot att det till exempel kommer tyskar. Det betyder att de inte är emot invandring. Det är inte på grund av att det finns många invandrare, därför att de är inte emot nordiska invandrare finnar, norrmän eller tyskar. Men de ser inte att de kritiserar invandring på grund av ras. Men du säger åtminstone öppet att det är rasbegreppet som är grunden till det. Det är inget problem med flyktingpolitik eller invandringspolitik. Problemet har raskriterier.
Rydén: Ja. De som du nämnde nu. Det finns ju flera grupper. Det finns Framstegspartiet, Sverigedemokraterna och många andra som kritiserar själva flykting och invandringspolitiken. Det gör de ju därför att de vet att det är lättare att vinna röster om man är lite luddig och lovar runt. De är som alla andra politiker med andra ord. Men jag tror att det kanske tar tio år, det kanske tar tjugo år, det kanske tar trettio år jag tror att i slutänden så blir alla tvungna att sätta sig ner och vara ärliga och säga var de verkligen står för det går bara att hyckla till en viss gräns. Sedan är det stopp.
Rami: Jag har en gång talat med en från Sverigedemokraterna. Privat sade han till mig att om de får makten skall de förbjuda svenskarna att resa utomlands för att de inte skall beblanda sig med andra raser. Men han vägrade att säga det i en intervju i sändningen i radion. Men du är åtminstone ärligare och säger öppet så att folk vet var du står. Jag tror att de andra organisationerna som Sverigedemokraterna och Framstegspartiet osv skulle vinna mer på att vara ärliga så att lyssnarna och allmänheten skulle kunna göra avdrag och tillägg ...
Rydén: Faktum är att de här partierna är så rädda för att bli kallade rasister, så bli inte förvånade om de om några år försöker att lansera en icke vit som partikandidat. Det är vad de har gjort i Frankrike i Le Pens parti. Och de kommer säkert att försöka med samma sak här. Och det ingår ju i det här hyckleriet att lura sig själva och andra, men jag tror att i slutänden så kommer folk att sitta och prata som jag gör i dag. Något alternativ kommer inte att finnas.
Rami: du menar egentligen att du säger bara öppet, högt, vad andra tänker här i Sverige och inte säger öppet.
Rydén: Ja, och sedan är det ju i och för sig kanske en utvecklingsfråga det där också. Jag menar som så, att i dag är det många som sätter sitt hopp till det politiska systemet, medan vi i de religiösa organisationerna arbetar på ett annat vis. Jag tror att det politiska systemet för alla folk som finns i det här landet kommer att tappa sin bety delse. Jag tror att det kommer att braka samman inifrån och då kommer andra alternativ att vara mer intressanta, alltså utomparlamentariska alternativ. För då kommer man ner till själva det som gäller, the basics, grunderna
Rami: Men egentligen kommer dina åsikter att ha ....... effekter jag menar i själva omvälvningen
Rydén: Javisst, kommer de att ha det. Det är radikalt och det jag säger i dag är ju, jag höll på att säga, på gränsen till olagligt. Men jag tror att det är precis som det var med det här med Sjöbo. Innan Sjöbovalet vågade folk knappt diskutera de här frågorna och efter det var det som att dra korken ur flaskan.
Rami: Varför kallar ni eran organisation för kyrka? Är det en religiös sekt?
Rydén: Ja, det är en religiös organisation. Sekt det är väl ett ord man också kan använda.
Rami: Tror ni på Gud?
Rydén: Nej, vi tror varken på gud, änglar eller demoner eller någonting annat. Kreativistens kyrka innebär, syftar på den individuelle medlemmen.
Rami: Och eftersom de är kreativister så vill du säga att det är medlemmarna själva som skall skapa.
Rydén: Ja, vara kreativa, skapande.
Rami: ni är själva gudar kan man säga inom citations tecken.
Rydén: Inom citationstecken, kanske ja.
Rami: Om ni kommer till makten en vit som har samma hudfärg och samma rasbiologiska arv som ni får en vit ha åsikt att Sverige skall vara öppet för andra folk och att svenskarna får gifta sig med andra folk? Får han ha den här åsikten och arbeta för den och ge ut en tidning och ha en närradio här i Sverige?
Rydén: Jag tror att den gruppen människor skulle vara en väldigt liten del av befolkningen men vi skulle inte kunna tillåta det här. Nej.
Rami: Nej?
Rydén: Det går inte. Det säger sig självt att man är på kollisionskurs i så fall. 1 dag är det ju de som styr och ställer som har den åsikten, men det innebär ju en förstörelse av folket. Det går ju inte att kombinera två så vitt skilda ståndpunkter. Utan vi vill påverka människor i det svenska samhället i en riktning som vi anser positiv och då blir det givetvis en folkstat. Alltså en vit nation. Och då kan vi givetvis inte tillåta att det finns individer som stör det som är bäst för den stora massan.
Rami: Jaha. du sade att du jobbar för den vita rasens makt här i världen. du sade att beviset på att den här rasen är överlägsen är att de har erövrat, koloniserat och skapat andra stater i världen. Är det så?
Rydén: Alltså, jag tycker att om man ser på historien så finns det bevis eller dokumentation för att den vita rasen har varit ett skapande folk.
Rami: Men är inte andra folk skapande?
Rydén: Ja, det beror ju på. Vi har ju skapat någonting som är bestående. Vi sitter och pratar i radio just nu och radion är ju något som den vita rasen har uppfunnit. Jag menar att det finns många saker som vi förmodligen skulle ha varit utan i vårt samhälle om inte vårt folk hade funnits på scenen.
Rami: Kolonialismen?
Rydén: Ja.
Rami: När den vita rasen koloniserade andra länder i Afrika de är kvar i Sydafrika Amerika, Asien, tycker du att det var skapande?
Rydén: Ja, jag tycker att det var skapande. Men det gäller nog i och för sig alla folk. Naturens lagar säger det att antingen så segrar du eller så går du under. Så är det ju överallt. Den starke är så att säga den som klarar sig vanligtvis och den som är svagare är den som går under eller i värsta fall blir förslavad, som det tyvärr har varit också. Det jag menar är att så länge som den vita rasen under den här pionjärtiden, när vi var ute i världen och erövrade nya landområden, så var det just den här idén att man trodde på sitt eget folk och man var stark just på grund av detta.
Rami: Men varför skall man då, om man tror på sitt eget folk, kolonisera andra folk?
Rydén: Jag tror att det finns ett behov
Rami: Hos vem?
Rydén: Om jag skall tala om min egen sort så att säga så tror jag att det finns ett behov hos den vite mannen och den vita kvinnan att erövra ny mark, att se sig om. Jag menar det är ju ingen slump tror jag att det är just vita personer som har varit de första som har tagit de första stegen på månen. Det är ett tydligt tecken på att vi försöker upptäcka nya saker hela tiden, erövra ny mark.
Rami. Den första som har varit till månen var en vit, säger Du, men Amerika, USA år blandat.
Rydén: Ja, det är blandat. Men jag vågar nog påstå att majoriteten av de som organiserade det där var vita personer. Ja, det tror jag.
Rami: Och ryssar som Gagarin?
Rydén: Ja, ryssar betraktar jag också som ett vitt folk. Det finns vissa uppblandningar, men
Rami: Förresten när det gäller de folk som betraktas som vita, betraktar du turkar som vita?
Rydén: Nej, det gör jag inte.
Rami: Men du är också mörk precis som turkar. De är lika vita som Du, men du betraktar inte dem som vita.
Rydén: Nej, jag betraktar inte dem som vita. Det kan kanske finnas något undantag. Det beror ju på vilken bakgrund de har, men turkar i allmänhet är inte vita. Nej, dem kan jag inte betrakta som vita. Det har jag svårt för. Jag menar att precis som du många gånger säger att de arabiska folken måste samarbeta för att kunna motarbeta Israel
Rami: Men araber är ingen ras. I arabvärlden finns det araber berber, även svarta i Sudan. När man talar om enigheten i den arabiska eller muslimska världen så menar man en ideologi, inte en ras.
Rydén: OK, det kan vara riktigt. Men det är kanske det som är orsaken till varför dessa arabisktalande folk inte än så länge har lyckats bekämpa Israel effektivt just därför att det är alltför många vitt skilda folkgrupper som föredrar att slå varand ra i huvudet i stället för att bekämpa Israel.
Rami: Men ta Sverige som ett exempel. Det finns en massa olika politiska partier som bekämpar varandra.
Rydén: Ja, och det är ju detta som är ett av flera problem som vi har att brottas med här. Jag menar det här med demokrati det vore väl bra om det handla de om välinformerade medborgare som röstar. Men i dag så innebär ju demokrati att alla som går på två ben får rösta. Även homosexuella o s v. Jag sätter inte likhetstecken mellan demokrati och ett lyckligt samhälle.
Rami: Lyssna nu: du sade att alla som går på två ben far rösta och att det är fel i en demokrati. Det är förstås ett krav att man skall vara svensk medborgare eller att man har bott här i två år för att få rösta i kommunalval. du menar att felet med Sveriges demokrati är att alla får rösta. du menar att om ni får makten så skall det inte finnas olika politiska partier i Sverige. Anta att ni får den politiska makten och bestäm mer här i Sverige, skulle ni tillåta pluralism, dvs att man får bilda olika politiska partier, med olika politiska åsikter? Ja eller nej?
Rydén: Vi talar om ett drömsamhälle.
Rami: Ja eller nej?
Rydén: Jag vill säga så här: Om jag kunde forma samhället efter mina filosofiska idéer men det lär inte vara möjligt så skulle vi inte ha ett land där vi i första hand främjar ett pluralistiskt samhälle med många partier utan att vi har ett samhälle där .det råder enighet. Vi kreativister tror på ledarprincipen. Vi tror på att de som visar sig lämpliga i ord och handling skall leda precis som ett företag skall ha en bra, effektiv VD så måste också landet ha bra, effektiva ledare. Inte en massa politiker som står och käbblar med varandra i riksdagen och inte kommer någon stans.
Rami: Men om det då finns hundra ledare som har olika politiska åsikter och inte kan samsas i samma politiska organisation?
Rydén: Jag tror inte att det behöver vara så stor splittring, ärligt talat, om det finns vissa gemensamma värderingar i samhället. Och de här värderingarna är inte nya för de har funnits, ja fram till 40-talet så fanns de i Sverige i varje fall. Sedan har de på olika vis rensats ut och undertryckts.
Rami: du till exempel, är du ledare i din organisation här i Sverige?
Rydén: Jag är organisatör.
Rami: Ledare?
Rydén: På sätt och vis ledare, ja.
Rami: Har ni många medlemmar?
Rydén: Nej, det har vi inte.
Rami: Ungefär, hur många?
Rydén: Jag säger inte antalet.
Rami: Har ni en styrelse?
Rydén: Nej, vi har ingen styrelse.
Rami: Det finns bara en ledare?
Rydén: Vi har ledarprincipen. Det är klart att med tiden när man får fler medlemmar så måste man ju ha en styrelse också. Men styrelsen i dag, den finns inte i Sverige utan i Amerika. Alltså vi är underställda ledarskapet i Amerika rent administrativt så att säga.
Rami: Så du menar att er organisation egentligen kom mer från Amerika?
Rydén: Ja, den grundades där 1973.
Rami: Hur många medlemmar finns det i USA?
Rydén: Det vet jag ärligt talat inte. Kyrkan har eget landområde där, egna lokaler, eget tryckeri och så vidare så det är så pass organiserat.
Rami: Men finns rörelsen i olika städer i Sverige?
Rydén: Ja, i Stockholm, Karlstad och nere i Småland. Det är lite blandat. Men den är inte koncentrerad till en fast punkt så att säga.
Rami: Men du då som är ledare. Får inte andra medlem mar ha andra åsikter? Om någon medlem kommer och säger att han inte håller med Dig. Får inte medlemmar som ifrågasätter dina åsikter för mycket stanna kvar i organisationen?
Rydén: Den situationen har inte uppstått. Jag tror inte att den kommer att uppstå heller för att jag är en väldigt diplomatisk person så jag tror nog att sådana konflikter kan undvikas, ärligt talat. Det är inget problem i dag.
Rami: Är du perfekt?
Rydén: Nej, det är jag inte, tack och lov.
Rami: Så du är inte perfekt?
Rydén: Nej.
Rami: du tilltror ju vita rasen? du menar att den vita rasen inte är perfekt då?
Rydén: Nej, det är klart, det beror ju på vad du menar med perfekt. Jag menar att den vita rasen är en kreativ ras. Vi tror att utan den vita rasen är inget värdigt liv på den här planeten möjligt.
Rami: Men är inte andra raser kreativa?
Rydén: Inte på samma vis som den vita rasen. Nej, absolut inte.
Rami: Men de är kreativa också, de skapar också.
Rydén: Ja, det beror ju på vilket folk du avser. Jag vet inte vilket du talar om.
Rami: Araberna till exempel?
Rydén: I förhållande till den vita rasen så är de inte produktiva, nej. Om du tittar på det arabiska samhället i vilken del som helst i Mellanöstern så är de ljusår bakom vad du finner i Sverige exempelvis.
Rami: Sverige har ju också varit mycket underutvecklat och fattigt.
Rydén: Ja, det har ju hela Europa varit, och även andra vita nationer, men det har ju skett en utveckling.
Rami: Men den här utvecklingen har även skett i Arab världen. Den har varit mycket civiliserad, medan Europa var mycket underutvecklat en viss tid. Menar du att araberna inte kan utveckla sig?
Rydén: Ja, låt oss säga att det har funnits civilisation i arabländerna. Men det finns ju inte i dag på samma vis. Det är just därför det är så många människor i Tredje världen och i arabisktalande länder som försöker ta sig till Sverige därför att här har vi den så kallade välfärden och vi har ett samhälle som är mycket mer teknolo giskt
Rami: Tillhör albanerna den vita rasen?
Rydén: Nej, det gör de inte.
Rami: Men Albanien ligger ju mitt i Europa.
Rydén: Ja, men det är ju inte det som är kriteriet på om man är vit eller inte. Jag menar vi kan ju importera massor med negrer från Afrika och efter ett tag är det inte längre ett land i Europa.
Rami: Menar du att albanerna är importerade?
Rydén: Jag menar som så här att nationers gränser är inte intressanta egentligen därför att gränser förändras under historiens gång precis som politiker kommer och går. Det är någonting som förändras hela tiden. Det är väldigt ointressant. Det som är intressant är vad det är för människor som finns på platsen och vad som sker utvecklingsmässigt.
Rami: Tillhör polackerna den vita rasen?
Rydén: Jag har ju arbetat tillsammans med polacker och träffat polacker personligen 'vid flera tillfällen. Jag betraktar nog de allra flesta polacker, majoriteten, som vita. Det kan finnas undantag, men ...
Rami: Hur många procent ungefär?
Rydén: Säkert 90 procent.
Rami: De du har träffat?
Rydén: Nej, jag menar alltså det polska folket.
Rami: Hur drog du slutsatsen att de är vita?
Rydén: Utifrån hur de ser ut, det de säger, hur de talar, hur de beter sig. Jag menar att du känner ju instinktivt när en person står dig nära.
Rami: Är det bara en känsla?
Rydén: Ja, i första hand kanske det är en känsla, men det är klart att det även spelar roll vad man har för bakgrund för man kan ju luras av känslor. Det polska folket betraktar jag nog som ett vitt folk. Och historiskt är det också att betraktas som ett vitt folk.
Rami: Så det är ungefär 90 procent vita i Polen?
Rydén: Nu är ju det så här i det forna Östeuropa att det ju har varit en viss uppblandning ...
Rami: Om ni får makten hur skall ni då skilja mellan vita och icke vita i Polen?
Rydén: Jag tror inte att det är något problem att skilja. Jag menar att man får ju bedöma folk från fall till fall.
Rami: Skall ni göra det?
Rydén: Kriteriet för att folk skall accepteras i vår rörelse och bli medborgare i det land jag nu drömmer om i den här sändningen det är att de kan assimile ras, alltså bli en del av folket. Jag menar om en person ser ut som en vit person, talar som en vit person, beter sig som en vit person, jag menar kuluturellt och så vidare, så kan en sådan person också assimileras.
Rami: Tycker du inte att jag kan assimileras?
Rydén: Det finns ju många folkgrupper som kan assimileras och då talar jag om många många generationer. Det är ju inte troligt för ...
Rami: du menar att om jag har barn så kan mina barn inte assimilera sig.
Rydén: Nej, det finns säkert även folk från Östeuropa som inte kan assimilera sig. Jag menar en person som ser vit ut kan assimileras. Absolut, om det nu inte är frågan om någon med judisk bakgrund eller andra specialfall
Rami: Men kan man assimileras när det gäller åsikter? Det kan finnas två svenskar som har olika ideolo giska åsikter.
Rydén: Jag har talat med polacker och åsiktsmässigt så tror jag att jag står närmare många polacker än jag står svenskar, i synnerhet när det gäller den judiska frågan. Jag har inte haft några konflik ter med de polacker jag har träffat.
Rami: Har du haft någon konflikt med mig?
Rydén: Ja, åsiktsmässigt är du och jag på kollisionskurs, bortsett från vissa aspekter. Men när det gäller ...
Rami: Kan du säga på vilken kollisionskurs du och jag är?
Rydén: Jag tror att du och jag är på samma kollisionskurs som korsriddarna var en gång i tiden med muslim erna.
Rami: I Marocko finns det inte bara berber. Det finns många olika sorters människor. Det finns t o m fransmän som har blivit marockaner. Det finns araber
Rydén: Men det kan ju också vara en anledning till att Marocko inte har lyckats ta sig upp på samhällets stege. Och det är därför det är sadana allvarliga problem i Mellersta Östern. Folk är i konflikt med varandra. De är alltför olika och har alltför olika åsikter och kan därför inte samarbeta. Det är detta som gör att det judiska folket, eller den judiska rasen eller vad man nu vill kalla det, kan hålla samman mot alla dessa därför att de har förstått den här betydelsen av team arbete och kan ju därför hålla ifrån sig alla dessa arabisktalande folk.
Rami: Men judarna tillhör inte en ras. Det finns judar i Etiopien, Kina, Japan, ja i hela världen som tillhör olika raser. Men hur blir det en religion?
Rydén: Jag kan kommentera det där med två saker. För det första: Det kommer många olika folk som på långt håll är judar till Israel. Det är riktigt. Men om du tittar på vad som händer och sker inne i det judiska samhället så är det en väldig klasskillnad där. De gör själva skillnad på bra och dåliga judar. Men sedan när det gäller detta att de inte är ett folk. Det är sant att de är en blandning, men de har ju intalat sig själva att de är ett folk och det är ju detta som trots allt håller dem samman. Men en stor del av judarna som bor i Israel är från Europa
Rami: Kan ni inte också här i Sverige eller i världen inbilla er att ni är vita, eftersom det är bara inbillning? du har träffat några polacker, kanske de var turkar från början? du sade att judarna har inbillat sig. Kanske har ni också inbillat er att ni är vita?
Rydén: Nej, det där är bara ett försök som du och många andra gör att få oss att bli konfunderade. Det går inte att komma ifrån hur vi än diskuterar fram och tillbaks och vrider och vänder på ord och gör olika gränsdragningar så kan man inte komma ifrån detta faktum att det finns en vit ras i den här världen italienare, polacker, svenskar, engelsmän, fransmän. Jag menar att om du åker till Afrika och frågar negrerna där om det finns en vit ras så kommer de att svara ja. Alla folk inser det och det inser du själv också.
Rami: Jag frågade dig om du kunde beskriva kollisions kursen mellan dig och mig och du sade att det var samma kollisionskurs som fanns under kors fararnas tid. Den här liknelsen som du har gjort
Rydän: du tänker på korsfararna?
Rami: Anser du att det var en kollisionskurs? Tror du att den här kollisionen under korsfararnas tid var mellan vita och icke vita?
Rydén: Nu spelade ju politiken en stor roll när det gällde det här med korsfararna, påvarna o s v. Påvens avsikt var ju att grabba åt sig. Men det fanns ju också en idé om att ha det Heliga landet under kontroll. Men korsriddarna som red ner och slogs mot muslimerna, där tror jag absolut att det var en naturlig fysisk och kulturell konflikt mellan två vitt skilda folk. Varför skall européerna, från Sverige, åka och slåss i Mellanöstern? Det ligger ju långt tillbaks i tiden, men det är ju inte aktuellt i dag egentligen att diskutera.
Rami: Det var i så fall mellan kolonialismen och folk som ville försvara sig där i Mellanöstern?
Rydén: Ja, givetvis var det ju ett onödigt företag att åka till Palestina och slåss i Jerusalem. Det var givetvis ett ganska dumt företag. Det var ju massor med vita korsfarare som dog i umbäran den. Vad jag talar om är att det finns ett naturligt behov i första hand hos vita människor att upptäcka nya världar, att uppfinna nya saker. Det här med pionjärandan
Rami: du säger upptäcka andra världar? Vad menar du med att upptäcka?
Rydén: Ja, vi kan ju ta ett exempel: När de första vita kom till det som i dag är Sydafrika och skapade civilisation
Rami: Vad menar du med civilisation?
Rydén: Den sydafrikanska republiken är den enda verkliga civilisationen i Afrika i dag. Det finns inte en enda stat i Afrika som kan mäta sig med Sydafrika.
Rami: Finns det inte en enda?
Rydén: Inte en enda. Detta är ett faktum. Det inser ju även de andra nationerna för de håller på och handlar under bordet med Sydafrika samtidigt som de talar om bojkotter.
Rami: Per Ahlmark säger också att den enda demokratiska staten i Mellanöstern det är Israel. Men du säger att det beror på den här rasharmonin. Men får jag fråga dig innan du fortsätter: Om vi nu talar om Sydafrika, vad menar du med att upptäcka? ni säger att ni skall vara kreativa och upptäcka. Men det här landet fanns förut, det är inte något som ni har uppfunnit eller skapat.
Rydén: Nej, men vi behöver inte gå långt tillbaka så vet jag också att vi som alla andra folk har varit ett vandrande folk en gång i tiden. Jag menar det som är Norden i dag det var ju belagt med is en gång i tiden. Jag menar att det ju har skett en evolution, en utveckling från inte bara sten åldersstadiet utan längre tillbaks än så.
Rami: Jag måste få ställa en fråga: Är den vita rasen människor?
Rydén: Givetvis.
Rami: Och vi?
Rydén: Det har ingen djupare betydelse.
Rami: Är araber människor?
Rydén: Javisst, är de människor.
Rami: Och skillnaden?
Rydén: Vad jag talar om och försöker få fram här det är det att vi vill, i stället för att förneka, acceptera de naturliga rasmässiga instinkter som finns hos den vita rasen, d v s instinkten att man vill överleva, att man vill vinna ny mark.
Rami: Vinna ny mark? Men om den här marken tillhör något folk som inte är vitt, till exempel i Syd afrika? Tycker du att det är legitimt? du sade att det finns behov att erövra andra länder. Men det finns också hos andra folk behovet att vara fria. Är det inte lite djungelns lag?
Rydén: Det är djungelns lag, ja.
Rami: Tror du på djungelns lag, att de starka ?
Rydén: Ja, det tror jag faktiskt. Och jag tror att det är så fortfarande även i vårt så kallade demokratiska samhälle. Det är djungelns lag som gäller. De svaga går det åt skogen med på gott och ont och de starka ... Det är de naturliga instinkter som finns inom oss som säger att vårt folk kommer först och att det är det vi skall arbeta för. Sedan låter vi andra folk, oavsett vad det nu är för folk, ta sig själva i kragen och sköta sig själva. Och jag tror att många av de här folken som i dag lever och frodas enbart tack vare den vita rasen jag tänker då på Tredje världen de kommer att tyna bort automatiskt om de inte får hjälp från oss. Men det är naturens gång, precis som i djurvärlden det finns djur som har försvunnit med tiden, det var inte meningen att de skulle existera, men å andra sidan finns det andra djur och andra människor som har levt vidare. När de första vita kom till Sydafrika, eller det som är Sydafrika i dag, så fanns det stammar där som inte existerar i dag och de 53 dog inte på grund av att den vite mannen tog ihjäl dem utan naturen hade sin gång. De var för få och de gjorde väl något fel eftersom de gick under och det var andra stammar som blev dominerande. Det är naturens naturliga gång.
Rami: Så du har alltså Sydafrika nästan som modell?
Rydén: Sydafrika i dag är på en katastrofal väg just nu.
Rami: Varför?
Rydén: Sydafrika som nation var som starkast när det styrdes på 60 talet av Henrik Wervoot(?), som var premiärminister, och jag har haft personligt samtal med hans dotter.
Rami: Så du har besökt Sydafrika?
Rydén: Ja, jag har besökt Sydafrika och personligen talat med hans dotter, Anna Worschoff (?). Då var det som starkast.
Rami: Är hon vit?
Rydén: Ja, hon är vit.
Rami: Blond?
Rydén: Nej, mörkhårig. Det är ju ett franskt inflytande i Sydafrika.
Rami: Hur fick du kontakt med hans dotter?
Rydén: Det var en ren slump. Slump och slump, det var det väl inte utan när jag reste där så träffade jag några andra bekanta och de tog mig till henne.
Rami: Blev du bjuden på något sätt?
Rydén: Javisst.
Rami: Hade du kontakt med regimen i Sydafrika?
Rydén: Nej, inte med regimen i Sydafrika. Det är det jag vill komma till. Sydafrika var som starkast när det styrdes med järnhand av honom. Då var det som starkast ekonomiskt, socialt o s v. Det var ingen som talade om bojkotter. I dag är verkligheten den att svarta har ihjäl svarta. Sedan juli förra året så har 1.300 svarta mördats av andra svarta.
Rami: Det händer också på Nordirland mellan vita.
Rydén: Ja, men det har förvärrats. Landet är på väg mot en social katastrof. Det står t o m vita i kö för att få en bit mat varje dag. Det står 3.500 vita i kö varje dag i Pretoria, alltså vita människor, som tidigare hade mat. Folk mördas mitt i natten i Sydafrika. l och med att de har gjort sig beroende av icke vit arbetskraft så är de ju också i en rävsax i dag. De svarta kan ju i princip säga att vi slutar arbeta om ...
Rami: När du talar om Sydafrika som modell så finns det i Sydafrika i dag över 100.000 judar, kanske uppemot 150.000, som dominerar ekonomin, som t ex Oppenheimer den rikaste mannen som äger guldgruvor där. Sydafrika har intimt samarbete med Israel. I Sydafrika betraktas judarna som vita. Det är den enda öppet rasistiska staten i världen, men judarna betraktas som vita. Och de deltar i det här apartheidsystemet med rasåtskillnad.
Rydén: Men det här med apartheid är ett ord med inflation i. Det betyder mer i Sverige än vad det betyder i praktiken i Sydafrika.
Rami: OK. Skall vi i stället kalla det rasåtskillnad?
Rydén: Saken är den att jag reste i Sydafrika 1988 och jag har haft regelbunden kontakt med människor där sedan dess. De som kämpar för en total rasmässig separation, d v s att de vita skall sköta sitt och de svarta sitt, dessa vita separatister vita rasister eller vilket ord man nu använder de är inte positivt inställda till det judiska inflytandet. Men det regerande partiet, Nationalistpartiet, som har styrt Sydafrika sedan 1948, de är positiva till den judiska folkgruppen. Och det grundar de på sin kristna tro, som jag ju motsätter mig. Den kristna tron, den kalvinistiska tron, gör ju gällande att judarna har en speciell roll i historien och det är ju samma visa som inom Amerikas fundamentalistiska höger, att judarna är Guds utvalda folk o s v. Och som du helt riktigt säger: Sedan dess har de haft ett intimt samarbete med Israel och med den judiska folkgruppen i Sydafrika, som nu kontrollerar en stor del av ekonomin.
Rami: Får jag fråga Dig: När du talar om assimilering, vad menar du med ordet?
Rydén: Att smälta in, att bli en del av ett folk.
Rami: Biologiskt eller kulturellt?
Rydén: Biologiskt, i första hand. Kulturellt, det är klart att det spelar roll. Men det är biologiskt jag tänker på i första hand, den fysiska assimileringen. Låt mig få förtydliga detta: Det finns vissa karaktärsdrag hos vita människor blont hår, blåa ögon, man kanske är lång till växten o s v nu är jag blåögd. lång till växten, men jag är inte blond. Det finns vissa karaktärsdrag hos de vi kallar vita folk som vi vill slå vakt om. Det är klart att de karaktärsdragen försvinner ju om man som vi gör just nu skulle börja importera vilt främmande folk som absolut inte har dessa karaktärsdrag.
Rami: Vad menar du med främmande?
Rydén: De svarta invandrarna, för att ta ett extremt exempel för att ta riktiga motpoler eller de asiatiska invandrarna.
Rami: Eller araber?
Rydén: Ja, araber.
Rami: Är jag vit?
Rydén: Jag menar en vilt främmande invandring, alltså biologiskt, kulturellt ...
Rami: Menar du att vilt betyder främmande för Dig?
Rydén: Ja, helt främmande. Det är alltså främmande för mitt folk.
Rami: Om du tar Sverige som exempel. Det som domine rar kulturen här i Sverige är kristendomen.
Rydén: Javisst.
Rami: Om det då kommer hit t ex en protestantisk arab, smälter han inte in kulturellt?
Rydén: Ja, kulturellt
Rami: Och om en arab är blond, kan han då också assimi lera sig biologiskt?
Rydén: Om jag träffar en arab, som är blond, blåögd och lång till växten osv, då är han förmodligen vit och skall kunna assimilera sig. Men jag har inte träffat en sådan arab än så länge i mitt liv. Jag har bara hört andrahandsuppgifter, men jag har aldrig träffat någon människa som på fullt allvar kan påstå att det finns vita araber. I så fall är det fråga om européer som har flyttat till Mellersta Östern och så att säga har sin familj där och sedan kommer tillbaks hit.
Rami Men jag kan säga att det finns en stor procent berber i Marocko som är blonda och har blåa ögon.
Rydén: Ja, då kan det finnas ett inslag kanske någonstans långt ifrån, men de är inte vita för det.
Rami: Jaha? Så du menar
Rydén: Om jag gifter mig med en asiatisk kvinna och får barn och det sedan går några generationer så blir de inte vita för det. Det är ju uppblandat, a det går inte att komma ifrån.
Rami: Om svarta, araber, indianer, asiater, albaner, 10 procent av polackerna eller kanske 10 procent av fransmännen börjar säga att vi måste då utvisa ... Om vi använder din logik, alltså om det blir en reaktion och säger att en vit inte kan assimilera sig i Afrika och att vita i Sydafrika därför skall utvisas från Afrika.
Rydén: Ja, det är ju de tongångarna som finns inom vissa radikala grenar av den svarta s k befrielserörelsen i Sydafrika.
Rami: Vad tycker du om det då?
Rydén: Ja, jag anser att de följer naturens lag förmodligen mera än vad vi gör
Rami: Menar du att vita egentligen skall utvisas från Sydafrika?
Rydén: Nej, jag menar som så här att om de vita inte tar sig i kragen och ger sig sjutton på att få ordning på saker och ting där nere sa kommer de svarta stammarna att slå ihjäl dem eller slänga ut dem. Det är vad det kommer att sluta med.
Rami: Men de är inte därifrån, de vita. De kommer från Europa.
Rydén: Ja, men du vet att de har ju ett eget språk där, africaans. Det språket finns ingen annanstans i hela världen
Rami: Menar du att om araber har ett eget språk här i Sverige så får de stanna här om de bara kan erövra och vara starka?
Rydén: Nauren har ju sin gång överallt. Det är ju så att om du inte kämpar emot så går du under. De vita i Sydafrika är bara några futtiga miljoner omgivna av 25, 30 kanske fler miljoner svarta, indier, färgade o s v. De är alltså fullständigt omringade. Om de inte har någon form av ras åtskillnad så kommer de otvivelaktigt att gå under.
Rami: Menar du att relationer mellan människor och etniska grupper i världen bara skall vara en konti nuerlig kamp, krig, för att vara stark och erövra och dominera andra?
Rydén: Så har det alltid varit innan, men det är det inte i dag för vi lever i ett välfärdssamhälle som har som målsättning att hålla alla oavsett vem du är och om du är värd det vid liv. Då talar jag inte bara om invandrare eller folket i Tredje världen utan jag talar även om parasiter i det svenska samhället; folk som knarkar, haschar, super och inte gör någon nytta men som ändå hålls vid liv av staten. Jag anser att varken de eller några andra skall ha några bidrag. Pengarna skall satsas på den produktiva delen av befolk ningen.
Rami: På vita?
Rydén: Ja, på produktiva vita. Inte alla vita, men produktiva vita som vill göra någonting vettigt med sitt liv.
Rami: Menar du att icke produktiva vita skall utrotas?
Rydén: Inte utrotas, men de skall inte få någon hjälp. Alkisar, knarkare o s v skall inte få någon hjälp.
Rami: Skall man låta dem dö?
Rydén: De skall dö, ja.
Rami: Skall det finnas solidaritet mellan människor, grupper, länder och folk?
Rydén: Ja, vi förkunnar och praktiserar vit solidaritet. Vi anser att det skall vara solidaritet mellan de vita folken, alltså mellan italienare, svenskar, fransmän, engelsmän, tyskar osv. Alltå, inga fler första och andra världskrig där vita slår ihjäl varandra på slagfälten. Det är emot allt som innebär solidaritet.
Rami: Menar du att de vita inte skall slå ihjäl varandra?
Rydén: Ja, alltså, vi menar att solidaritet innebär mer än det. Det innebär ju att man samarbetar, har gemensamma mål och hjälper varandra.
Rami: Mellan vita?
Rydén: Ja, en intern solidaritet, det är vi för.
Rami: Skall man bilda det vita republikanska folket?
Rydén: Ja, det vet jag inte vad det skulle vara för form politiskt sett. Det ligger så långt framöver att jag inte kommer att få vara med om det.
Rami: Menar du att även de som har bruna ögon i alla fall får vara med bland de vita?
Rydén: Ja, det finns ju många vita som har bruna ögon. Man kan ju inte utesluta alla som har bruna ögon och bara ha med de blåögda.
Rami: Får även de som har svart hår vara med, som t ex fransmän och italienare?
Rydén: Javisst, såvida de kan assimilera sig. Det finns ju i södra Italien en viss uppblandning. Jag har ju rest i Italien själv väldigt kort tid. Jag såg människor som absolut kan betraktas som vita, men jag såg också människor som definitivt inte är vita.
Rami: Hur såg de italienare ut som inte kan betraktas som vita?
Rydén: Ja, det är något man ser med en gång.
Rami: Utan att tala med dem eller utseendemässigt?
Rydén: Utseendemässigt.
Rami: Hur ser de ut som du misstänker inte är vita?
Rydén: Väldigt mörk hud, mycket svart hud ...
Rami: Som jag?
Rydén: Ja, man kan säga åt de arabiska hållet. Jag menar att det finns ju italienare som ser ut precis som svenskar.
Rami: 50 procent av italienarna ser ut så där.
Rydén: Ja, det kanske de gör.
Rami: Skall man inrätta en polis i staten som letar och forskar och utreder så att man upptäcker de som är infiltratörer, icke vita, mörka, bruna, de som t ex färgar håret blont o s v? Skall man ha en speciell utredningsmyndighet?
Rydén: Ja, förmodligen skulle det bli tvunget att ha en viss utredningsmyndighet för det kommer ju säkert att uppstå konflikter. Men vad det handlar om är att ge alla vita människor medborgarskap i denna nya nation. Det jag säger nu det är någonting som många andra nationella grupperingar i Sverige också har som idé.
Rami: Om det är så att 30 procent, 50 procent eller 60 procent av alla italienare inte är vita, vad skall man göra med dem?
Rydén: De får sköta sitt.
Rami: Får de leva kvar i Italien?
Rydén: Ja, de är klart att de antagligen får leva kvar där de lever nu.
Rami: Men du sade
Rydén: Ja, men allt det där är praktiska frågor som ligger så långt i framtiden att det inte är aktuellt att diskutera det i dag utan det viktiga är att slå vakt om vit enhet och att slå vakt om de vita karaktärsdrag som finns. Det är det jag talar om. Att attackera andra folk har jag inte lust med.
Rami: Har du gjort någon släktforskning om din släkt?
Rydén: Ja, det har jag gjort.
Rami: Hur långt har du kommit?
Rydén: Jag har inte själv gjort släktforskning, men det finns det andra som har gjort. Än så länge har den gått tillbaks till 1600-talet, om vi skall vara exakta.
Rami: Och din fru?
Rydén: Hon har inte gjort så omfattande, men jag menar att man behöver inte gå tillbaks till 1600-talet. Det är oväsentligt utan det viktiga är se några generationer tillbaka.
Rami: Jaha, du menar att om t ex tre generationer tillbaka är vita?
Rydén: Det beror ju helt på om
Rami: Om du nu gör släktforskning om din fru och upptäcker att hon har något arabiskt påbrå från 1700 , 1800 eller 1900-talet, hur skulle du reagera?
Rydén: Jag är fullständigt övertygad om att det inte är aktuellt. du måste tänka på att vi är svenskar och svenskarna har inte varit så där pigga på att blanda upp sig med andra folk.
Rami: Ja, men allt är möjligt. Svenskarna har rest mycket. Vikingarna har varit mycket i Marocko.
Rydén: Ja, det kan tänkas. Men jag utgår ifrån hur en person ser ut i dag och några generationer tillbaks.
Rami: Men du sade att turkar även om de är blonda och har blåa ögon så är de inte vita för Dig?
Rydén: Nej, jag tycker inte att de ser ut som jag.
Rami: För mig ser du ut som en turk.
Rydén: Ja, men det får står för dig då. Det är inte min bedömning och jag betvivlar att de flesta skulle betrakta mig som en turk.
Rami: Absolut. Det finns en turk här. du liknar honom lite, utom att han är äldre än Dig.
Rydén: Ja, men där kommer vi in på det här igen. Det finns ju européer som har flyttat till Turkiet och det finns ju folkvandringar hit och dit. Det är klart att det kan finnas sådana som har sina släktband tillbaka till Europa eller vad det nu är. Det förnekar jag inte, men jag säger att gene rellt sett så är turkarna ej ett vitt folk. Dem betraktar jag inte som vita.
Rami: Får jag fråga dig också, du kommer inte undan att svara: Om du upptäcker att din fru har ett arabiskt, afrikanskt eller egyptiskt påbrå från 1900-talet, hennes farfar t ex, efter att du har gift dig och skaffat barn och sedan upptäcker du att hon har egyptiskt, syriskt eller irakiskt påbrå
Rydén: Jag säger återigen att om hon hade ett sådant inflytande så skulle det synas på henne. Eftersom du tar ett aktuellt fall, men det spelar ingen roll vem du tar som exempel
Rami: Men antag?
Rydén: Det är en helt irrelevant fråga, ointressant att svara på.
Rami: du menar att du skulle ha upptäckt
Rydén: Jag känner till familjen o sv. Det är ju samma sak med min egen bakgrund. Om jag inte var säker på mina egna generationer tillbaka då skulle jag inte våga gå ut och tala så här rättframt med folk.
Rami: Lyssna nu på mig: Om du träffade en tjej och tycker att hon är mycket vacker, en fantastisk skönhet och vacker, men du ser från början innan du blir kär i henne så märkte du att hon inte är 100 procent svensk, skulle du inte ha blivit kär i henne då?
Rydén: Det viktiga är om hon är vit. Svensk spelar ingen roll.
Rami: Trots att hon har blåa ögon och blont hår, men du misstänker att hon inte är vit. Skulle du då inte ha blivit kär i henne?
Rydén: Jag skulle först ha tagit reda på vilken bakgrund hon hade. Jag skulle inte ingå ett förhållande med en kvinna som inte är så att säga med all säkerhet av samma ras som jag. Nej, det skulle jag inte göra. Jag skulle inte chansa, nej.
Rami: Menar du att Kärleken själv också är rasist?
Rydén: Jag har aldrig varit förälskad i någon kvinna av en annan ras. Jag attraheras inte av kvinnor från andra raser. Jag kan bara säga att det aldrig har varit aktuellt för mig. Jag säger som så här att jag skulle aldrig inleda ett förhållande med en kvinna som inte är vit. Det skulle jag inte göra. Och sedan det här med känslor. Det finns säkert personer som kan bli betagna av en utländsk kvinna när det gäller skönhet. Jag menar att det där är tillfälliga känslor och man bygger inte ett livslångt förhållande, familj, och skapar nya generationer på enbart känslor. För mig är det viktigt att den kvinna som jag har ett förhållande med och som föder mina barn är en kvinna som tillsammans med mig kan bidra till någonting bättre. Det är som den här franske filosofen Nietsche skrev en gång i tiden: Jag betraktar äktenskap som två personers vilja att skapa någonting som är mer än de själva. Jag menar att det är ju det som är tanken i det hela.
Rami: Om vi går tillbaka till det här med en stark nation som bildas av en homogen ras, rasbiologi. du anser också att orsaken till att Israel är starkt är att det tillhör en ras?
Rydén: Ja, folktanken.
Rami: Men beror det inte på att de får stöd från USA eller för att de har dominerat USA?
Rydén: Utan stöd från USA skulle Israel vara en så att säga mera jämlik fightingpartner med de arabiska folken. Jag menar att det skulle vara mera lika villkor. Alla skulle spela spelet på samma villkor. Men så är det inte i dag utan judarna är stödda av Amerika.
Rami: Men hur kan då judarma få makt över de vita i USA?
Rydén: Jag tror att det är en stor fråga att svara på egentligen. Jag tror att det går långt tillbaka i tiden. Grundproblemet, tror jag, är att de vita långt tillbaka i tiden även om det inte är så aktuellt just i dag kanske hade den här idén att judarna är Guds utvalda folk. Som du sade så har kristendomen spelat en stor roll i väst världen och det ligger fortfarande till grund för politikernas beslut i Amerika. De här krafterna som arbetar för ett starkt Israel, de grundar ju det där på att Gud har utsett judarna o s v och att den som välsignar judarna själv blir väl signad. Det är problemet. Men om de kom loss från den här fruktansvärda snaran som kallas kristendomen så skulle de kunna se med nya friska ögon på situationen där nere.
Rami: Får jag fråga dig också: Kan inte en brun som jag ha samma kultur som en vit?
Rydén: Ja, alltså ytligt sett kan man säkert ha samma kultur. Men sedan så tycker jag inte att det här kulturella är det mest intressanta utan det är det här med rastanken. Som vi ser det är vår ras vår religion.
Rami: Menar du att din religion är din ras?
Rydén: Ja, absolut.
Rami: Eller att din ras är din religion?
Rydén: Ja, man kan ju också säga så här: Vår ras är vår nation. Alltså det viktiga är om en person är vit och är en del av vårt folk, inte om han talar franska eller svenska.
Rami: I den vita staten du jobbar för, skall det inte finnas kristendom där?
Rydén: Nej, det får inte finnas någon kristendom.
Rami: Och inte heller någon islam?
Rydén: Förhoppningsvis inte, men det ..:
Rami: du talar om homogenitet och assimilering. Om ni skapar en stat där det inte finns rasblandning och där ras är en religion, att det i fortsättningen inte finns kristendom eller islam
Rydén: Jag tror att kristendomen som sådan i Sverige i dag är mera en institution eller har blivit det. Inte bara Svenska kyrkan utan överhuvudtaget så är det ju det här med våra lagar och vår grund lag är ju baserad på kristen etik. Men allt det där är ju bara ytligt egentligen för folk i allmänhet är inte speciellt kristna.
Rami: Får jag fråga Dig: I den stat du jobbar för skall det finnas turism? Får svenskar fortsätta att åka som turister även om det finns risk att de sexuellt beblandar sig med andra folk?
Rydén: Förhoppningsvis gör de inte det. Jag menar att man måste ju inte åka utomlands och ligga med alla kvinnor man ser.
Rami: Inte ligga, men om en svensk kvinna eller man t ex åker till ett annat land i t ex Afrika, Mellan östern eller Japan och blir kär i någon därifrån?
Rydén: Ja, men en sådan person kan bara bli betraktad som en förrädare.
Rami: Jaså?
Rydén: Det finns ingen anledning att hyckla med det, för en som sviker sitt eget folk kan inte ...
Rami: Men hur skall man då betrakta den här förrädaren?
Rydén: En som förråder sitt eget folk, en som lämnar ut oss åt motståndaren så att säga, en sådan person skall givetvis inte ha medborgarskap. Precis som det fungerar i dag, att en person som lämnar ut uppgifter om vårt land till en annan nation han åker in i fängelse på livstid.
Rami: Så du anser alltså att en svensk flicka eller pojke som åker t ex till Irak, Egypten eller Albanien och blir kär i en pojke eller flicka där skall betrak tas som en förrädare?
Rydén: Ja, om personen inleder ett förhållande och vill bosätta sig här
Rami: I framtidens lagstiftning, vilket straff skulle en sådan här person få?
Rydén: Det enda straff som skulle utdömas och det är min personliga åsikt det skulle vara att en sådan person inte skulle ha medborgarskap. Man kan,skall inte stänga in folk i fängelser
Rami: Menar du att en sådan person inte får åka tillbaka till Sverige?
Rydén: Nej, man får ju välja folk. Vill man vara arab då skall man vara arab. Vill man vara svensk så skall man vara svensk.
Rydén: Men kan inte en svensk bli kär i en alban utan att vilja vara alban? Alltså han är där som turist och skall åka tillbaka hit. Han vill inte bli alban, han har bara blivit kär i en albansk flicka.
Rydén: Om unga kvinnor i det framtida samhället har en sådan syn, alltså att de rycks med av känslor och inte tänker på någonting annat, då har vi ju misslyckats med vår information. Och då är ju den stora skulden vår.
Rami: Menar du då att de informationsansvariga i så fall skall straffas?
Rydén: Nej, det skulle jag inte heller kunna tänka mig. Vad jag menar är att man givetvis inte kan säga en sak och sedan acceptera motståndaren när han kommer hit med sin nya fru och småttingar. Utan antingen det ena eller det andra.
Rami: Om t ex araber, palestinier, albaner, turkar, marockaner, japaner, vietnameser åtminstone de rika av dem som har resurser, pengar kommer till Sverige som turister, hur kan man t ex praktiskt förhindra att de får sexuella kontakter med svenskar?
Ryden: Ja, personligen så skulle jag inte vara speciellt intresserad av att få hit en massa turister från dessa länder.
Rami: Menar du att svenskar får åka dit men de får inte komma hit?
Rydén: Ja, det är också en politisk fråga. Det är en sådan här praktisk grej som folk om det nu blir aktuellt någon gång i framtiden
Rami: Jag menar samhället som ni jobbar för kommer att bestå av en massa praktiska detaljer och det är genom att belysa de här detaljerna som man kan få en bild av vilket samhälle ni vill bygga. Jag vill fråga dig nu och få klart besked: Turister som kommer från icke vita nationer till Sverige, hur kan man hindra dem från att ha sexuellt umgänge med svenskar? År det genom att förbjuda turism eller att förbjuda det genom lagstiftning, eftersom ni har rätt att ha vilken lagstiftning ni vill här i Sverige?
Rydén: Förmodligen är den enda lösningen att se till att de inte kommer hit överhuvudtaget. Det vore nog den enda lösningen, om vi nu bortser från rena handelsdelegationer och sådant. Det är en annan sak, kanske, möjligtvis. Men jag tror att i det samhälle som vi kreativister efter strävar så kommer vi inte att ha någon handel eller diplomatiska kontakter med icke vita nationer. Och därmed så kommer det knappast att vara intressant med någon turism i det här landet heller. Utan vi tänker satsa resurserna på vårt folk och likasinnade länder, vita nationer. När det gäller turism så skulle folk ändå ha mycket att se och göra med att resa hit och dit.
Rami: Menar du att ni inte ens skall ha diplomatiska förbindelser?
Rydén: Nej.
Rami: Det skall alltså vara en total brytning?
Rydén: Ja, absolut. Det är klart att diplomatiska kontakter tillhör den politiska sfären, men det börjar ju där och leder sedan till det andra så att säga. Antingen så kompromissar man eller så är man renlärig. Och vi är renläriga. Vi menar att det finns ingen anledning att ha diplomatiska kontakter med nationer som vi ändå inte tänker handla, som vi inte tänker ge några bidrag till och som vi inte tänker främja på något vis. De får sköta sitt och så får vi se hur bra de klarar sig. Jag tror att inte ens Japan skulle klara sig särskilt bra i det här sammanhanget, för om de inte har vita nationer att sälja sina grejer till så får de inte in så många kontanter heller.
Rami: Menar du att Japan skall falla som nation?
Rydén: Jag menar som så här att då återgår vi ju till de naturliga villkoren.
Rami: Vilka är de naturliga villkoren?
Rydén: Att den som är mest lämplig att överleva och föröka sig kommer att göra det.
Rami: Menar du djungelns lag?
Rydén: Ja, djungelns lag. Det är den lag som har funnits ända sedan vi höll jag på att säga skuttade omkring i träden. Hur långt tillbaks vi än går så har det alltid varit denna regel ...
Rami: Den starka, vita nationen som finns som har "upptäckt" Amerika skall ni också "upptäcka" andra länder, andra kontinenter nu, eftersom Amerika fanns då också?
Rydén: I förlängningen det är ju ett framtidsperspektiv så tror vi kreativister på att expandera, ja. Precis som pionjärerna expanderade när de skapade det som vi kallar Amerika.
Rami: Menar du att kolonisera andra länder?
Rydén: Bosätta sig, ja. Men det beror ju på om det finns en massa andra folk där ...
Rami: Bosätta sig?
Rydén: Vad jag talar om är att om folk lämnas åt sig själva och naturen får ha sin gång så kan jag försäkra dig att en stor del av den afrikanska kontinenten, i synnerhet de södra delarna, kommer att vara i stort sett folktomt inom vissa generationer. I första hand på grund av aids som sprids lavinartat där nere i de svarta stammarna ...
Rami: Och det som är tomt skall ni ta över?
Rydén: Innan den vite mannen kom med sina bidrag o s v till Afrika så var ju dagens verklighet denna att en viss procent av de som föddes dog de kunde inte överleva, det var hårda levnadsvillkor. Sedan kom den vite mannen och gjorde misstaget att hålla alla vid liv och se till att alla uppnådde vuxen ålder. Det har lett till att nu är de svarta alltfler. De ökar hela tiden i antal något fruktans värt och får läkarhjälp o s v helt gratis faktiskt i Sydafrika. Och detta kommer ju att leda till en katastrof för den vita befolkningen. Man kan säga att de får skylla sig själva i det här samman hanget.
Rami: Får jag fråga Dig: När ni nu skall skapa en vit nation, skall ni då ha en stark armö?
Rydén: Ja, det skall vara en stark folkarmé. Däremot finns det ett krig, en konflikt mellan folk, mellan olika raser
Rami: Men om då t ex indianer, färgade, asiater, svarta i USA, Latinamerika, ja i hela Amerika, reagerar och säger att i så fall skall alla vita lämna USA alltså om det blir en motreaktion och de blir starka då och naturen skall ha sin gång. Vad tycker du om det?
Rydén: Ja, då får vi plocka fram vapnen och hoppas p* det bästa. Jag tror inte att den där situationen a kommer att uppstå därför att alla dessa folk har lika stor chans som en snöboll i helvetet utan hjälp från de vita nationerna. Vi håller dem' under armarna 24 timmar om dygnet. Och även i det amerikanska samhället jag menar den svarta befolkningen där skulle det leda till totalt kaos om det inte fanns det här välfärdssystemet som hela tiden hjälper dem att föda ännu fler barn och där de svarta mödrarna har satt i system att föda många barn utan att ha en far för att få bidrag ...
Rami: Får jag fråga Dig: Innan de vita kom till Amerika så fanns det indianer där. För dem upptäcktes inte Amerika när Columbus kom dit, eftersom Amerika redan fanns. De var invånare där och levde utan den vita rasen. Enligt din åsikt så kommer de f sargade och de svarta att gå under utan den vita rasen. Menar du så?
Rydén: Ja, naturens lag säger att någon överlever och någon går under. Så är det ju, så har det varit och så kommer det alltid att vara. De svaga klarar sig inte. Om indianerna, i det här fallet, hade varit smartare, intelligentare än de vita s0 hade det varit de vita som hade fåätt packa a och ge sig iväg.
Rami: Är det bara de som är smartare som skall leva?
Rydén: Nej, jag menar som så här att utan intelligens, utan en kreativ förmåga ...
Rami: Skall man alltså bilda en republik, som heter den smarta republiken? Alltså, en republik som består av smarta.
Rydén: Nej, nej, nej. Det är ju inte något sådant som det är frågan om.
Rami: Då skall man kalla den den vita republiken. Behöver en vit inte vara smart då?
Rydén: Den vita rasen generellt sett är en intelligent ras. Absolut.
Rami: Och den icke vita rasen är generellt sett inte intelligent?
Rydén: Ja, det bevisar de ju genom sitt eget handlande. De amerikanska indianerna var ju inte alltför smarta, för de är ju i dag en utrotningshotad minoritet.
Rami: Alltså, naturens lagar är att de smarta skall överleva och de icke smarta skall gå under?
Rydé: Så är det. Så är det i djurriket och så är det för oss människor också. Det går inte att komma ifrån. Vi kan ju hålla på och diskutera det där och försöka komma ifrån det på olika vis men vi kan inte komma ifrån naturens lagar som är eviga så att säga.
Rami: Får jag fråga dig nu: De här mänskliga dygderna och egenskaper, generositet, skall folk vara gene rösa sinsemellan eller bara de vita sinsemellan?
Rydén: Ja, de enda folk som är vansinnigt generösa i världen, det är de vita människorna. Det är också hjälp på grund av denna tokiga kristendom som fyller de vita människorna med skuldkänslor. Den här tanken att vi är födda syndare. Det är alltså denna djävulska rävsax som vi har fastnat i.
Rami: Menar du att folk inte skall vara generösa?
Rydén: Jag anser att man skall vara generös mot sitt eget folk.
Rami: Inte mot icke vita?
Rydén: Jag säger ofta det att vi vita måste inse det att vi är inte här för att hjälpa andra utan för att hjälpa oss själva. Det är naturens oskrivna lag.
Rami: Gästfrihet, då?
Rydén: Gästfrihet anser jag också att det skall vara.
Rami: Men bara för sitt eget folk?
Rydén: Ja. Det finns ju ingen anledning att släppa in främlingar i sitt hus.
Rami: Menar du att man inte skall vara gästfri mot främlingar, utan bara mot sitt eget folk?
Rydén: Ja, bara mot sitt eget folk. Om vi talar om det framtida samhället, där de vita nationerna samarbetar och vita människor återigen får, utan att skämmas, vara stolta över sitt eget folk och sin egen historia då kommer det ju inte att vara aktuellt med några främlingar, rasmässigt främmande människor, som kommer in. Men däremot skall man hjälpa och stödja sina egna.
Rami: Får jag fråga Dig: Judendomen i Gamla Testamerr tet och sionismen säger att judarna skall inte assimilera sig, inte beblanda sig med andra, med icke judar. De skall inte gifta sig med icke judar. En jude är enligt Israels lag den som har en judisk mor. Hur skall man då i framtiden definiera en jude alltså om jag förstår din ideologi så håller du också med om att judarna inte kan assimilera sig och det är just vad judendomen och sionismen anser? Men hur skall då en vit definieras i lagen i din stat, som liknar den judiska staten fast din stat skall vara den vita staten?. Är det den som har en vit mor? Är en vit människa den som har en vit mor eller en vit far?
Rydén: Det måste givetvis vara både en vit far och en vit mor.
Rami: Men om ett barn har en vit far och turkisk mor, är det inte vitt då?
Rydén: Nej.
Rami: Men om ni skall bilda en vit stat, då är ni hårdare än Israel i krav på rasrenhet.
Rydén: Ja, det är vi. Men det finns ingen anledning för oss att ha judarna som något stort föredöme på det här viset. Precis som du säger så har de nu t o m svarta judar. Och frågan är om inte det kommer leda till interna konflikter i Israel. De ser redan vissa tecken på detta. Men du säger att vi ser att det är en spegelbild av den israeliska nationen. På vissa punkter är det klart att det finns vissa likheter. Problemet som jag, vi kreati vister, har med judarna det är ju det att judarna eller sionisterna eller vad vi nu skall kalla dem försöker i vissa avseenden att påverka utrikespoli tiken, inrikespolitiken också i andra länder. Precis som du sade att det finns en stor judisk folkgrupp i Sydafrika och att en judisk familj där har full ständig kontroll över den engelskspråkiga pressen och diamanthandeln. Vi anser att de vita skall ha kontroll över sina egna områden precis som israelerna kämpar
Rami: Men Amerika var inte en vit kontinent, Afrika är inte heller en vit kontinent. Israel gör ju också samma sak, de har bosatt sig i Palestina ... Det här är alltså kolonialistiskt tänkande, att om man bara är stark och kan kolonisera ett land och bosätta sig i ett land då kan man driva bort urinnevånarna, ursprungsbefolkningen som t ex indianerna i Amerika, de svarta i Afrika och palestinierna i Palestina.
Rydén: Jag anser att vi måste slå vakt om vårt eget folks överlevnad. För israelerna gäller det i första hand deras nation överlevnad.
Rami: Får jag fråga Dig: Varför händer kvinnomisshandel så ofta i Sverige, att en vit svensk misshandlar sin fru? Är det något fel i själva kulturen?
Rydén: Jag tror att kvinnomisshandel är mycket mer förekommande i andra länder.
Rami: Jo, men jag säger det bara eftersom den vita rasen skall vara perfekt och skall vara bättre.
Rydén: Som kyrka försöker vi påverka hela människans leverne, inte bara det här med rasfrågan, utan även det här med attityd gentemot andra vita och även det värde som familjen har. Och i vår lära ingår det att respektera kvinnan och att sätta familjen först. Det finns många kräk i det här landet
Rami: I teorin säger alla att man skall respektera kvinnan, men i eran stat
Rydén: Vi praktiserar det också.
Rami: Bra. Anser du att det skall vara total jämlikhet mellan kvinnor och män?
Rydén: Nej.
Rami: Skall det finnas juridisk jämlikhet?
Rydén: Ja, men det skall inte vara frågan om att ha kvinnor som soldater eller kvinnor som befälhavare på det här viset. Det tror jag inte ligger i kvinnans roll. I dag finns det bara en civilisation av någon verklig betydelse och det är den västerländska civilisationen som har en massa problem att brottas med just nu och förmodligen kommer Ja, grader. Ja, det är klart att det är skillnad på kosackdansare i Ryssland och några hotten totter som dansar runt en negereld i Afrika. Det är klart att det är skillnad på kultur, skillnad i fråga om intelligens.
Rami: Menar du också att det är högre kultur ?
Rydén: Ordet kultur är också ett ord som det råder inflation i. Man kallar ju allting kultur nu för tiden. Det är ju kultur att vara homosexuell t o m. Man måste ju ta det med en nypa salt. Det finns ingen anledning att prisa allting som kallas kultur i dag. Den vita rasen har ett unikt genetiskt arv och unikt kulturellt arv att sia vakt om. Det är det som är det viktiga.
Rydén: Det finns inte plats för alla. Jag menar att om vi släpper in en massa invandrare i det här landet och det fortsätter och fortsätter och fortsätter så kan det mycket väl bli så att det inte finns några svenskar i stället utan då är det ett annat folk som bor här i stället. Så man måste ju se till naturens lagar och vad de säger oss i dag. Antingen lever vi i samklang med dessa eller så är vi i strid med dem. Och just nu så är politiker och befattningshavare i det här landet i strid med naturens lagar. Alltså, de sanktionerar homo sexualitet, de sanktionerar rasupplösning och allt annat som definitivt inte är bra för Sverige
Rami: När du nu talar om olika länder här i världen som vita och icke vita, tar du det som kollektiv eller individer, t ex om du går in till Frankrike och säger att det skall bli en del av den vita nationen då skall man inte ta fransmän som en klump, eftersom de är blandade nu, man skall då välja de som är rent vita eller skall man
Rydén: Vi talar givetvis i geografiska termer också. Jag menar att vita nationer som är till majoriteten vita skall givetvis ingå i ett vitt samarbete. 78 Rami: Men om det är 40 procent som inte år vita i den här nationen, skall de inte ingå? Rydén: De skall inte ingå, nej.
Rami: Men skall man splittra Italien då t ex, eller skall man ta hela Italien eller bilda två stater i Italien?
Rydén: Hela Italien.
Rami: Men de som inte är vita då, skall de slängas ut ur Italien?
Rydén: Om det nu finns icke vita
Rami: Men du har ju själv varit där och sett att det finns italienare som inte är vita.
Rydén: Ja, det finns de som är uppblandade, som inte är vita. Och om man nu stöter på dessa, vilket man förmodligen gör också i stora skaror, så skall de inte ha medborgarskap i landet.
Rami: Betyder det att de skall utvisas?
Rydén: Ja, de skall åtminstone inte bli fler i antal.
Rami: De får alltså inte skaffa barn?
Rydén: Låt oss säga att vi skulle ha några miljoner negrer i Europa. Det är klart att vi inte kan inkludera dem och säga att ni får bo kvar här och föröka er utan de åker givetvis ut. Det går ju inte att komma ifrån detta.
Rami: De skall alltså utvisas?
Rydén: Ja, de skall inte vara i området i varje fall. Vi kan inte ha judar boende heller i området även om de skulle se väldigt ljushyade ut. Det går ju inte att säga en sak och sedan göra en annan sak. Det gäller ju att praktisera det man pläderar för också.
Rami: Hur många svenskar tror du har beblandat sig med icke vita i det svenska samhället procentuellt, uppskattningsvis?
Rydén: De har svikit sitt eget folk. De har svikit det som deras föräldrar, deras farfar och farmor osv långt tillbaka har slagit vakt om. Det är ett arv inte bara kulturellt och socialt utan även det de har i blodet, det arv de har fått från sina föräldrar slänger de rätt ner i
Rami: Menar du att min svenska tjej t ex är förrädare. Har hon svikit svenska folket?
Rydén: Varje svensk kvinna och varje svensk man som inleder ett förhållande med en icke vit och, antar jag, bygger vidare på det också är förrädare och skall betraktas som förrädare. Det kan aldrig bli tal om några kompromisser.
Det var alltså ett samtal mellan mig. Ahmed Rami, chefredaktör för Radio Islam, och Tommy Rydén, f d pingstvän och nu ordfirande i en organisation som heter Kreativistens kyrka och sympatisör med olika småpartier här i Sverige, som Sverigedemokraterna och olika andra rasistiska organisationer.
Our weakness...
|