Även
andra varelser drabbas av judendomen
Judisk
kosherslakt, en perversitet
[JK:s
stämningsansökan Aktb. 43 p 2.
Sändes den 31/12/88]
|
Det kanske förvånar att
en rabbin fungerar som slaktare, dvs
hanterar den kniv, vilken tillfogar
djuret det dödande snittet. Men
vid närmare känndom om
judendomen är detta emellertid
inte på något sätt
ologiskt. Judendomen skiljer sig ju
radikalt ifrån kristen
tillbakadragen fromhet. Den judiska
rabbinen är inte en stilla
bönemumlande munk eller eremit
utan snarare en politisk ledare och
agitator. Det får vi ju
ständiga påminnelser om i
dagens Israel. Se t ex på
bosättarnas ledare eller rabbinen
Meir Kahane. Den till Stockholm
från USA importerade rabbinen
Narrowe agiterar ständigt och
aggressivt inte för en religion
utan i solidaritet med banditstaten
Israel. För en sådan
människas hand känns inte
slaktkniven främmande.
|
Solidaritet bör sträcka sig till
alla varelser, inte bara till människan.
Alla har sett både i TV och i tidningarnas
bilder hur de judiska soldaterna i Israel med
njutning rituellt krossar ben och armar på
bundna försvarslösa palestinier. Hur
de judiska soldaterna begraver palestinier
levande. Hur de judiska, sadistiska kriminella
soldaterna stoppar en levande palestinier i hans
egen bakugn för att brännas till
döds. Vi har här i Radio Islam tagit
upp många exempel på sådana
judiska grymheter. I solidaritet, inte bara med
det martyriserade palestinska folket, utan helt
enkelt i solidaritet med människan och med
mänskligheten. Varje människa
känner sig förödmjkad,
förnedrad och förtryckt när hon
ser en palestinier förödmjukas,
förtryckas och slaktas. Men också som
levande varelser känner man medlidande och
solidaritet med alla andra varelser som delar
med oss den naturliga rätten att leva
på vårt gemensamma jordklot.
Sionisternas grymma och barbariska lära
drabbar inte bara människan i palestinierna
utan också djuren.
Radio Islams tar, i följande inslag, upp
den judiska rituella grymheten mot djuren. Vi
hoppas att alla djurvänner och
djurskyddsorganisationer och helt enkelt alla
medmänniskor hjälper till att dra
uppmärksamheten till och väcka debatt
om den sionistiska grymheten mot djuren. Det
kräver en betydande
självövervinnelse för att ta upp
ämnet judisk kosherslakt. Detta av
två skäl.
1 - Varje normalt utrustad människa blir
oerhört känslomässigt
upprörd av denna motbjudande
företeelse och får svårigheter
att hålla diskussionen på ett
sakligt och intellektuellt plan.
2 - Många lyssnare som saknar närmare
kunskaper om judendomen kommer helt enkelt inte
att kunna tro att sådana grymheter mot
djur är möjliga i vår tid.
För att bli trodd vore det därför
av taktiska skäl klokare att utelämna
de mest frånstötande faktauppgifterna
om kosherslakten. Lögner och
förvrängning av verkligheten har vi
dock tillräckligt av i dagens
samhälle. Så, även om det vore
aldrig så taktiskt, så skall
här inte lämnas några
ytterligare bidrag i den vägen, utan den
nakna sanningen om judisk kosher skall
återges fullt ut. Vad är då
judisk kosher? Går man till de
läroböcker som används i
våra skolor eller till den bild
massmedierna tillåts ge, så
framstår kosher som en samling matrecept
dvs regler för vilken mat judarna får
äta och hur den skall tillagas. I
verkligheten handlar kosher om ritualslakt.
Bakgrunden finns i Gamla Testamentet där
judarna i femte Mosebok 12:21, 23 och 24
anbefalls denna slaktmetod och förbjuds att
förtära blod. I Talmud tas den
rituella slakten (skäktning) upp i Mishna.
En hel traktat ägnas detaljerade
bestämmelser härom. Kosherslakten
går till så, att det helt
obedövade djuret leds fram till
slaktplatsen, där en knivförsedd
rabbin väntar. Denne skär ett djupt
snitt i djurets hals varefter djuret lämnas
att förblöda. Här ska vi inte
närmare gå in på den
fasansfulla scen som därefter följer.
Det av smärta och ångest
överväldigade djuret faller och
gör upprepade försök att
åter resa sig tills det slutligen dukar
under av utmattning och blodförlust. Synen
är fruktansvärt motbjudande, även
för personer med slaktvana. Så
vägrade t ex de organiserade
slakteriarbetarna vid Stockholms stads slakthus
att befatta sig med den barbariska judiska
slakten innan denna slutligen förbjöds
i Sverige år 1938. Medan kosherslakten
ännu var tillåten fick oorganiserad
arbetskraft inkallas för att sköta
hanteringen.
Det kanske förvånar att en rabbin
fungerar som slaktare, dvs hanterar den kniv,
vilken tillfogar djuret det dödande
snittet. Men vid närmare känndom om
judendomen är detta emellertid inte
på något sätt ologiskt.
Judendomen skiljer sig ju radikalt ifrån
kristen tillbakadragen fromhet. Den judiska
rabbinen är inte en stilla
bönemumlande munk eller eremit utan snarare
en politisk ledare och agitator. Det får
vi ju ständiga påminnelser om i
dagens Israel. Se t ex på bosättarnas
ledare eller rabbinen Meir Kahane. Den till
Stockholm från USA importerade rabbinen
Narrowe agiterar ständigt och aggressivt
inte för en religion utan i solidaritet med
banditstaten Israel. För en sådan
människas hand känns inte slaktkniven
främmande. Kosherritualen har således
en djup religiös innebörd för
judarna. Många iakttagare som på
olika sätt lyckats bevittna judiska
slakter, kan också vittna om den
högst påtagliga upphetsning med
nästan sexuella övertoner som griper
de närvarande efter det att rabbinen
utfört sitt dödsbringande snitt och
det skräckslagna djuret genomlider sin
hopplösa dödskamp, allt medan det
röda ångande blodet forsar fram och
stänker ut över omgivningen och ger
denna sin magiska färg. Man har även
lyckats göra filmupptagningar som tydligt
visar den extas som tycks gripa dem som samlats
kring det vilt kämpande djuret.
ÄR
SADISTISK SLAKT HUMAN OCH BEDÖVNING
PLÅGERI?
Mot slutet av 1930-talet hade opinionen
växt sig så stark att myndigheterna
såg sig föranlåtna att
göra en grundlig utredning. Denna
konstaterade att kosher var en form av
djurplågeri, varför hanteringen
förbjöds år 1938. åren
därefter fann sig de flesta judar i att
äta kött från djur som slaktats
enligt moderna, humana metoder (dvs
bedövats före blodavtappningen).
Djuret besparas därmed smärta och
ångest. Mot slutet av 1970-talet hade
emellertid den nya fundamentalismen inom
judendomen vuxit sig så stark att man
på nytt förde fram kravet på
kosher i Sverige. Argumenteringen var av det
mest häpnadsväckande slag som bara
sionister är mäktiga. Man hävdade
att bedövning var djurplågeri och
därmed förbjuden enligt judendomens
bud. Påståendet är så
sjukligt förvridet att ett bemötande
saknar mening. Man frågar sig bara hur en
rabbin kan unna sig bedövning hos
tandläkaren, om nu smärtlindring
är ett så svårt brott.
Något stöd för sin nya tes i de
gamla skrifterna har man heller inte kunnat
förete, men judarna hävdar dock
bestämt kravet på att bedövning
av djuret inte får ske vid
kosherslakt.
Vad är då det verkliga skälet
till det judiska förbudet mot
bedövning av djuret före slakt?
Påståendet att bedövning
är djurplågeri och det således
skulle handla om att bespara djuret lidande,
är ju rent nonsens. Skälet måste
vara något helt annat. Vi måste
fråga oss, kan det verkligen finnas
något annat skäl än att djuret
verkligen skall uppleva smärta samt gripas
av panik och ångest vid slakten? Är
det inte just dessa djurets reaktioner som
utgör grunden för den väl
omvittnade upphetsade stämning som
kringgärdar kosherslakten? Vid en normal
slakt med humana metoder, där djuret
bedövas, inträder ju ögonblicklig
medvetslöshet. Djuret ger då
således inte ifrån sig några
som helst reaktioner, vilka skulle kunna smitta
av sig på härför mottagliga
personer. Vid en normal slakt ges således
inget underlag för uppjagande av en
exalterad stämning. Hur är det,
rör vi inte här vid något
centralt inom judendomen? Andas inte de judiska
skrifterna en märklig, ja rentav pervers
fixering vid våld? Löper inte denna
våldsfixering som en röd tråd
från Torah till Talmud och vidare till
Sions Vises Protokoll? Är det samma
fixering vid våld, skräck och
ångest som vi i tusentals varianter
möter i floderna av spel - och videofilmer
från Hollywood, i massmedierna, liksom i
böcker, teaterpjäser och i popmusikens
alster. Vi har ju också de tusentals
vittnesmålen från personer som
blivit utsatta för misshandel och tortyr av
judar i olika skepnader. Dessa vittnesmål
kommer från tillfångatagna tyska
soldater under andra världskriget,
från engelska soldater i dåvarande
Palestina på 40-talet. från
libaneser och givetvis från palestinier.
Vi kunde ju nyligen se i TV hur exalterade
judiska soldater närmast rituellt
massakrerade en tillfångatagen palestinsk
pojke. Finns här ett samband? En djupt
liggande innebörd? Kan vi inte se ett
större sammanhang från Boerkriget,
då krigföringen för första
gången främst riktades mot
civilbefolkningen och koncentrationslägren
uppfanns? Från hungerblockaden mot den
tyska civilbefolkningen efter det första
världskriget och terrorbombningen av den
tyska civilbefolkningen under det andra
världskriget. Dresden, denna verklighetens
Holocaust, där mordgalna amerikanska
piloter inte nöjde sig med att förinta
kvinnor, barn och åldringar utan
också angrep djuren i stadens zoologiska
trädgård. Idag vet ju alla vilka
verkliga makthavare som låg bakom dessa
inte uppdiktade brott mot mänskligheten och
för vanliga människor ofattbara
grymheter. Bakom presidenten i USA fanns
män med namn som Henry Morgentau och Harry
Devait och bakom Churchill i England fanns t ex
lord Sheerwell vars tidigare namn var Fredrik
Lindeman. Också bakom atombomben, som
släpptes över Hiroshima fanns
tillskyndare som Einstein och Oppenheimer.
När det gäller vår tids
massakrer, som Sabra och Shatila, liksom de
dagliga orgierna av våld mot palestinierna
kan ju inte ens den mest rabiate sionist
förneka fakta. Finns det inte en ideologisk
grund för allt detta våld och all
denna mordlust? Är det dessa exstatiska
lustkänslor som får sitt utlopp i
kosherslakten? Vi har rätt att ställa
dessa frågor till dess vi får ett
begripligt svar på frågan:
varför kan inte judarna tillåta
bedövning av djuret vid sin kosherslakt?
Varför måste djuret åsamkas
uppsåtligt lidande?
KOSHERSLAKT
I SVERIGES RIKSDAG
Men hur gick det då med
försöket att få utföra
judisk ritualslakt i Sverige? Jo, man fick
kraftfullt stöd från ett visst parti,
folkpartiet. Och här har vi ett av de mest
förbluffande exemplen på sionistisk
falskhet och dubbelspel. En folkpartistisk
riksdagsledamot, Kerstin Anér, hade i god
tid infiltrerat djurskyddsrörelsen. Till
1982-83 års riksdag lämnade Kerstin
Anér in inte mindre än tre motioner
om åtgärder syftande till humanare
behandling av djur. Men, och här kommer det
häpnadsväckande, samtidigt lämnar
Anér in en fjärde motion där
hon kräver att den judiska ritualslakten
skall tillåtas. Skälen som hon
anför är att bedövning av
slaktdjuret är djurplågeri och att
det strider mot grundlagens bestämmelser om
religionsfrihet att förbjuda den av
judendomen påbjudna slakten. Man
frågar sig stilla om Kerstin Anér
också vill förbjuda bedövning
för oss människor vid
tandläkarbehandling och vid medicinska
operationer. Det är ju bara att konstatera
att sionisterna lever i en värld skild
från vår. En enkel rundringning till
våra djurskyddsföreningar visar att
Kerstin Anér inte är den enda
infiltratören i dessa led. Kerstin
Anérs motion ledde till att
lantbruksstyrelsen fick i uppdrag att utreda
frågan. Bl a studerades kosherslakt
på platsen i USA. Rapporten från
denna studieresa, här hänvisar vi till
lantbruksstyrelsens reserapport från 1983
(den 25/7). Den rapporten är oerhört
intressant. Här läggs fakta fram i
klara vetenskapliga termer och resultatet
är entydigt: "kosher är
djurplågeri och oacceptabelt från
djurskydssynpunkt".
Riksdagen avslog även motionen med
hänvisning till att den judiska
ritualslakten är oförenlig med svensk
rättsuppfattning och svensk
djurskyddslagstiftning. Det rättsliga
förhållandet i USA i denna
fråga är intressant. Deras lag heter
Human Message of Slaughter Act och är
från 1978. I den lagen görs undantag
för viss ritualslakt. Kosher anses
således inte humant och är
därmed egentligen förbjudet men
tillåts ändå på politiska
grunder. Det hör till saken att det inte
går att få några skriftliga
officiella besked i frågan. Det hela
handlar om en uppgörelse mellan makthavarna
utanför offentlighetens ljus. Har vi inte
här den sioniststyrda staten i sin prydno?
Judiska angelägenheter står över
lagen och är inget för vanliga gojer,
dvs icke-judar, att befatta sig med. Enligt
judarna är kosher en oförytterlig del
av den mosaiska tron. Vad lagstiftaren, i
såväl USA som Sverige, har kommit
fram till är då inget mindre än
att judendomen är oförenlig med ett
modernt, på humanitära grunder
baserat, samhälle. Beslutet att inte
upphäva förbudet mot kosherslakt i
Sverige möttes förstås med
illvrål från judiskt håll. Nu
var det ju aldrig fråga om att
förhindra tillgång på
kosherkött. Judarna har hela tiden kunnat
importera kött från t ex Danmark utom
då importförbud rådde p g a, t
ex, mul - och klövsjuka. Men judar
tänker ju så gärna i pengar och
det fanns en liten importavgift på
köttet. Så enligt Judisk Krönika
av år 1984 säger man: "Efter ett
idogt arbete från de judiska
församlingarna och många
internationella organisationer har regeringen
äntligen insett och beslutat att ånyo
befria importerat kosherkött från
importavgift." Judarna fick således sitt
kosherkött subventionerat. Det bör
noteras att, enligt Judisk Krönika,
"många internationella organisationer"
intervenerat. Det finns tydligen starka
internationella krafter att ta till då man
inte får som man vill. Alla är
således tills vidare nöjda.
Lösningen är ju så svensk.
Judarna får sitt subventionerade
kosherkött och Sverige har skjutit den
moraliska frågan över
gränsen.
HUR
SER ISLAM PÅ KOSHER?
Hur ser man då på kosher inom
Islam? Det måste erkännas, att detta
hör väl inte till ett område
där man tidigare haft så mycket att
yvas över. Islam uppstod ju ur en
kulturkrets som har gemensamma rötter med
den ursprungliga judiska. Men stora skillnader
finns. Att åsamka djur onödigt
lidande är för muslimen en helt
främmande tanke och att samlas i
någon slags religiös extas kring ett
plågat och skräckslaget djur, ses av
muslimen enbart som utslag av sjuka sinnen.
Utvecklade muslimska länder tillämpar
idag bedövning av slaktdjuren. Något
som givetvis är en självklarhet vid
muslimsk slakt här i Sverige.
Här skall också nämnas den
konferens som den internationella
föreningen mot plågsamma
djurförsök, IIAPEA, höll i London
1984. Företrädare för de stora
religionerna var representerade vid konferensen.
På frågan om plågsamma
djurförsök var berättigade
svarade den judiske representanten "ja", medan
företrädare för buddhismen,
hinduismen, jajinismen, den anglikanska kyrkan
och Islam förklarade att inga
plågsamma djurförsök kunde
rättfärdigas.
Av europeiska länder är det intill
senare tid, vid sidan av Sverige, endast Norge
och Schweiz som motstått de judiska
påtryckningarna om kosherslakt. De svenska
judarna förefaller för närvarande
att ligga lågt i frågan. Det är
inte så svårt att se orsaken till
denna passivitet från judiskt håll.
I hela EG är kosher tillåtet.
När man om ett par år smusslat in oss
i sitt EG löses ju frågan, så
att säga, av sig själv. Vid ett
EG-inträde tvingas ju Sverige att
släppa på kosherförbudet.
Förlorare är samhällsmoralen och
de små kalvar som vi ser beta på
våra ängar.[Från Sthlms
tingsrätts utskrifter av de fällda
radioprogrammen. Akt B8-4-89. Aktb. 127]
|