Motståndet i Irak
Både Sunni och Shia
muslimerna är
emot ockupationen
En av Iraks främste shialedare talar
|
|
-Vi beklagar och fördömer sådana omdömeslösa och uppdiktade rapporter om att shiiterna ansluter sig eller tagit ställning för ockupationen. Sådana rapporter ger en motsägande bild och överensstämmer inte med verkligheten, säger shejk al-Khalisi, som är en av landets främsta shiitiska ledare.
Överhuvudtaget avvisar han uppfattningar om motsättningar mellan shia- och sunnimuslimer och kurder i största allmänhet. Han säger att de motsättningar som finns står mellan politiska grupperingar, inte mellan folken.
Det är Eftikhar Hashem Alhusainy i Stockholm som talat med shejk al-Khalisi på telefon. Al-Khalisi har inte intervjuats tidigare av svenska media. Bara Erik Wijk har i Aftonbladet nämnt denna intervju.
Shejk al-Khalisi är imam vid Al-Kathim-moskén i Bagdad och som sådan en framstående muslimskt lärd man. Han är också en viktig politisk ledare i egenskap av generalsekreterare för Iraqi National Foundation Congress, en allians av sekulära och religiösa organisationer som omfattar alla religiösa och etniska grupper i Irak.
Hans släkt är sedan länge motståndare till alla utländska ockupanter. Hans farfar utvisades av britterna till Indien på 1910-talet för sitt motstånd.
Eftikhar ställde frågorna till al-Khalisi dagarna innan valet i Irak 15 december 2005. Hon är född irakier och en av initiativtagarna till föreningen IrakSolidaritet i Stockholm.
Intervjun med al-Khalisi:
Media, både västerländska och arabiska har rapporterat att det råder vapenstillestånd mellan shiiterna och den amerikanska ockupationsmakten. Några går till och med längre och säger att shiiterna har anpassat sig till ockupationen. De som säger så anser att shiiterna skall uteslutas ur den irakiska motståndsrörelsen.Shejk Al-Khalisi, ni är av en släkt med gamla anor, stolt över att stått emot tidigare ockupationer och som har en klar och orubblig inställning mot ockupation och är för motstånd; vad säger ni om sådana uppgifter?
Möter ni svårigheter i er egen politiska kampanj på grund av detta?
Vi beklagar och fördömer sådana oansvariga och förvrängda påståenden om att shiiterna accepterat ockupationen. Det är en falsk bild och är raka motsatsen till vad som sker på plats. Det som sker där är inte nödvändigtvis vad som sänds ut i massmedia, eller vad ockupationsmakten vill skall komma till allmän kännedom. Ockupationsmakten sprider sina uppgifter i klart syfte att föra sitt eget folk bakom ljuset.
Uppriktigt sagt: Sådana anklagelser tillsammans med det alltmera vanliga bruket av sekteristisk terminologi och talet om att splittra Irak efter religiös indelning (jag vill inte uppmuntra bruket av ”sekteristiska” uttryck, som ”Sunnitrinangeln” eller ”Shiitiska fyrkanten”). Det ingår i en plan att dela upp Irak efter religiösa riktlinjer.
Dessutom: De ständiga anklagelserna mot enskilda grupper tillsammans med generaliseringar syftar till, som i shiiternas fall, att försvaga deras lysande förflutna och deras ständiga kamp för nationellt oberoende och solidaritet med sina irakiska bröder. Detta förtal är en spegelbild av den ”terrorism” sunnis anklagas för. Den tredje lögnen är att majoriteten av våra bröder, de irakiska kurderna är för separation och oberoende av Irak. Dessa lögner om fredliga shiiter, sunni"terorriste" och separatistiska kurder kan fogas in i en välplanerad strategi för att splittra ett folk i tre fraktioner. De vill etablera den mentala uppdelningen först, som en förevändning för den fysisk-geografiska uppdelningen.
Utvärderingen av situationen i Irak skall inte ta intryck av de lögner som ockupationsmakten och quislingarna outtröttligt försöker sprida.
Det fanns en sann solidaritet i Irak, som i alla andra nationer som har lidit eller som lider under ockupation.
Det finns några grupper i Irak som valde att samarbeta med ockupationsmakten, oftast för pengar. Dessa banditer utgör dock en minoritet i Irak, medan majoriteten är emot ockupationsmakten och dess propaganda. Den deltar i eller stöder motståndsrörelsen. Den geografiska fördelningen av ”minoritets-” och ”majoritetsgrupper” sträcker sig över hela Irak från norr till söder. Återigen skulle jag vilja understryka att de som är för ockupationen utgör minoriteten.
Svaret på den andra frågan är ja. Vår politiska kampanj och nationella rörelse möter svårigheter och terrorism, som ofta öppet eller indirekt är hotande eller kränkande. Ockupationsmakten och dess quislingar kommer med bedrägliga uppgifter genom sina betalda media, som de etablerat i Irak. De griper och håller kvar våra medlemmar. De försöker köpa plats i själ och hjärta hos dem som opponerar sig och motsätter sig den främmande ockupationen.
Är det sant att den irakiska motståndsrörelsen bedriver en sekteristisk rensning? Jag menar: förekommer organiserat sunnitiskt dödande av shiiter eller tvärtom? Om inte, vem utför då sådana illdåd?
Den irakiska motståndsrörelsen utför inte sådana dåd, eftersom den vet hur viktigt det är med nationell solidaritet och att motståndsrörelsen är en blandning av olika etniska, politiska och religiösa grupper. Motståndsrörelsen har Iraks fiender som sitt mål, särskilt ockupationsarmén och dess quislingarmé. Det finns ränksmidare som rör sig över stora geografiska områden i avsikt att provocera fram sekteristisk spänning och sedan skylla den på den irakiska motståndsrörelsen i syfte att smutskasta den.
De flesta offren för sådana grupper är civila. De grupperna bedriver sin verksamhet inom områden med blandad etnisk eller religiös sammansättning. De är alldeles tydligt i tjänst hos ockupationsmakten och dess propagandister. Så till exempel återvände Ahmad Chalabi till Irak med 20.000 legoknektar, anställda i så kallade ”privata säkerhetsföretag”. De får miljoner dollar (10.000 i månaden per anställd), vanligen ur plundrade tillgångar. Mossad, den israeliska underrättelsetjänsten övervakar dessa företag mycket noggrant. Mossad opererar helt fritt i Irak och det är allt vi vet. Bara dumskallar tror att Mossad kommit till Irak i humanitära syften.
Vårt folk har förmåga att känna igen riktiga terrorister och kan skilja mellan vad motståndsrörelsen gör och ockupationsmakten.
Hur stor är allmänhetens sympati och stöd för motståndsrörelsen?
Det är utan tvekan så att varje aktion får en reaktion som växer med tiden. Folks omedelbara reaktion är motstånd mot ockupationen och uppror. Ockupationsmakten i sin tur försöker slå ner motståndet med alla medel den bedömer som nödvändiga, vilket inkluderar både militära aktioner och hemliga operationer för att förvanska motståndsrörelsens avsikter genom felinformation och fördöljande av sanningen. Med tiden blir bilden tydligare och den allmänna uppfattningen blir alltmer sympatiskt inställd. Det sker när motståndsrörelsen utvecklar och förhöjer sin närvaro både militärt och med sin information.
Jag kan lugnt bekräfta att den irakiska motståndsrörelsen är mycket respekterad i vårt ockuperade land.
En återkommande fråga vid denna tidpunkt. Vilka är den irakiska motståndsrörelsens mål på lång och kort sikt?
Huvudmålen är att upprätthålla landets enhet, uppnå dess befrielse och återställa dess nationella oberoende. Dessa mål kan bara uppnås genom att alla främmande trupper drivs ut helt och hållet och för all framtid. Det irakiska folket skall bestämma sitt politiska system och sin nationella framtid.
Vad anser ni om angrepp riktade mot civila, som till exempel mord, kidnapping och halshuggning? Utförs sådana av Irans motståndsorganisationer?
Som jag tidigare sagt fördömer vi sådana kriminella handlingar. De är avsedda att terrorisera oskyldiga och förvanska sanningen om den irakiska motståndsrörelsen.
De enda målen för den irakiska motståndsrörelsen är ockupationsmakten, dess propaganda och quislingar.
Hur ser framtiden ut för den irakiska motståndsrörelsen?
Orsakerna till aggressionen mot och sedan ockupationen av Irak är välkända. Hundratusentals oskyldiga irakier ha blivit dödade. Iraks historia har blivit plundrad och förstörd och dess naturtillgångar har blivit stulna.
Som för varje motståndsrörelse genom historien är målet för den irakiska motståndsrörelsen att befria Irak, vinna oberoende och bevara dess nationella enhet.
Nyligen har vi sett rapporter att de brittiska och amerikanska regeringarna har uppfattat att de rör sig i ett irakiskt gungfly. De verkar vilja fortsätta sin politik med den pansrade näven, medan de samtidigt söker en annan strategi för att komma ur det hela.
Framtiden är ljus och vi är så optimistiska att vi tror att dagarna av ockupation är räknade.
Vad anser ni om de kommande parlamentsvalen? Anser ni inte att de är en demokratisk rättighet för Iraks folk?
Jag tror inte på några val så länge Irak är ockuperat.
Ockupationsmakten kontrollerar Iraks ekonomi. Det finns ett tiotal ”skyddshäkten”, eller för att använda det korrekta ordet koncentrationsläger, där folk sitter oskyldigt inspärrade.
Irak har ingen suveränitet.
Majoriteten bojkottade det föregående valet och avstod från att rösta, eller ens att gå till valurnorna. Även i vad som kallas ”den kurdiska norden” har irakier gjort detsamma.
De talar om en ny era, men vi ser ingenting mer än en skenbild. Sedan ockupationen började ser vi förstörelse, ett välplanerat folkmord, korruption och en pågående katastrofal försämring av levnadsförhållandena för våra medborgare. De pågående valen är bara inledningen till det redan tidigare planerade projektet för Irak, som utarbetades och initierades av Paul Bremer.
Paul Bremer lyckades inte få sunnis att delta i de föregående valen.
Nu har de fått en handfull sunnis att delta i ett försök att vilseleda världen och visa att alla irakier stöder valen och få det att verka legitimt.
De shiit- och sunniquislingar som stöder ockupationsmaktens marionettregering representerar bara sig själva. De representerar varken shiiterna eller sunni.
Vi irakier vill visa världen vilka som verkligen representerar Irak, om vi får chansen att hålla våra egna val utan närvaron av en ockupationsmakt.
Vi irakier har tröttnat på och äcklas av att höra dessa ständigt upprepade lögner. För oss betyder ord som demokrati och frihet bara utplåning och död. Med hänsyftning på valen i Libanon, yttrade GW Bush:
”Man kan inte hålla fria val under syrisk ockupation.” (!!!)
Detta är dubbelmoral.
Min fråga till GW Bush är: Hur är det med de 160.000 amerikanska soldater som ockuperar Irak? Hur kan vi ha verkligt fria val när amerikanska trupper övervakar och ingriper i valprocessen och påverkar resultatet?
De som stöder valen är de som kom med ockupationsmakten, men i civila kläder.
De är bara ockupationsmaktens andra ansikte.
IrakSolidaritet
http://www.iraksolidaritet.se/index.php?nr=103