Barnbok


AHMED
berberpojken
Av Ahmed Rami



 
 

ALI ÄR ETT AFFÄRSGENI

 

Trummorna dunkar och larmar borta på marknadstorget. Skratten, tjuten och oväsendet bara ökar och ökar ju längre det lider mot kvällen. I början, när Ahmed var nykomling i stan, trodde han att de hesa tjuten kom från vilda djur och dårar. Men nu har han varit på torget många gånger och sett allt det brokiga och fantastiska, och det var inte så hemskt som han föreställde sig. Det har tvärtom blivit så att trummorna lockar honom till sig på ett nästan oemotståndligt sätt med sitt hetsiga dunkande.

Han brukar gå dit tillsammans med Ali på Färgarnas gata. De har kommit överens om att träffas den här kvällen.

Kanske farbror Tarik känner det på sig. "I kväll lägger du dej tidigt. Det är ju omöjligt att få liv i dej om morgnarna," säger han frampå eftermiddan.

Ahmed tiger truligt.

"Du har somnat om varenda morron den här veckan. Men ränna ute om kvällarna, det orkar du," fortsätter farbror Tarik, men får fortfarande inget svar.

Nog för att Ahmed skulle kunna svara. Vad är det för mening med att han stiger upp så tidigt? Han behövs ju inte längre! Farbror Tarik har anställt sin kusin, Zaid, som varit arbetslös en lång tid. Det finns inte arbete för två vuxna och en pojke i den lilla butiken. Ahmed vet att han får stanna hos sin farbror, bara för att farfar har svårt att skaffa mat till den stora familjen hemma i byn. Skörden har slagit fel igen.

Han väntar tills det kommer några kunder. Det pratas och prutas och köpslås ute i butiken. Farbror Tarik visar mattan, som farmor har vävt. En granne kom till stan med den i går.

"För dyr? Finaste ullgarnet som finns att få. Känn, så tjock! Jaså, ni vill hellre ha kopparfatet?"

Sedan prutas det igen och jämkas på priset. Farbror Tarik låter skämtsam och på gott humör. Det händer att han bjuder in kunder på mynta-te i det lilla rummet innanför butiken, där Ahmed befinner sig.

Han bestämmer sig för att ge sig iväg fortast möjligt och ställer sig på dynan under fönstret och kikar ut. Några av husets kvinnor hänger tvätt och lagar mat på den inbyggda, fyrkantiga gården. Men gumman Sofia syns inte till. Det är bra. Ahmed är lite rädd för henne. Hon har det onda ögat, säger man. När hon kommer, skyndar sig kvinnorna att dra undan barnen. Om den gamla ser på dem med sitt onda öga, kan de bli sjuka, tror kvinnorna.

Ahmed kilar kvickt över gården och genom en kort, dunkel gång som leder till porten mot gränden. Gamla Sofia sitter i sitt lilla mörka prång vid trappan och vaktar på alla som kommer och går. Hon vet allt som händer i huset, och om man ger henne en slant, berättar hon skvaller. När hon inte är upptagen av att skvallra mumlar hon besvärjelser. Hennes tandlösa mun rör sig oavbrutet, hela dagarna. Egentligen är det hemskt synd om henne, för hon har inga anhöriga som tar hand om henne. Hon måste leva på allmosor, som andra ger av barmhärtighet.

Ahmed snor förbi prånget i trappan så fort han kan. När han står och famlar med låset vid porten, hör han hasande steg. Men han hinner ut i gränden och blandar sig med folkvimlet, innan Sofia hinner fästa sitt onda öga på honom.

Ali väntar på det vanliga stället vid virkesupplaget. Han är ett riktigt affärsgeni och har alltid en liten summa pengar med sig till torget. När han går därifrån har han kanske lyckats tredubbla eller fyrdubbla summan. Han gömmer pengarna på ett hemligt ställe. När han blir äldre ska han skaffa sig en butik, har han anförtrott Ahmed.

Den här kvällen träffar pojkarna en bonde, som har brått och ska åka hem med bussen. Han står där med ett parti dadlar som han inte hunnit sälja och inte vet vad han ska göra med. Pojkarna får överta partiet, och Ali prutar fräckt. Bonden är missnöjd, men har inte tid att köpslå , så han godtar Alis bud efter en kort diskussion.

Pojkarna lånar en trälåda av en frukthandlare och gör i ordning ett litet stånd. De hittar på en ramsa, som de sjunger för full hals, för att locka till sig kunder.

"Finfina dadlar, köp söta, stora dadlar, billiga dadlar, köp världens bästa dadlar..."

De gör krumsprång och spelar clowner och sjunger ramsan om och om igen. Folk samlas omkring dem och skrattar. Affärerna går bra. Snart har de sålt slut på nästan hela partiet.

De sparar några dadlar åt sig själva. Tuggande på dem går de runt i människovimlet. Det finns gott om landsbor, som stannat kvar för att roa sig en stund, sen de sålt slut på produkterna de haft med sig. Där finns också utländska turister, för det gamla marknadstorget är mycket berömt och omtalat. Det är inte bara ett salutorg, där allt upptänkligt finns att köpa, utan också ett slags nöjesfält.

Pojkarna går först och tittar på en av ormtjusarna. Hans hår är tovigt, och han ser nästan vansinnig ut med sina brinnande ögon. Men hans händer handskas smidigt med ormarna när han snor dem om halsen, pressar dem mot ögonen, stoppar dem i munnen. Till slut lägger han ner dem på marken och låter dem dansa med överkropparna, medan han slår takten på en cymbal.

Det finns mycket på torget som är underligt och hemskt. Som till exempel eldslukaren. Han har just börjat föreställningen, när pojkarna kommer. Han trampar och skuttar, så dammet yr upp mellan de nakna tårna. Han sjunger och ropar, för att få åskådarna i den rätta sinnesstämningen.

Så tänder han sin fackla och ritar cirklar i luften med den, samtidigt som han ökar takten i trampandet. När åskådarna börjar ropa och skräna av upphetsning är tidpunkten inne. Han sjunker ner på knä, höjer facklan liksom vädjande mot himlen och stoppar sedan ner den i svalget. Ett moln av rök bolmar upp och nästan döljer honom.

Ahmed håller andan av förskräckelse och tror bestämt att eldslukaren håller på att brinna upp. Han är säker på att eldslukaren är död, när röken skingras, och han ser honom ligga hopkrupen på marken. Men han bara vilar sig en stund före nästa uppträdande.

Det är ett infernaliskt oväsen, av trummors dunk-dunk, av cymbalslammer, fiolgnäll, gitarrspel och flöjtvissel. Över alltsammans hörs människostämmor i långdragna, entoniga melodier.

Ahmed är snart så full med upplevelser och intryck att det inte finns plats för mer. Han orkar inte förvåna sig eller äcklas eller beundra. Då är det dags att gå. Han vet ju att han och Ali kommer att träffas igen, och Ali ska hitta på nya sätt att tjäna pengar. De ska gå runt på torget och uppleva nya sensationer tillsammans.

 

Föreg. sida

Nästa sida

Index

ZIP

FÖRORD

1. ALI ÄR ETT AFFÄRSGENI

2.
EN TUFF ARABFLICKA

3.
DE UNDERLIGA KRUMELURERNA

4.
MOSKÉBESÖKET

5.
POJKLIGAN

6.
DET ÄR SOM EN SKÖN DRÖM

7.
KAMELEN

8.
DEN VACKRA TUPPKYCKLINGEN

9.
OFFERSLANTEN

10.
EN DYSTER ÅTERKOMST

11.
OFFICEREN

12.
FARMORS MATTA

13.
BRÖLLOPET

14.
ÅSNAN OCH KARTAN

15.
DEN FARLIGA KLYFTAN

16.
UPPDRAGET

17.
SKINNPÅSEN

18.
DEN RIKE ANALFABETEN



Ett liv
för frihet
Självbiografi
Av A. Rami

ZIP



Ahmed Rami´s biograhie in other languages:
French
Russian
Português
Engelsk




Vad är
Israel?
101 fakta istället för
den judiska

lögnpropagandan
---Av Ahmed Rami.

ZIP


Israel
Falsk
Varudeklaration

Den Judiska myten
om rasen
-Av Ahmed Rami.

ZIP


Israels makt
i Sverige
Av Ahmed Rami

ZIP



Judisk
häxprocess
i Sverige
Av Ahmed Rami

ZIP



No hate. No violence. Races? Only one Human race.
United We Stand, Divided We Fall.
Know Your enemy

You too are welcome as a freedom fighter. Act now! Tomorrow it will be too late!
Compose your letter online. Write now to Rdio Islam
Ahmed Rami, writer, journalist, is the founder of the radio station Radio Islam.
Donations to help his work may be sent (in cheques or in notes) to his address:
Ahmed Rami - Box 316 - 10126 Stockholm, Sweden
Phone:+46708121240
Latest additions:
English -Svensk -French -German -Portug -Arabic -Russian -Italian -Spanish -Suomi
© No Copyright. - All texts and files in this Site may be republished and reproduced
as long as Radio Islam-(at http://www.abbc.net) where they are located - is mentioned.

HOME