Aguéli hade en tämligen välbärgad uppväxt. Hans far, stallmästare Johan Gabriel Agelii, var dock en sträng man vars relation till sonen skulle bli dålig hela livet. Modern Anna Nyberg var en varm människa som kompenserade det kärlekslösa förhållandet till fadern. Efter flera misslyckade försök till studier, sändes Aguéli till Visby av fadern 1886, och blev där uppmärksammad för sin konstnärlighet, och började umgås med Richard Bergh och Karl Nordström.
1890 företog Aguéli sin första studieresa till Paris, bytte namn till Ivan Aguéli och lärde känna den nya konsten. Genom Émile Bernard kom han i kontakt med Cézanne, Gauguin och van Gogh.
Påverkad av anarkismen gjorde han senare ett uppehåll i sitt målande, då han i stället studerade Koranen och orientaliska språk och skrev konstkritiska artiklar. Han inträdde i islam och tog det muslimska namnet Abd Al-Hadi Aqhili (Abd Al-Hadi betyder "Vägledarens tjänare"). Han levde som fattig i Paris. Under sin andra målarperiod från 1911 till 1917 reste han i Frankrike, Egypten och Spanien.
Hans sympati för anarkismen ”som i vårt osunda samhälle vill skapa ett nytt från grunden” kommer till uttryck i ett brev till Richard Berg 1911: ”Tänk dig en solnedgång och en gryning på samma gång. Dynamitardernas storartade, medvetna, lugna heroism; kulturoffrens hämnd; drömmarna hos utopister och artister, intuition, ett blekt sken låt vara, men som innesluter de första strålarna av solen.” Han satt arresterad några månader i Mazasfängelset i Paris, misstänkt för anarkistiska konspirationer.
I Kairo vistades Aguéli i tre perioder. Han var en av de första européerna som studerade arabiska och islamisk filosofi vid det anrika al-Azhar-universitetet. Han lärde sig att behärska klassisk arabiska till fullo och invigdes i Kairo år 1902 också i en sufiorden som bär namnet Shadhiliyya. Denna orden grundades på 1200-talet och kom i stor utsträckning att företräda den andalusiske sufimästaren Ibn 'Arabis läror. Aguéli var den förste europé att få titeln muqaddim (ombud) i en sufiorden. Han hade med denna ställning rätt att inviga andra och fungera som traditionsbärare.
Aguéli blev med sitt revolutionära måleri en av den svenska konstens förgrundsgestalter. Enbart genom noggrant avvägda färgtoner framkallade han en känsla av avstånd och ljus i sina målningar, som trots det intima formatet äger en stor monumentalitet.
Den kvinna han kom att umgås med var en tidig djurrättsaktivist, och det är faktiskt Aguélis förtjänst att tjurfäktningar aldrig slog igenom när man sökte introducera dem i Frankrike. Aguéli var emot tjurfäktning, och vid ett festtåg före en tjurfäktning i Paris sköt och sårade han två matadorer. Han dömdes till böter och villkorlig fängelsedom. Ivan Aguéli var hörselskadad, vilket ledde till att han omkom i en järnvägsolycka i Barcelona 1917. Hans måleri betraktas än i dag som genialt och före sin tid, och hans konstfilosofiska teori lever kvar i yttrandet ”Konsten är motsatsernas enande”.
1969 i samband med 100-årsminnet av Aguélis födelse gav Postverket ut en serie om sex frimärken med motiv från hans verk. I hans uppväxtstad Sala ligger han begravd på den gamla kyrkogården. Här finns också Aguélimuseet, samt sedan år 2000 även ett minnesmonument vid Aguéliplatsen i närheten av hans barndomshem på Aguéligatan.
På Waldemarsudde i Stockholm pågår under 2006 den mest omfattande utställning som ägnats Ivan Aguéli någonsin. Utställningen visar vid sidan om Aguélis målningar och teckningar ett jämförande material av hans konstnärsvänner Olof Sager-Nelson och Émile Bernard.
Litteratur
- Gauffin, Axel, Ivan Aguéli - Människan, mystikern, målaren I-II, 1940-41.
- Wessel, Viveka, Ivan Aguéli - Porträtt av en rymd, 1988. (En djupstudie i Aguélis konstteori och förhållande till islams mystik.)
- Ekelöf, Gunnar, Ivan Agueli, 1944.
- Brummer, Hans-Erik (red.), Ivan Aguéli, 2006. (En rikt illustrerad bok med texter av Hans Henrik Brummer, Christina G. Wistman, Viveca Wessel, Ashk Dahlén, Marianne Westerlund och John Sundkvist.)
Externa länkar
