|
Semi-Gotha
Från
Ghetton till Riddarhuset
En studie
i förjudningen av det ledande svenska
överskiktet
med förord av
Elof
Eriksson
Stockholm i mars
1939
Mot denna
på skilda vägar planmässigt och
systematiskt bedrivna förjudning av Sverige
och svenskarna, vilken för dagen tager sig
ett markant uttryck i en judeinvasion utan
tidigare motsvarighet, måste äntligen
ett bestämt motstånd
resas.
Släkten
Leopold
Jakob Israel von Berlin hade i 18 år
varit judisk rabbin i Prag, då han
där övergått till
romerskkatolska kyrkan och 1674 blivit
döpt, varvid kejsaren själv varit
dopvittne. Till följd av en eldsvåda
och andra omständigheter hade han
förlorat sina hus i Prag, så att han
måst begiva sig från Berlin till
Hamburg, där han 1693 övergick till
den »evangeliska läran». I
därvarande Mikaels församling
återfinner man honom under namnet Karl
(49)
Johan Leopold. Han råkade sedermera med
sin hustru och sina barn i stor fattigdom och
begav sig då till Sverige. Redan före
1696 finnes han antecknad i Stockholms tyska
församling. Han anhöll hos svenska
regeringen om hjälp, »damit ich als
ein nunmehro verfolgter und verlassener armer
frembdling und beständiger glaubens
mitgenosse mit den meinigen möge
conserviret werden».
Karl XI hade lovat honom en tjänst, och
hos Karl XII påminde han därom samt
sade, att han såsom varande hemma i det
hebreiska språket och i den mosaiska
lärans många dunkla punkter, kunde
vara till nytta för de studerande. Han blev
slutligen professor i Dorpat, där vi
återfinna honom i domstolshandlingarna.
Han dog i Stockholm 1708 och hade förutom
tre söner, samtliga lydande namnet Karl
födda 1698, 1700, 1701, och döttrar,
gifta Hervich, Dölin, Pohl och
Schlosshauer. Dessas ättlingar äro
alltså judemestiser.
En viss Karl Leopold finnes i
Skåne-Vångas kyrkbok 1722 antecknad
såsom f. d. »juris utriusque
practicus et notarlus publicus caecarls».
Med Eva Leouin hade han sonen Sigfrid, som
uppges född i staden Sprengenberg i
Sachsen, där en så benämnd stad
dock ej finnes. Han förmodas vara
från byn Springenberg i Böhmen,
från vilket land ju även den f. d.
judiske rabbinen Karl Leopold utvandrat.
Sigfrid Leopold inflyttade 1664 till
Skåne, där han livnärde sig som
kvacksalvare och dog i Vånga
(50)
1722. Med Helena Broomé (vilken
släkt falskeligen utgivit sig vara en gren
av det kungliga huset Anjou-Plantagenet) hade
han 8 barn. Karl Adam Leopold blev 1708
såsom deltagare i kravaller utvisad
från Lund. I protokollet härom hette
det: »Liksom läkarna pläga
avskära de lemmar som äro angripna av
obotlig sjukdom, för att de ej må
förstöra den övriga kroppen,
så bör man, på det att de i
Leopolds själ härjande lasterna ej
måtte överflyttas på andra,
skilja Leopold från det akademiska
samfundet». Han begav sig till Tyskland,
där han blev kvacksalvare. Brodern Tomas
Kristian Leopold var en tid student i Lund men
hemföll åt religiöst
svärmeri och började »att imitera
apostlarnas födkrok med fiskande vid
Karlshamn och kontinuerade därmed 12
år». Åren 1729-71 tillbringade
han i fängelse, där han även
dog.
Brodern Ove Leopold utövade liksom
fadern kvacksalvareyrket i Skåne tills han
1720 »gruveligen mördades av sin egen
dräng efter doktorns egen hustrus råd
och tillskyndan». Doktorinnan, som var
syster till majoren Gabriel Dahlberg, adlad
Dahlcrona n:r 1829, skänkte sin man 4
söner, av vilka den yngste föddes i
Kristianstads fängelse. Om deras
ättlingar kan, på grund av
förstörda kyrkböcker, intet
upplysas. Enligt en familjetradition skall dock
den i Finland levande ofrälse släkten
Leopold härstamma från någon av
de här nämnda. Den finska
släktens stamfader, fältskären
Johan Vilhelm Leopold uppges nämligen
ha
(51)
varit brorson till Daniel Leopold. Denne som
på 1730-talet blivit tullförvaltare i
Västervik, avslöjades 1735 såsom
förskingrare av 1,500 daler silvermynt av
tulluppbörden och 4,000 daler silvermynt ur
tullkammarkassan. Han rymde då till Danzig
men återkom sedan på lejd och dog i
Västervik 1737. Med ett tyskbördigt
fruntimmer Schönbeck från
Sölvesborg hade den långfingrade
tullförvaltaren 7 barn.
En dotter blev hustru åt
löjtnanterna Söderdahl och Rongo.
Karl-Adam Leopold fick 1752 av handelskollegum
rätt att »idka och försälja
åtskillig slags tryckningar å
lärfter och skoblad i Stockholm». Han
dog 1780 i Norrköping såsom
packhusinpektor. Med sin första hustru
Hobel hade han 4 barn. Döttrarna blevo
gifta Lindahl och Strömberger och sonen
Karl-Gustaf Leopold erhöll 1809 svenskt
adelskap samt introducerades å svenska
riddarhuset under n:r 2207. Den namnkunnige
poeten avled 1829 utan att efterlämna barn
med sin danska hustru Sara Petronella
Peterdatter Fehman.
Slutligen kunde här tilläggas, att
den finska släkten Leopold gift in sina
döttrar i följande familjer:
Appelberg, Bellander, Bolsman, Bröijer,
adlad Rosenbröijer n:r 187, Engelke,
Fabritius, von Fieandt n:r 128, Gardiemeister,
Holmén, Kullman, Nauelér, adlad
Furuhjelm n:r 46, Nordin, Roman, Selln,
Sirén, Ståhl m. fl., vilkas
ättlingar således äro
uppblandade med det Leopoldska blodet.
|