"
Alla stora sanningar börjar som kätterier."
- GB Shaw

HOME


Israel Shahak avslöjar

Prof. Israel Shahak, professor vid Hebreiska universitetet och en man som under en god del av sin barndom var internerad i koncentrationslägret Belsen, lever nu i det ockuperade Palestina. Han har till engelska översatt många avslöjande artiklar från den ibland frispråkiga journalistiken i hebreisk-språkiga tidningar. Shahak säger att sionisterna oftast ljuger på engelska, när de talar eller skriver till icke judar!


Vem är professor Israel Shahak


Israel Shahak
JUDISK HISTORIA,
JUDISK RELIGION


Förord av Gore Vidal

En sluten utopi?

Fördomar och undanflykter

Ortodoxi och tolkning

Historiens tyngd

Lagarna mot ickejudar

Politiska konsekvenser

Israel Shahak - en levnadsbeskrivning


Artiklar från israelisk press översatta av Prof. Shahak:


Av Shahak om judisk rasism och historia:


Artiklar på engelska skrivna av Israel Shahak:


-Shahak in French

Le Judaïsme deshabillé!

-Shahak in Swedish

Shahak avslöjar vad rabbinerna döljer!

-Shahak in German

Jüdische Religion

--Shahak in English

Jewish History, Jewish Religion


Judiska religiösa skrifter

Den judiska religionen har alltid varit en grym och rasistisk religion och många av dagens massakrer och grymheter i Palestina kan spåras direkt till judendomens rötter. För att därför kunna förstå dagens judiska rasism måste man återgå till de religiösa skrifterna. Dessa återfinns främst i två skrifter. Den första av dessa är det Gamla Testamentet, den judiska Bibeln. Viktigast där i är de fem moseböckerna eller Torah, lagen, som judarna kallar dem. De fem moseböckerna är de som lägger grunden till den judiska religionen och är också utan tvekan de grymmaste böckerna i det Gamla Testamentet. Den andra källan till den judiska religionen är Talmud. Talmud är en tolkning av de äldre skrifterna som judiska rabbiner, präster, har gjort genom tiderna. Talmud är i sig mycket avslöjande eftersom där också avslöjas hur de judiska prästerna valt att tolka sina andra skrifter.

Här nedan återges ett urval ur de judiska religiösa skrifterna. För att underlätta är de sorterade beroende på ämne, vilket också ger en enklare översikt:

 


Judisk rasism

Den judiska rasismen genomlyser både Talmud och Gamla Testamentet, men på vissa ställen är den extra tydlig (observera: ordet "goj" är den judiska beteckningen på icke-judar):

 

Rabbi Eliéser 29c:

"En jude som äter tillsammans med en oomskuren begår samma handling som om han åt tillsammans med en hund; den som vidrör en oomskuren är som en som vidrör ett lik, ty de är redan under sin livstid som döda, och när de är döda, är de som as ute på fältet."

 

Jebamoth 23a:

"Ni är inte skyldiga att ge någon hjälp åt gojer."

 

Avoda Zara 20a:

"Om man drar upp en goj ur en grop, som han fallit ned i, så gör man sig skyldig till avguderi därmed."

 

3 Mos. 25:44:

"Men om du vill skaffa dig en verklig träl eller trälinna, så skall du köpa en sådan träl eller trälinna från hedningarna som bo runt omkring eder."

 

Avoda Zara 4a:

"Över åsnor och hundar vilar ej den gudomliga vreden, så som Herrens hat vilar över gojerna."

 

Psaltaren 79:6:

"Utgjut din förtörnelse, Herre, över hedningarna, som ej känna dig och över de rika som icke åkalla dig."

 

Att judarna inser vilken reaktion sanningen om deras religion och dess rasism skulle ge upphov till visas av hur man gör allt för att hålla den hemlig:

 

Sanhedrin 59 a:

"En goj som kastar bara ett öga i Talmud är dömd till döden, ty det är skrivet att det är vårt arv, icke deras."

 

Libbre David 37:

"Att samtala med en goj om våra religiösa relationer skulle vara detsamma som att döda alla judar, ty om gojerna får veta vad vi lär av dem, skulle de döda oss på öppen gata."


Judisk utvaldhet

Judarna har alltid hållit sig som ett utvalt folk, överlägset alla andra. Att grunden till detta återfinns i religionen kan vi se nedan:

 

Sanhedrin 58b:

"Den som slår en jude är skyldig att dö, ty det är detsamma, som om han hade givit Gud en örfil."

 

2:a Mos. 19:5-6:

"Om Ni nu hör min röst och håller mitt förbund, så skall ni vara min egendom framför alla andra folk, ty hela jorden är min, och ni skall vara mig ett rike av präster och ett heligt folk. Detta är vad du ska tala till Israels barn."

 

Sanhedrin 37a:

"Den goj som med avsikt dödar en jude, har ådragit sig lika stor skuld som han hade utplånat hela världen."

 

Jalkut Reubeni 10b:

"Endast judarna har rätt att kalla sig människor, men gojerna som härstammar från en oren ande, måste kallas svin."

 

5:e Mos. 28:9-10:

"Herren skall upphöja dig till ett folk som är helgat åt honom, såsom han med ed har lovat dig, om du håller Herrens, din Guds, bud och vandrar på hans vägar. Och alla folk på jorden skall se att du är uppkallad efter Herrens namn; och de skola frukta dig."

 

Chullin 91 b:

"Judarna inför Gud är angenämare än änglarna."


Ockupation av Palestina

Den judiska ockupationen av Palestina och staten Israels bildande har alltid försökts försvaras med biblisk rätt. Att dagens ockupation är en religiös sådan kan ses nedan:

 

2:a Mos. 23:27-31:

"Förskräckelse för mig skall jag sända framför dig och vålla förvirring bland alla de folk som du kommer till, och jag skall driva alla dina fiender på flykten framför dig. Jag skall sända getingar framför dig, och de skola förjaga hivéerna, kananéerna och hettiterna undan för dig. Dock skall jag icke på ett och samma år förjaga dem för dig, på det att landet icke må bliva en ödemark och vilddjuren föröka sig till din skada, utan småningom skall jag förjaga dem för dig, så att du kan taga landet till din arvedel. Och jag skall låta dit lands gränser gå från Röda havet till filistéernas hav, och från öknen till floden; ty jag skall giva landets invånare i eder hand, och du skall förjaga dem, så att de fly för dig."

 

3 Mos. 20:24:

"Och därför har jag sagt till eder: I skolen besitta deras land, ty jag skall giva eder det till besittning, ett land som flyter av mjölk och honung. Jag är Herren, eder Gud, som har avskilt eder från andra folk."

 

5:e Mos. 6:10, 12 och 13:

"När nu Herren, din Gud, låter dig komma in i det land som han med ed har lovat dina fäder Abraham, Isak och Jakob, att giva dig - stora vackra städer, som du icke har byggt, och hus, fulla med allt gott, vilka du icke har fyllt, och uthuggna brunnar, som du icke har huggit ut, vingårdar och olivplanteringar, som du icke har planterat - och när du äter och bliver mätt - så tag dig till vara för att förgäta Herren, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. Herren, din Gud, skall du frukta, och honom skall du tjäna, och vid Hans namn skall du svärja."

 

5:e Mos. 11:22-25:

"Ty om i hållen alla dessa bud som jag giver eder och gören efter dem, så att I älsken Herren, eder Gud och alltid vandren på Hans vägar och hållen eder till Honom, då skall Herren fördriva alla dessa folk för eder, och I skolen underlägga eder folk som är större och mäktigare än I. Var fot som eder fot beträder skall bliva eder. Från öknen till Libanon ifrån floden - floden Frat - ända till Västra havet skall edert område sträcka sig. Ingen skall kunna stå eder emot. Fruktan och förskräckelse för eder skall Herren, eder Gud, låta komma över hela det land I beträden, såsom han har lovat eder."

 

5:e Mos. 20:10-17:

"När du kommer till någon stad för att belägra den, skall du först tillbjuda fred. Om den då giver dig ett fridsamt svar och öppnar sina portar för dig, så skall allt folk som finnes där bliva arbetspliktig åt dig och vara dina slavar. Men om den icke vill hava fred med dig, utan vill föra krig mot dig, så skall du belägra den. Och om Herren, din Gud, då giver den i din hand, ska du slå allt mankön där med svärdsegg. Men kvinnorna och barnen och boskapen och allt annat som du finner i staden, allt rov du får där, skall du hava såsom ditt byte, och du må då njuta av det rov som Herren, din Gud, låter dig taga från dina fiender. Så skall du göra med alla de städer som äro mer avlägsna från dig, och som icke höra till dessa folks städer. Men i de städer som tillhöra dessa folk, och som Herren, din Gud, vill giva dig till arvedel, skall du icke låta något som anda har bliva vid liv, utan du skall giva dem alla till spillo, döda dem alla: hettiterna och armoréerna, kananéerna och perisséerna, hivéerna och jebuséerna, såsom Herren, din Gud, har bjudit dig."

 


Det judiska maktbegäret

Att sionismen inte bara strävar efter kontroll över Mellanöstern har länge varit uppenbart. Om tittar i den judiska religionen kan man också se hur gamla religiösa traditioner sedan länge inriktat sig på maktövertagande:

 

Jes. 60:10-12 (Sions kommande härlighet):

"Om främlingar skola bygga upp dina murar och deras konungar skola betjäna dig(...) Och dina portar skola hållas uppe beständigt, varken dag eller natt skola de stängas, så att folkens rikedomar kunna föras in i dig med deras konungar i hyllningståget. Ty det folk eller rike som ej vill tjäna dig skall förgås; ja, sådana folk skola i grunden förgöras."

 

Jes. 61:6:

"Men Ni skall heta Herrens präster, och man skall kalla eder vår Guds tjänare: Ni skall få njuta av folkens skatter och deras härlighet skall övergå till eder."

 

Daniel. 7:27:

"Men rike och välde och storhet, utöver alla riken under himmelen, skall givas åt den Högstes heliga folk. Dess rike skall vara ett evigt rike, och alla välden skola tjäna och lyda det."

 

Jes. 66:12:

"Ty så säger Herren: Se, jag vill låta frid komma över henne [Sion] såsom en ström och folkens rikedomar såsom en översvämmande flod, och Ni skall få dia. Ni skall bli burna på armen och ni skall få sitta i knäet och bliva smekta."

 

5:e Mos. 26:18-19:

"Och Herren har i dag hört dig förklara att du vill vara hans egendomsfolk, såsom han har sagt till dig, och att du vill hålla alla hans bud, på det att han över alla folk, som han har gjort, må upphölja dig till lov, berömmelse och ära och på det att du må vara ett folk som är helgat till Herren, din Gud, såsom han har sagt."

 


Uppmaningar till slakt på icke-judar

Något av det värsta med den judiska religionen är dess människoförakt och totala avsaknad av allt vad humanism heter. Slakt och folkmord har alltid varit en del av den judiska religionen, så väl i nutidens judiska krig mot det ockuperade Palestina som i forntidens krig mot andra folk. Att massmorden och mördandet av icke-judar försvaras med religionens rätt är inget som Radio Islam hittat på, utan kan ses här citerat direkt från de viktigaste judiska urkunderna:

 

4:e Mos. 31:17-18:

"Så dräpen nu alla gossebarnen, och dräpen alla kvinnor som haft med män, med mankön, att skaffa. Men alla flickebarnen som icke hava haft med mankön att skaffa, dem mån I låta leva för eder räkning."

 

Psaltaren 118:10:

"Alla hedningar omringa mig, men i Herrens namn skall jag förgöra dem."

 

Jes. 8:9-10:

"Rasa, ni folk; ni skall ändå krossas. Lyssna, alla ni fjärran länder. Rusta eder, Ni skall ändå krossas, ja, rusta eder, ni skall ändå krossas. Gör upp planer, de skall ändå gå om intet. Avtala vad ni vill; det skall ändå inte lyckas. Ty Gud är med oss."

 

2:a Mos. 17:16:

"Och Moses sade: - Ja, jag lyfter min hand upp mot Herrens tron och betygar att Herren skall strida mot Amalek (amalekiterna) från släkte till släkte."

 

Rabbi Maimonides i Talmuds Jad Chaz, hilch Rozza chu hilch Mélachim:

"Det är sagt, du skall icke döda, men detta betyder, att du skall icke döda en jude, en Israels son, men gojer, kättare är inte Israels söner."

 

5:e Mos. 7:1-3:

"När Herren, din Gud, låter dig komma in i det land dit du nu går, för att taga det i besittning, och när han för dig förjagar stora folk - hetiterna, girgaséerna, amoréerna, kananéerna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna, sju folk, större och mäktigare än du - när Herren, din Gud, giver dessa i dit våld och du slår dem, då skall du giva dem till spillo; du skall icke sluta förbund med dem eller visa dem nåd. Du skall icke befrynda dig med dem; deras döttrar skall du icke taga till hustrur åt dina söner."

 

Jalkut Simeon 245:

"Den som utgjuter en gojs blod, frambär ett offer åt Herren."

 

5:e Mos. 7:16-24:

"Och alla de folk som Herren, din Gud, giver i din hand skall du utrota, du skall icke visa dem någon skonsamhet. Du skall icke heller tjäna deras gudar, ty detta kunde bliva en snara för dig. Om du ock säger vid dig själv: - Dessa folk äro större än jag, hur skulle jag då kunna fördriva dem? - så må du dock icke frukta för dem; du skall tänka på vad Herren, din Gud, gjorde med Farao och med alla egyptierna, på destora hemsökelser som du med egna ögon såg, och på de tecken och under och på den starka hand och utsträckta arm varmed Herren, din Gud, förde dig ut. På samma sätt skall Herren, din Gud, nu göra med alla de folk du fruktar för. Därtill skall Herren, din Gud, sända getingar över dem, till dess att de som äro kvar och hålla sig gömda för dig hava blivit utrotade. Du må icke förskräckas för dem, ty Herren, din Gud, är mitt bland dig, en stor och fruktansvärd Gud. Och Herren, din Gud, skall förjaga dessa hedningar för dig, men blott småningom. Du skall icke med hast förgöra dem, på det att vildmarken icke må föröka sig till din skada. Herren, din Gud, skall giva dem i ditt våld och sända stor förvirring bland dem, till dess att de förgöras. Och Han skall giva deras konungar i din hand, och du skall utrota till och med deras namn, så att de icke mer finnas under himmelen. Ingen skall kunna stå dig emot, till dess du har förgjort dem."

 

Avoda Zara 26b:

"Också de bästa bland gojer bör dödas."

 

5:e Mos. 25:17-19:

"Kom ihåg vad Amalek gjorde mot dig på vägen när I drogen ut ur Egypten, huru han, utan att frukta Gud, gick emot dig på vägen och slog din eftertrupp, alla de svaga som hade blivit efter, medan du var trött och utmattad. Därför, när Herren, din Gud, har låtit dig få ro för alla dina fiender runt omkring, i det land som Herren, din Gud, vill giva dig till besittning såsom arvedel, skall du utplåna minnet av Amalek, att det icke mer skall finnas under himmelen. Förgät icke detta!"



Den judiska gudens grymhet

Den judiska guden, Jahve, är en grym och hämndlysten Gud. I judendomen fungerar han som en härskare med total rätt över sina underlydande. Särskilt grym är han mot de med en annan tro:

 

Jes. 49:26:

"Ja, jag skall tvinga dina förtryckare att äta sitt eget kött och av sitt eget blod skola de bliva druckna såsom av druvsaft."

 

Psaltaren 137:9:

"Säll är den som får gripa dina späda barn och krossa dem mot klippan."

 

Jes. 34:2, 5 och 6:

"Ty Herren är förtörnad på alla folk och vred på all deras här: och han giver dem till spillo, han överlämnar dem till att slaktas. Ty mitt svärd har druckit sig rusigt i himmelen: se, det far ned på Edon till dom, på det folk jag har givit till spillo. Ja, ett svärd har Herren, det dryper av blod och är dränkt i fett, i lamms och bockars blod, i fett från vädurars njurar; ty Herren anställer ett offer i Bosra, ett stort slaktande i Edoms land."

 

Mika. 7:16-17:

"Hedningarna skall komma på skam med all sin makt. De skall lägga handen på munnen. De skall slicka stoftet såsom ormar, lika maskar som krälar på jorden skall de med bävan överge sina städr och borgar. Med förskräckelse skall de söka Herren, vår Gud; ja, för dig skola de frukta."



Judarna och "förintelsen"

Att "förintelsen" har blivit en förlängning av judendomen är något som sedan länge varit uppenbart. Det har till och med gått så långt att det knappast skulle finnas någon judendom idag om man inte hade myten om "förintandet av det judiska folket". Vad som är mindre känt är att denna dagens nya mytologi, "förintelse"-myten, till stor del härstammar redan från det Gamla Testamentet - judarnas Bibel. Både "Holocaust" och "Shoah" betyder brännoffer - den judiske guden Jahve har alltid hotat att med eld utplåna sitt utvalda folk som straff för olydnad. Här finner man bakgrunden till förintelsemytologins fixering vid "gasugnar" och krematorier. Direkt efter kriget talades det inte mycket om att "förintelsen" skulle ha skett med gas i gaskammare, utan tonvikten lades vid att judarna skulle ha bränts ihjäl levande i ugnar, på bål och i bränngropar. Denna version fick med tiden ge vika för gaskammarhistorierna. I själva verket är det rena religiösa påfund. Läs nedan för att se hur judendomen alltid har hänvisat till förintelse genom eld:

 

5:e Mos. 5:24-26:

"Se, Herren, vår Gud, har låtit oss se sin härlighet och sin storhet, och vi hava hört hans röst ur elden. Idag hava vi sett att Gud kan tala med en människa och dock låta henne bliva vid liv. Varför skola vi då likväl dö? Denna stora eld kommer ju att förtära oss. Om vi än vidare får höra Herrens, vår Guds, röst, så måste vi dö. Ty vem finnes väl bland allt kött, som kan, såsom vi hava gjort, höra den levande Gudens röst tala ur elden och dock bliva vid liv?"

 

2:a Mos. 24:17

"Och Herrens härlighet tedde sig inför Israels barns ögon såsom en förtärande eld på toppen av berget."

 

5:e Mos. 4:24

"Ty Herren, din Gud, är en förtärande eld, en nitälskande Gud."

 

3:e Mos. 20:14:

"Om någon till hustru tager en kvinna och tillika hennes moder, så är det en skändlighet; man skall bränna upp både honom och dem i eld för att icke någon skändlighet må finnas bland eder."

 

2:a Mos. 32:6:

"Dagen därefter stodo de bittida upp och offrade brännoffer och buro fram tackoffer och folket satte sig ned till att äta och dricka och därpå stodo de upp till att leka."

 

Domarboken 11:30-31:

"Och Jefta gjorde ett löfte åt Herren och sade: - Om du giver Ammons barn i min hand så lovar jag att vadhelst som ur dörrarna till mitt hus går ut emot mig, när jag välbehållen kommer tillbaka från Ammons barn, det skall höra Herren till och det skall jag offra till brännoffer."

 

2 Sam. 12:29-31:

"Då församlade David allt folket och tågade till (ammoniternas huvudstad) Rabba och angrep den och intog den ... Och folket därinne förde han ut och lade dem under sågar och tröskvagnar av järn och bilor av järn och lät bränna upp dem i tegelugnar (överlämnade dem åt Molok). Så gjorde han mot Ammons barns alla städer. Sedan vände David med allt folket tillbaka till Jerusalem."

 

Jer. 7:30-31:

"Juda barn hava ju gjort vad ont är i mina ögon, säger Herren; de hava satt upp sina styggelser i det hus som är uppkallat efter mitt namn och de hava så orenat det. Och Tofethöjderna i Hinnoms dal som de hava byggt upp, för att där uppbränna sina söner och döttrar i eld, fastän jag aldrig bjudit eller ens tänkt mig något sådant."

 

Jer. 19:5:

" ... och byggt sina Baalshöjder för att där bränna upp sina barn i eld, till brännoffer ..."

 

Hes. 20:26:

"Och jag lät dem orena sig med sina offerskänker, med att låta allt som öppnade moderlivet gå igenom eld; ty jag ville slå dem med förfäran på det att de skulle förstå att jag jag är Herren."

 

Daniel 3:6:

"Men den som icke faller ned och tillbeder, han skall i samma stund kastas i den brinnande ugnen."

 

Daniel 3:7:

"Om vår Gud, den som vi dyrka, förmår rädda oss, så skall han också rädda oss ur den brinnande ugnen."

 

Jes. 66:14-16:

"Och edra hjärtan skola glädja sig, när I fån se detta och benen i edra kroppar skola hava livskraft, såsom spirande gräs och man skall förnimma att Herrens hand är med hans tjänare och att ogunst kommer över hans fiender. Ty se, Herren skall komma i eld oxch hans vagnar skola vara såsom en stormvind och han skall låta sin vrede drabba med hetta och sin näpst med eldslågor. Ty Herren skall hålla dem med eld och med sitt svärd skall han slå allt kött och många skola de vara som bliva slagna av Herren."

 

Psaltaren 21:9-10:

"Din hand skall nå alla dina fiender ... Du skall låta dem känna det såsom i en glödande ugn, när du låter se ditt ansikte. Herren skall fördärva dem i sin vrede, eld skall förtära dem."

 

2 Kon. 1:10:

"Men Elia svarade och sade till underhövitsmannen: - Om jag är en gudsman så komme eld ned från himmelen och förtära dig och dina femtio. Då kom eld ned från himmelen och förtärde honom och hans femtio."

 

Daniel 3:6:

"Men den som faller ned och tillber han skall i samma stund kastas i den brinnande ugnen."

 

Jer. 32:33:

"Och alla fångar ifrån juda, som äro i Babel, skola från dem hämta ett förbannelsens ord; de skola säga: - Herren göre med mig såsom med Sidkia och Ahab, vilka Babels konung lät steka i eld. De hava ju gjort vad som är en galenskap i Israel, de hava begått äktenskapsbrott med varandras hustrur och hava fört lögnaktigt tal i mitt namn, sådant som jag icke bjudit dem. Jag är den som vet och betygar det, säger Herren."

 

5:e Mos. 32:22

"Ty eld lågar fram ur min näsa, och den brinner ända till dödsrikets djup; den förtär jorden med dess gröda och förbränner bergens grundvalar."

 

5:e Mos. 28:63:

"Och det skall ske, att likasom Herren först fröjdade sig över eder, när han fick göra eder gott och föröka eder, så skall Herren nu fröjda sig över eder när han utrotar och förgör eder."

 

Matt. 13:49-50:

"Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga och kasta dem i den brinnande ugnen: där skall vara gråt och tandagnisslan."

 


Hat mot de kristna

Judarnas har mot de kristna är ingen nyhet, ända sedan Jesus Kristus tid och judarnas mord på honom har det judiska hatet växt sig allt starkare. Varför är det så? Svaret kan ses i dessa citat från det Nya Testamentet, de kristnas bibel, som i Israel brännts på offentliga bål:

 

Paulus, Titusbrevet 1:10-14:

"Det finns särskilt bland de omskurna [judarna] många som inte vet sin plats, pratmakare som förvrider huvudet på andra. Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp på hela familjer genom att för snöd vinnings skull sprida otillåtna läror.

En landsman till dem, en av deras egna profeter, har sagt: - Kreterna ljuger i ett och är odjur, glupska och lata. Det vittnesbördet är sant. Vederlägg dem därför med kraft, så att de blir sunda i tron och inte ägnar sig åt judiska legender och åt påbud från människor som vänder sig bort från sanningen."

 

Matt. 23:27-33:

"Ve er, skriftlärda och fariséer, ni hycklare som är som vitkalkade gravar. Utanpå ser nu prydliga ut, men inuti är ni fulla av de dödas ben och annat orent. På samma sätt visar ni upp ett rättfärdigt yttre för människorna, medan ert inre är fullt av hyckleri och orättfärdighet. Ve er, skriftlärda och fariséer, ni hycklare som reser monument över profeterna och smyckar de rättfärdigas gravstenar och säger 'Om vi hade levt på våra fäders tid, skulle vi inte ha gjort oss medskyldiga till profeternas blod'. Därmed visar ni själva att ni är söner till dem som mördade profeterna. Fortsätt som era fäder, tills måttet är rågat. Ormar, huggormsyngel hur skulle ni kunna undgå att dömas till helvetet?"

 

Matt. 27:22-25:

"Då frågade Pilatus dem: - Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias? De judiska översteprästerna och de äldste svarade alla: - Låt korsfästa honom. Men Pilatus frågade: - Vad ont har han då gjort? Då skriade hela den judiska församlingen ännu ivrigare: - Låt korsfästa honom. När Pilatus såg att han ingenting kunde uträtta, utan att larmet blev ännu starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: - Jag är oskyldig till denne mans blod. Ni får själva bära ansvaret för detta. Och allt folket svarade och sade: Hans blod kommer över oss och över våra efterkommande."

 

Johannes 8:37:

"Jag vet att ni härstammar från Abraham. Men ni vill döda mig därför att mitt ord inte har trängt in i er."

 

Johannes 8:44:

"Ni har djävulen till eder fader och vad eder fader har begär till, det vill ni göra. Han har varit en mördare från början, och i sanning står han icke, ty sanning finns icke i honom. När han talar lögn, då talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader."

 

Markus 14:53-65:

"De förde Jesus till översteprästen och där samlades alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärde ... Översteprästerna och hela rådet sökte få fram vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden, men lyckades inte. Många vittnade falskt mot honom, men deras vittnesmål stämde inte överens. Några kom med det falska vittnesmålet att de hade hört honom säga: 'Jag skall riva ned detta tempel som är byggt av människohand och på tre dagar bygga upp ett annat som inte är gjort av människohand.' Men inte heller nu stämde vittnesmålen överens. Då reste sig övertseprästen från sin plats och frågade Jesus:'Skall du icke svara på deras beskyllningar?' Men han teg och svarade ingenting. Då ställde översteprästen ännu en fråga: 'Är du Messias, den Välsignades son?' Jesus svarade: 'Det är jag, och ni skall få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himmelens moln.' Då slet översteprästen sönder sina kläder och sade: ' Vad ska vi nu med vittnen till? Ni har hört hädelsen. Vad anser ni?' Alla fann att han förtjänade döden. Och några började spotta på honom. De band för ögonen på honom och slog honom och sade: 'Visa att du är profet.' Och vakterna gav honom örfilar."

 

Johannes 19:5-12:

"Pilatus sade: Här är mannen. Så snart översteprästerna och deras folk fick se honom ropade de: 'Korsfäst, korsfäst!' Pilatu sade: 'Ta honom och korsfäst honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något.' Judarna svarade: 'Vi har en lag, och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds son.' När Pilatus hörde detta, blev han ännu mer oroad. Han gick tillbaka in i residenset och frågade Jesus: 'Varifrån är du?' Men Jesus gav honom inget svar. Pilatus sade då: 'Vägrar du att tala med mig? Vet du inte att jag har makt att frige dig och makt att korsfästa dig?' Jesus svarade: 'Du skulle inte ha någon makt över mig, om du inte hade fått den från ovan. Därför har den som överlämnade mig åt dig större skuld.' Efter det svaret ville Pilatus frige honom. Men judarna ropade: 'Om du släpper honom är du inte kejsarens vän. Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsaren.'"

 

Johannes 19:13-16:

"När Pilatus hörde de orden, lät han föra ut Jesus och satte sig på domartribunen i den s k Stengården, på hebreiska Gabbata. Det var på förberedelsedagen före påsken, vid sjätte timmen. Pilatus sade till judarna: - Här ser ni er kung. Då skriade de: - Bort med honom! Korsfäst honom! Pilatus frågade: - Ska jag korsfästa er kung? Översteprästerna svarade: - Vi har ingen annan kung än kejsaren. Då utlämnade han Jesus åt dem till att korsfästas. De tog honom alltså med sig."

 

Paulus, 1:a Thessaloniker-brevet 2:15:

"Judarna dödade herren Jesus liksom de dödade profeterna och oss har de förföljt. De trotsar Gud och är fiender till hela mänskligheten."

 

5:e Mos. 21:22-23:

"Om på någon vilar en sådan synd som förtjänar döden, och han så bliver dödad och du hänger upp honom på trä, så skall den döda kroppen icke lämnas kvar på träet över natten, utan du skall begrava den på samma dag, ty Guds förbannelse är den som har blivit upphängd; och du skall icke orena det land som Herren, din Gud, vill giva dig till arvedel."

 


Purim-festen

Purim är en av de största judiska helgdagarna och infaller sig i årsskiftet mellan februari och mars. Bland judar kallas den ofta för en "glädjefest", men ändå var det under denna högtid som den judiska bosättaren Baruch Goldstein gick in i en moské och sköt ned över 50 bedjande muslimer för att fira helgens rätta anda. Här nedan kan ni se de religiösa texter som Baruch Goldstein backade upp sin massaker med:

 

Ester 8:19-11, 16-17:

"Han (juden Mordokai) utfärdade skrivelsen i (den persiske) konung Ahasverus' namn och beseglade den med konungens ring. Därefter kringsände han brev med ilbud till häst, att konungen tillät judarna i var särskild stad att församla sig till försvar och att i vart folk - och hövdingadöme utrota, dräpa och förgöra alla väpnade skaror som angrep dem, även barn och kvinnor, varvid också deras ägodelar såsom byte skulle givas till plundring ... För judarna hade nu uppgått ljus och glädje, fröjd och ära. Och i vart konungadöme och i var stad dit konungens befallning och påbud kom blev glädje och fröjd bland judarna och de höllo gästabud och högtid. Och många ur de främmande folken blevo judar ty förskräckelse för judarna hade fallit över dem."

 

Ester 9:5-10:

"Och judarna anställde med sina svärd ett nederlag överallt bland sina fiender och dräpte och förgjorde dem och förforo som de ville med sina motståndare. I Susans borg dräpte och förgjorde judarna fem hundra män. I Parsandata, Dalefon, Aspata, Porata, Adalja, Aridata, Parmasta, Arisai, Aridal och Vajsata. Judarnas ovän Hamans tio söner dräpte de."

 

Ester 9:15-16:

"Och de judar som voro i Susan församlade sig också på fjortonde dagen i månaden Adar och dräpte i Susan tre hundra män ... Och de övriga judarna, de som voro i konungens hövdingadömen, församlade sig till försvar för sitt liv och skaffade sig ro för sina fiender, i det att de dräpte sjuttiofem tusen av dessa sina motståndare ... Därför fira judarna på landsbygden, de som bor i landsortsstäderna, den fjortonde dagen i månaden Adar såsom en glädje-, gästabuds- och högtidsdag på vilken de sända gåvor till varandra av den mat de hava tillagat."

 

Ester 10:3:

"Ty juden Mordokai var konung Ahasveros' närmaste man och han var stor bland judarna och älskad av alla sina bröder eftersom han sökte sitt folks bästa och lade sig ut för alla sina landsmän till deras välfärd."



Tillbaks till svenska huvudsidan

Till Radio Islams sidor på andra språk