FÖRKLARING AV VISSA I

KRITIKKULTUREN FÖREKOMMANDE

TERMER

 

Nedanstående termförklaringar har i de flesta fall gjorts av professor MacDonald särskilt för den svenska upplagan. De förklaringar jag själv har tillfogat bär min signatur.

Lars Adelskogh

 

Accentueringseffekten Forskning om social identitet visar att människor överdriver ingruppers och utgruppers egenskaper, så att de ser ingrupper som mer positiva än de i verkligheten är och utgrupper som mer negativa än de i verkligheten är. Detta kallas accentueringseffekten.

 

Ackulturation är den process som medför att man anpassas till en ny kultur. Exempelvis en invandrare i Förenta staterna blir ackulturerad genom att lära sig om amerikansk sport, mat och andra sidor av kulturen.

 

Adaptivt är sådant beteende, som gör individen bättre anpassad till sin omgivning eller som bättre överensstämmer med hans biologiska intressen.

 

Assimilatoriska teorier är sådana, som betonar det som är gemensamt för människorna i samhället och ett ideal om att människorna skall assimileras i en gemensam kultur. Till exempel var det en hävdvunnen teori om det amerikanska samhället att detta var en ”smältdegel” av olika folk och kulturer, vari skilda identiteter uppgick i en amerikansk identitet. De assimilatoriska teorierna är mångkulturteoriernas motsats. Enligt mångkulturteorierna behåller varje grupp sin särskilda identitet och har en ringa om ens någon identifiering med samhället såsom helhet.

 

Chutzpa (hebreiska) Överrumplande fräckhet, förmätenhet eller tilltagsenhet. LA

 

Conversos var sådana medlemmar av judiska familjer i Spanien som övergått (konverterat) till kristendomen men behållit mycket av sin judiska identitet. LA

 

Detet I psykoanalytisk teori den del av personligheten som består av drifterna och således är lustsökande. LA

 

Dynamisk kontextualism är en teori om barns utveckling vari genetisk påverkan smälts samman med miljöpåverkan, så att det blir omöjligt att ange hur mycket barnet påverkas av sin unika genetiska konstitution och hur mycket det påverkas av likaledes för barnet unika miljöfaktorer.

 

Endogami Ingifte, giftermål inom en avgränsad grupp såsom släkt eller by. LA

 

Essentialistisk avser föreställningen att kulturer har väsenden (essenser), som gör dem exempelvis oskuldsfulla, fridsamma eller egalitära och att ett dylikt väsen kan bestämmas genom antropologisk forskning.

 

Evolutionsekonomi är en vetenskapsgren, som försöker tillämpa evolutionsideer på ekonomins område. Av särskilt intrese är sådan partiskhet som uppstått till följd av ett mänskligt evolutionärt förflutet och som påverkar ekonomiskt beslutsfattande, bedömning av kostnader och vinster, risker, samarbete och förtroende.

 

Exogami Utgifte, utbölingsgifte Giftermål utanför gruppen. Motsats: endogami. LA

 

Fenotypen avser en organisms iakttagbara eller mätbara egenskaper (till exempel intelligensen sådan denna mäts genom ett IQ-test, hårfärg – naturlig eller konstlad, personligheten sådan denna mäts genom ett personlighetstest).

 

Fenotypen är ställd mot genotypen, som avser individens faktiska gener (till exempel de gener som påverkar intelligensen, hårfärgen och personligheten).

 

Hypertrofierad social identitet avser en överdriven eller förhållandevis extrem känsla av att tillhöra en grupp. Människor, som har en hypertrofierad social identitet, har en stark känsla av murar mellan ingruppen och utgrupper och på ett betecknande sätt mycket starka positiva känslor om ingruppens medlemmar och starka negativa åsikter om utgrupper.

 

Interkulturella skillnader är skillnader mellan kulturer. Till exempel är västerländska kulturer mer individualistiska än andra kulturer, medan den judiska kulturen är starkt kollektivistisk.

 

Just-så-historia syftar på en samling djursagor för barn av den engelske författaren Rudyard Kipling. I dessa sagor är det gemensamma temat en rolig och fantasifull men föga realistisk förklaring av varför ett djur ser ut som det gör: just så gick det till, när kamelen fick sin puckel, elefanten sin snabel och så vidare. LA

 

Karantänmetoden (i judisk politisk strategi) avser metoden att tysta ned eller tiga ihjäl människor eller ideer som anses strida mot judiska självuppfattningar och judiska uppfattningar om de egna intressena. En vanlig taktik består i att minimera eller utplåna allt omnämnande av sådana människor eller ideer i de viktigare medierna.

 

Kehilla avser de styrande inrättningarna i judiska samfund i förskingringen, i synnerhet sådana i traditionella samhällen. Till exempel behärskades judiska samfund i Östeuropa före andra världskriget av rabbiner, som svarade för att organisera den judiska välgörenheten, tillsåg att den judiska lagen efterlevdes i det judiska samfundet och skötte förhandlingarna med de icke-judiska myndigheterna.

 

Kontextuell påverkan på barnets utveckling är påverkan som härrör från den miljö barnet uppfostras i. Däri ingår exempelvis den skola barnet går i, våldsfrämjande televisionsprogram som barnet ser, ett otryggt bostadsområde som barnet bor i.

 

Kontraintuitivt sägs sådant vara som strider mot vanlig psykologisk intuition och sunt förnuft. Frankfurtskolans föreställning om att populära, socialt framgångsrika barn företer ”gäng-sociabilitet” och att deras framgång och popularitet är tecken på psykisk sjukdom strider mot vanlig psykologisk intuition och sunt förnuft.

 

Korrelation mellan skalor föreligger när till exempel människor, som får höga poäng på en skala, genomgående får höga poäng också på en annan skala och människor, som får låga poäng på en skala, får låga poäng också på en annan skala. En hög grad av korrelation mellan två skalor innebär att de väsentligen mäter samma sak.

 

Maladaptivt beteende, såsom termen används i Kritikkulturen, avser beteende som strider mot individens biologiska intressen. Om exempelvis en individ avstår från att skaffa ett eget barn för att hjälpa en individ från en annan etnisk grupp att få ett barn, beter han sig biologiskt maladaptivt, eftersom hans beteende medför en förlust av biologisk duglighet – färre av hans gener förs vidare till nästa generation.

 

Mittelstand (tyska) Medelklass. LA

 

Nativism har två vitt skilda innebörder. Inom politiken avser beteckningen åsikten att den infödda ursprungsbefolkningen i ett land har rätten att skydda sig mot oönskad invandring eller invasion av främmande kulturer. Inom psykologin avses uppfattningen att vissa förmågor eller färdigheter är medfödda, ingår så att säga i nervsystemets hårdvara. Företrädare för psykologisk nativism är exempelvis Jerry Fodor, Noam Chomsky och Steven Pinker. Lingvisten Chomsky anser exempelvis att människan har en medfödd förmåga till språkinlärning. LA

 

Neokonservatism I en lång artikel ingående i serien ”Understanding Jewish Influence” (Att förstå judiskt inflytande), publicerad i The Occidental Quarterly, Vol 4 (2004), nr 2, framhåller professor MacDonald att den neokonservativa rörelsen, som med George W. Bush kommit till makten i Förenta staterna, måste förstås som en judisk intellektuell och politisk rörelse. I den nämnda artikelns inledning skriver MacDonald: ”De neokonservativas etnocentrism har möjliggjort för dem att skapa mycket välorganiserade, sammanhållna och effektiva etniska nätverk. Neokonservativa har aggressivt fullföljt sina mål, icke endast genom att rensa ut mer traditionellt konservativa [numera vanligen kallade paleokonservativa, engelska: paleoconservatives. Ö.a.] från makt- och inflytandeställningar, utan också genom att lägga om den amerikanska utrikespolitiken i riktning mot hegemoni och imperium. Neokonservatismen utgör också ett exempel på det centrala temat i seriens andra artikel [som avhandlade sionismen och judendomens inre dynamik. Ö.a.]: I förbund med praktiskt taget hela det organiserade amerikanska judiska samfundet är neokonservatismen en judisk förtruppsrörelse med nära förbindelser med de mest extremt nationalistiska, aggressiva, rasistiska och religiöst fanatiska elementen inom Israel... den långt bästa förutsägaren av neokonservativa åsikter, åtminstone om utrikespolitiken, är vad den politiska högern i Israel anser ligga i Israels bästa intressen.” LA

Sedan jag skrev denna förklaring för den svenska upplagan av Kritikkulturen år 2006, har jag översatt den ovannämnda skriftserien ”Understanding Jewish Influence” till svenska. Den består av tre artiklar, som alla finns publicerade på internet, nätadress: www.veidos.se  LA

 

Partikularism, moralisk En sådan uppfattning om moral som gör en  grundläggande skillnad mellan medlemmar av ingruppen och medlemmar av utgrupperna i frågan om vad som är rätt och orätt eller låter frågan om rätt och orätt bestämmas av vad som gynnar respektive missgynnar ingruppen. Motsats: moralisk universalism. LA

 

Polygyni Månggifte som tillåter en man att ha flera fruar. Huvudalternativ till monogami, engifte. LA

 

Primalscen är i psykoanalytisk teori det lilla barnets första iakttagelse av föräldrarnas könsumgänge. LA

 

Projektivt test Psykologisk testmetod, som består i att den testade individen får beskriva eller tolka bilder, fylla i tomma pratbubblor, föreslå situationer för fiktiva gestalter och så vidare, varefter psykologen tolkar svaren som projektioner, det vill säga yttringar av den testades inre behov, konflikter, åsikter med mera. LA

 

Prosocialt beteende är beteende, som gagnar mottagaren utan att nödvändigtvis medföra en kostnad för den som visar det. Prosocialt beteende skiljer sig från altruistiskt eller oegennyttigt beteende, om detta definieras såsom beteende, som gagnar en mottagare på bekostnad av den som visar det.

 

Psykodynamiska teorier tolkar beteendet såsom till stor del härrörande från omedvetna processer såsom den psykoanalytiska teorin beskriver dem. I avsaknad av sådana normala måttstockar för vad som är bevis genom experiment eller iakttagelse som kunde vederlägga deras teorier har psykodynamikens teoretiker utarbetat en förbryllande samling ofta sinsemellan motsägande teorier om det mänskliga beteendets uppkomst.

 

Radikalt miljötänkade (på engelska: radical environmentalism) I biologin ett synsätt, som radikalt framhäver miljöfaktorerna på de genetiska faktorernas bekostnad. LA

 

Rebbe Judisk religionslärare, rabbin (jiddischterm). LA

 

r/K-teori, r/K-fortplantningsstilar. Inom ekologin har r-urvalsarter många avkomlingar och lägger ned ringa tid och energi på att fostra dem till vuxna. K-urvalsarter däremot har färre avkomlingar och lägger ned mycket på att fostra dem till vuxna. Betrakta skillnaden mellan råttor och människor: Råtthonor har stora kullar av ungar som snabbt mognar till vuxna med ringa insats av föräldrarna, ingen alls av fadern. Människohonor föder typiskt ett barn åt gången och ägnar många år åt att fostra barnet till vuxen, vanligen med faderns hjälp. Rushton (1995) utvidgar detta r/Kkontinuum till att gälla variation hos människor: r-stilmänniskor har fler barn, inget fadersengagemang och tidig fortplantning, medan K-stilmänniskor har färre barn, större manligt engagemang i barnens fostran, starkare parband mellan föräldrarna och senare påbörjad fortplantning.

 

Rorschach-test Projektivt test (se detta ord) bestående av tio tavlor med olikfärgade bläckfläckar. Den testade individen skall tala om vad han tycker sig se på dessa tavlor, varpå svaren tolkas psykologiskt. LA

 

Skiktade samhällen kännetecknas av att det i sådana råder skillnader i social status alltefter inkomst, yrke, börd etc. Forntidens traditionella civilisationer (såsom den kinesiska, indiska, mesopotamiska, egyptiska, grekiska, romerska, aztekiska och inka-civilisationen) var alla skiktade samhällen.

 

Social identitet Forskning om social identitet visar att människor är starkt benägna att identifiera sig med grupper (se sammanfattning i MacDonald 1998/2004. Det finns en tendens att uppfatta både ingrupper och utgrupper, men särskilt utgrupper, som enhetligare än de i verkligheten är. Ingruppens stereotypa beteende och åsikter värderas positivt, medan utgruppens beteende och åsikter värderas negativt. Negativa åsikter om och negativt beteende mot medlemmar av utgruppen dämpas visserligen genom normativa förbud, men i många samhällen föreligger inte dylika normer, varför det överallt i världen är vanligt att etniska grupper beskrivs i föga smickrande eller förklenande ordalag av utomstående.

Resultatet av dessa kategoriseringsprocesser är ett beteende, som medför diskriminering till förmån för ingruppen, åsikter om ingruppens överlägsenhet och utgruppens underlägsenhet, liksom positiva affektiva preferenser för ingruppen och negativ affekt riktad mot utgruppen. Dessa tendenser till ingruppsammanhållning och nedvärdering av utgruppen förstärks genom verkliga intressekonflikter mellan grupperna.

Likväl förekommer gynnande av ingruppen och diskriminering mot utgrupper också i så kallade experiment med minimala grupper, det vill säga experiment, där grupper bildas utan intressekonflikter eller faktiskt utan någon social växelverkan över huvud taget. Också när experimentpersonerna är medvetna om att grupperna sammansatts slumpvis, försöker personerna maximera skillnaden mellan ingruppen och utgruppen, och så även när en dylik strategi betyder att de därmed inte torde maximera den egna gruppens belöningar. Det viktiga målet tycks vara att konkurrera ut den andra gruppen. Långt ifrån att avvisa dessa experiment med minimala grupper såsom icke meningsfulla på grund av den synnerligen artificiella situationen vittnar dessa studier i stället om ”gruppskapets” makt i det mänskliga psyket – den tendens också de mest slumpartat bildade grupper har att framkalla diskriminering mot utgrupper.

De empiriska resultat forskningen om social identitet uppnått är synnerligen förenliga med antagandet att processer för social identitet är en psykologisk anpassning, som utformats av evolutionstryck för framgång i konkurrens mellan grupper. Tillgängligt material anger att rönen om minimala grupper kan generaliseras att gälla personer av olika åldrar, nationaliteter, samhällsklasser och en stor mängd beroende variabler. Antropologiska forskningsrön visar att det är en allmänmänsklig tendens att betrakta den egna gruppen som överlägsen. Tendensen till partiskhet till förmån för ingrupper uppstår automatiskt och implicit (det vill säga utan medveten förnimmelse) också i experiment med minimala grupper. Även om dessa egenskaper kan uppstå av andra orsaker, är automatiska och implicita processer betecknande för utvecklade områdesspecifika moduler som utformats som anpassningar till återkommande problem i ursprungsmiljöer. Vidare förekommer processer för social identitet mycket tidigt i livet, innan explicit kunskap om utgruppen uppstår. De förekommer också hos vissa djurarter såsom chimpanser.

De starka känslomässiga beståndsdelarna i processer för social identitet är mycket svåra att förklara annat än som en aspekt av det mänskliga medvetandets utvecklade maskineri. Ingruppen bildar en positiv egenart, en positiv social identitet, och som resultat av denna process förhöjs självuppskattningen. Inom gruppen råder åtskillig sammanhållning, positiv känslomässig uppfattning och kamratskap, medan relationer utom gruppen kan vara fientliga och präglas av misstro. De emotionella konsekvenserna av identifiering med ingruppen kan inte förklaras såsom rent kognitiva processer, och en inlärningsteori synes hopplöst provisorisk och meningslös. Människors tendenser att hänföra sig själva till sociala kategorier och dessa kategoriers tendenser att antaga starka emotionella och värderande övertoner (omfattande skuldkänslor, inlevelse, självuppskattning, känsla av lättnad över att trygga en gruppidentitet och bedrövelse över att förlora den) är de bästa kandidaterna till de biologiska grundvalarna till processer för social identitet.

MacDonald, K. B. (2004). Separation and Its Discontents: Toward an Evolutionary Theory of Anti-Semitism. Paperback edition of the 1998 Praeger edition, with a new preface. Bloomington, IN: 1stbooks Library.

 

Statistisk konstprodukt är ett sådant resultat av statistiska förfaranden som felaktigt tolkas såsom innebärande existensen av en verklig företeelse. Till exempel finner man genom det statistiska förfarandet vid faktoranalys likheter bland variabler. Försökspersonerna får göra ett antal ganska olika mentala tester, och den undersökande avgör om försökspersoner, som får höga poäng i ett slags test, får höga poäng också i andra slags test. Om så är fallet, resulterar det statistiska förfarandet vid faktoranalys i en enda faktor, som kallas allmän intelligens och som är tillräcklig som förklaring av erhållna data. Ställd inför dylika data hävdade Gould att den allmänna intelligensen enbart var ett resultat av de statistiska förfarandena och inte återgav någon verklig företeelse som kunde kallas den allmänna intelligensen. Andra forskare har ifrågasatt detta begrepp.

 

Teoretisk grundförutsättning (engelska: theoretical primitive) inom en teori är ett principiellt postulat som självt inte förklaras med någon annan alldeles grundläggande process. Till exempel visar forskningen om social identitet att människor genom medlemskap i en grupp känner stolthet och självuppskattning. Dessa psykologiska effekter av gruppmedlemskapet härrör från gruppmedlemskapet i sig självt och inte från till exempel sådana fördelar av gruppmedlemskapet som kommer av tillgång till angenäma verksamheter, personliga vänskapsförhållanden eller affärskontakter.

 

Teoretiskt underbestämt beteende, såsom termen används i Kritikkulturen, är en idé om att växelverkande gruppers beteende inte kan förutses genom någon samling teoretiskt starka tidigare verkande variabler. Historiska händelser, som innefattar konflikt mellan grupper, exempelvis fältslag, påverkas av tillfälligheter, obestämdhet och sådana omständigheter som

att ringa variationer i utgångsförhållandena ger kvalitativt olika resultat. Exempelvis hade Europas sociala och reproduktiva inrättningar idag varit helt annorlunda, om muslimerna inte hade hejdats genom slaget vid Tours 732 eller genom slaget vid Wien 1683. Men att muslimerna hejdades berodde på en mängd förutsättningar, däribland den militära utrustningen, de militära anförarnas ledarskap, de stridande förbandens moral och duglighet, terrängförhållandena och så vidare. På samma sätt gäller att man inte med någon samling teoretiskt starka variabler kan säkert förutsäga resultatet av intressekonflikter mellan judiska och icke-judiska grupper.

 

Universalism, moralisk Sådan uppfattning om moral som inte gör någon skillnad mellan ingrupp och utgrupper ifråga om rätt och orätt eller, annorlunda uttryckt, som anser frågor om rätt och orätt stå ovanför etniska, sociala med flera grupper. Motsats: moralisk partikularism. LA

 

Utvecklingssekvenser eller -stadier. På 1800-talet teoretiserade somliga antropologer om att mänskliga samhällen kunde graderas i en sekvens från lägre till högre, varvid de såg de högre formerna såsom moraliskt överlägsna och mer civiliserade än de lägre formerna. Detta teoretiska synsätt kallas ofta evolutionism. Idén att samhällen kan graderas i begrepp av energiutvinning per capita har alltjämt ett visst inflytande, men nutidens antropologer är mindre benägna att ge dessa skillnader moraliska övertoner.

 

Variansanalys är ett grundläggande statistiskt förfarande, som uppskattar sannolikheten för att medeltalet för en grupp avviker från medeltalet  för en annan sampel av slumpmässiga orsaker, inte på grund av verkliga skillnader mellan grupperna. Om en psykolog exempelvis jämför grupper av män och grupper av kvinnor enligt något mått på aggression, skulle variansanalys ange huruvida de uppmätta skillnaderna sannolikt beror på slumpartade fluktuationer i de undersökta samplarna eller på verkliga skillnader mellan könen. Om forskaren finner att sannolikheten för att det iakttagna mönstret skulle ha uppkommit av en slump är mindre än en på tjugo, så är det troligt att han godtar hypotesen att skillnaden mellan

samplarna är verklig.

 

Överjag I psykoanalytisk teori den del av personligheten som svarar för moraliska hämningar. Vanligen likställs överjaget med samvetet. LA

 

Kritikkulturen

Tillbaks till svenska huvudsidan 

Till Radio Islams sidor på andra språk