Semi-Gotha
Från
Ghetton till Riddarhuset
En studie
i förjudningen av det ledande svenska
överskiktet
med förord av
Elof
Eriksson
Stockholm i mars
1939
Mot denna
på skilda vägar planmässigt och
systematiskt bedrivna förjudning av Sverige
och svenskarna, vilken för dagen tager sig
ett markant uttryck i en judeinvasion utan
tidigare motsvarighet, måste äntligen
ett bestämt motstånd
resas.
Juden
Andreas van Reis
ättlingar
Adliga ätterna Ehrengranat och
Bonde.
Bland de till Marstrands frihamn inflyttade
judarna var en viss Andreas van Reis, vars
ättlingar skrivit sig von Reis och
falskeligen utgivit sig för att vara
»ointroducerad adel». Då efter
porto-franco-inrättningens upphörande
1794 judarna nödgades lämna Marstrand,
fick Reis dispens och kvarstannade som
tobakshandlare. Judiske vävaren Aron
»von» Reis hade med en judinna Marcus
dottern Jakobina Elisabet, som 1857 giftes med
dåvarande sjömannen, sedermera
stationsinspektoren i Uppsala herr Ehrengranat
n:r 1925, som hon skänkte en halvjudisk
son. Denne utvandrade till Nordamerika.
Ätten n:r 1925 räknar sina anor
från Per Benktsson, pastor i Veckholm,
vilkens
(89)
sonsons sonson Aron Aronsson Leuchovius
tjänade sig upp från gemen
hantlangare till kapten och som sådan fick
adelskap 1751. Han tog namnet
»Ehrengranat».
En ofrälse judinna Gertrude
»von» Reis (vars mor var en galzisk
judinna Krakau), äktade 1927 greve Ulf
Kristersson Bonde av Björnö n:r 41,
handelsbokhållare i Paris. Enligt en i
riddarhuset befintlig genealogi anser sig
ätten härstamma från
hedenhös (800-talet) och börjar
antavlan med en Tord Bonde »princeps
Gothorum» i slutet av 1000-talet. Bland
dennes descendenter har falskeligen upptagits
hela det Erikska kungahuset med Erik den Hellge
i teten. Vår moderna historieforskning har
betydligt omskurlt denna vackra dikt, och det
har konstaterats att man har att göra med
en småländsk eller
östgötisk bondesläkt, vilket ju
vem som helst kunde vara stolt över. Dess
förste kända stamfader var bonden
Erngisle Pettersson i Kedjenäs,
Älghults socken, antecknad som vanlig
väpnare i fjortonde seklets mitt. Ingen av
sönerna kom högre på rangskalan,
men det länder dem till heder, att de
på folkungarnas sida slogos mot de
mecklenburgska inkräktarna. Äldste
sonen antog namnet. Puke (=
»djävulen»), de övriga
Bonde.
Först Jöns Tordsson Bonde fick 1561
riddartitel. En hans sonson Karl Fillpsson fick
i egenskap av landshövding titeln
»friherre till Laihela» i Finland,.
och en dennes sonson erhöll såsom
svensk
(90)
hovrättspresident i Dorpat titeln
»greve till Björnö» i
Frötuna socken. Det är en den
sistnänindes ättling i sjätte
led, som trott sig giva ny glans åt det
gamla östgötiska Bondenamnet genom en
allians med den falska adliga judesläkten
»von» Reis.
Beträffande namniet Reis och
släktens pretentioner på att
härstamma från en judisk nasse (=
furste) hänvisas till semitiska
adelskalendern Semi-Gotha 1913, sid. 213.
Falska adelsätten »von» Reis
har icke ens lyckats bli upptagen i Tersmedens,
Gerbers eller Klebergs privata adelskalendrar,
som eljes innehålla så många
vackra sagor. En av dessa genealoger har ju
dekreterat, att prepositionerna » »
»von» och »de» (=
från) äro bevis på adelskap!
Olán har däremot fullt korrekt i sin
bok om »Judarna på svensk mark»
bekräftat, att judarna brukade taga namn
efter sin födelseort, t. ex. »von
Aken» (= från Aachen), »von
Berlin», »von Halle», »de
Lemos» o. s. v.
I vilket fall som helst återfinnes nu
judenamnet Reis i den grevliga ätten Bondes
och den adlia ätten Ehrengranats
riddarhusgenealogier.
|