3
INLEDANDE
ORIENTERING OM SIONISMEN
Staten Israel bygger på en viss doktrin eller
ideologi, sionismen. Utan sionismen inget Israel.
Judarna är inte från början från
Palestina. Staten Israel, som bildades 1948, ligger i
Palestina och har i årtusenden befolkats av
palestinier. Judarna utgjorde 1917 endast 4% av
Palestinas befolkning. Med våld och terror
fördrevs bortåt 750 000 palestinier, d.v.s.
hälften av det dåvarande palestinska folket,
av horder av inkräktande judar från
huvudsakligen Europa åren före och
närmast efter den judiska staten Israels tillkomst.
Kvarvarande palestinier har sedan utsatts för
systematisk diskriminering och brutalt förtryck av
den israeliska inkräktarstaten. Det finns idag fem
miljoner palestinier, 2,5 miljoner lever under
ockupation, 2,5 miljoner i landsflykt.
Staten Israel erkändes av det dåtida FN
över palestiniernas huvud och trots alla de arabiska
staternas protester. FN saknar dock rätt att
skänka bort ett land eller en del av ett land, som
redan är befolkat, till ett annat folk. FN
överträdde alltså sina lagliga
befogenheter i detta fall, när en majoritet -
för övrigt en mycket knapp majoritet - under
USA:s påtryckningar, erkände den judiska
staten Israel. Men idag har FN stämplat sionismen
som en form av rasism. Staten Israel bygger på
sionismen.
Det Israel som FN erkände byggde på 1947
års delningsplan av Palestina och omfattade 57
procent av Palestinas territorium. Den
10
resterande delen av Palestina tilldelades
palestininera för en palestinsk stat.
Men Israel har sedan lagt beslag på allt
palestinskt territorium i krig mot de arabiska
grannländerna. Östra Jerusalem och Golan-
höjderna har Israel införlivat i samband med
sexdagarskriget i juni 1967, då även
Gazaremsan och Västbanken erövrades av den
sionistiska staten Israel. Dessa områden står
under israelisk militärförvaltning och
bortåt hundra tusen judar har drivit undan den
palestinska befolkningen och där uppfört egna
judiska "bosättningar". Israels avsikt är att
införliva också dessa områden - men
endast så småningom, genom att öka de
judiska bosättningarna och genom att med olika
lämpliga medel driva bort allt fler palestinier,
liksom man tidigare gjorde för att etablera staten
Israel.
Den judiska staten Israel har alltså inte bara
rövat palestinierna på deras land i en
fortgående brutal erövring, utan detta Israel
har också kunnat trotsa en så gott som
enhällig världsopinions fördömanden i
FN och andra internationella sammanslutningar. Israel har
varit - under sin fyrtioåriga existens - invecklat
i fem krig och utfört ständiga bombangrepp
på palestinska flyktingläger, mördat 100
000 kristna och muslimska palestinier och
förödmjukat en miljard muslimer. Israel är
en liten stat, en småstat, ett internationellt
socialfall med kärnvapen, som är ekonomiskt
helt beroende av miljarder och åter miljarder
dollar i fortlöpande stöd, främst
från USA, som också förser Israel med de
mest avancerade vapen. Israel har kärnvapen. HUR HAR
ALLT DETTA VARIT MÖJLIGT?
11
Svaret på denna fråga är kort och
gott: sionismen.
Sionismen har sitt upphov och sin drivkraft i
judendomen, den judiska eller gammaltestamentliga tron.
Dess grundpelare eller fundament är främst
följande:
1. Judarna är Guds - eller Herrens - utvalda
egendomsfolk framför alla andra folk. (2 Mos.
19:5-6).
2. Judarna har av Gud fått rätt att besitta
andra folks land från Nilen till Eufrat. (1 Mos.
15:16-21). Därmed är ett STORISRAEL en Guds
heliga rätt för judarna - och därmed
förklaras också varför dagens Israel
aldrig har i en bindande förklaring fastställt
sitt lands gränser. Israel är inställt
på ständigt nya erövringar och för
alltså en medvetet expansionistisk politik. Dayan
har sagt att Israels gräns är dit israeliska
armén kan nå!
3. Judarna har av Gud fått rätten att
döda, fördriva och förslava andra folk
inom det av Gud utlovade landet. (5 Mos. 7:1-9, 16). Och
själv- fallet har judarna också av Gud
fått sin välsignelsebringande rätt att
lägga beslag på de andra folkens egendomar i
det land som Gud utlovade dem. (5 Mos. 6:10-19).
För judiska sionister, som har sin Torah (de fem
Moseböckerna) som sin heliga och förpliktande
skrift, föreligger sålunda inga som helst
moraliska skrupler gentemot andra folk: andra folk
är till för att betjäna dem och underkasta
sig dem. Den judiske profeten Jesaja säger i 60:e
kapitlet med rubriken "Sions kommande
härlighet":
"Om främlingar skola bygga upp dina murar och
deras konungar skola betjäna dig... Och dina
12
portar skola hållas uppe beständigt,
varken dag eller natt skola de stängas, så att
folkens rikedomar kunnas föras in i dig med deras
konungar i hyllningståget. Ty de folk eller rike
som ej vill tjäna dig skall förgås; ja,
sådana folk ska i grunden förgöras."
(Jes. 60:10-12).
Israels moraliska vägledare
Men betyder då Bibeln något heligt och
förpliktande för det moderna Israel och
för sionismen, vars politiska rörelse som
judisk nationalism växte fram i slutet av 1800-talet
med anknytning till samtida europeisk nationalism, inte
till judisk bibelfundamentalism?
Svaret på den frågan får man vid ett
studium av professor Israel Shahaks dokumentsamling
"Boken om den sionistiska terrorn", som utgavs i oktober
1975 på hebreiska i Israel, från vilken
Shahak sedan valt att översätta tre viktigare
kapitel till engelska i en skrift på 123 sidor med
titeln "Begin and Co. as they really are", utgiven i
Jerusalem i september 1977. Här återges
några valda bitar:
Rabbinen Tzwi Hacohen Kook är en av de mest
framstående och inflytelse- rika rabbinerna i
Israel och i hela världen, enligt prof. Israel
Shahak, som är den ledande förkämpen
för mänskliga rättigheter i Israel.
Rabbinen Kook utövar stort inflytande på den
högre israeliska officerskåren. I en offentlig
redogörelse publicerad i den israeliska tidningen
Ha'aretz den 31 december 1973 säger denne rabbin
Kook bl.a. följande:
"Låt mig börja med att citera Josua
4:24; "Alla folk på jorden må förnimma
hur stark
13
Herrens hand är." Allt detta land är
vårt, absolut, det tillhör oss. Det är
ett heligt arv från våra förfäder,
från vår fader Abraham, från vår
fader Isak, från vår fader Jakob
(varefter rabbinen hänvisade till Första
Moseboken 12:7, 13:15, 13:17, 15:18, 17:18, 35:12, Andra
Moseboken 6:8 och 32:13). Därför är det
en gång för alla fullständigt klart att
det inte finns några arabiska territorier eller
något arabiskt land... Det är en gudomlig
befallning till våra förfäder för
vårt liv och vår helighet (varefter
rabbinen Kook hänvisar till psalm 102:14 i psaltaren
och till psalm 46:12)... Det är allmänt
känt att vi inte drev bort araberna från deras
bosättningar i vårt fäderneärvda
hemland, våra profetiors och våra profeters
land, vårt heliga tempels säte och
brännpunkten för vårt inflytande på
hela mänskligheten, utan det är istället
de (araberna) som av egen vilja, vare sig det var av
överdriven fruktan eller själv-
förvållad förvirring eller av politisk
beräkning att sprida förvanskade uppgifter om
egna lidanden genom att skapa "flyktingläger"
för att väcka världens sympatier, flydde
och övergav sina bosättningar. Vi däremot
har fortsatt att bygga tack vare Herrens avundsvärda
mirakel." (Shahak, 2. 66-67).
-------------
En annan av Israels moralapostlar, rabbinen Abraham
Avidan, som även är överstelöjtnant
och medlem av den israeliska generalstaben, sade i ett
tal till Israels högre officerare (enligt ett
referat i den israeliska tidningen Haholam Hazeh den 15
maj 1974):
"Våra källor visar klart och entydigt att
en icke-jude (en gojim) hur framstegsvänlig och
civiliserad han eller hon än är, inte är
någon att lita på. Och man måste alltid
vara på sin vakt och klart inse att samma
icke-
14
jude, som ytligt sett kan förefalla vara en
god icke-jude, uppviglar fienden. Därför
är det helt uppenbart, att de som bistår eller
uppmuntrar fienden måste behandlas som fienden
själv och alltså måste dödas."
(ibid. s. 69).
Rabbinen Avidan har i en annan artikel sagt bl.a.
följande:
"På inga villkor kan eller får vi lita
på en arab, inte ens om han ger intryck av att vara
civiliserad." (ibid. s. 70).
Rabbinen och överstelöjtnanten Avidan har
även i ett annat sammanhang sagt:
"Det finns ingen förpliktelse enligt judisk lag
att skilja på fientliga soldater och fientliga
civila... I krig är det en plikt att döda
även fientliga civila, också sådana
civila som verkar hyggliga och goda."
(Varefter rabbinen Avidan citerade Talmud, där det
står att också icke-judar som fruktar Herren
lämpligen bör dödas.) (ibid. s. 70).
Rabbinen Moshe Ben-Zion Ushpizai är den på
senare år mest uppburne rabbinen i Israel. I den
israliska tidningen Yediot Achronot den 20 december 1974
säger denne rabbin bl.a. följande:
"Hur skall vi kunna besegra och utrota de arabiska
terroristerna, den palestinska plågan? De som
misströstar och förtvivlar har inget svar. De
saknar hopp. Men för dem som studerat den judiska
lagen finns det inget som Bibeln inte har svar
på... Israels lag intar en mycket klar
ställning till de folk som bor i Kaanans land. De
skall vara Israels boskap... Bibeln befaller oss att
erövra Israels land, att utrota dess invånare
och befolka det. Israel kan inte undgå denna
befallning, och det är absolut förbjudet att
lämna landet och överlåta det åt
icke-judar.
15
I detta land finns inte plats för andra folk
än Israels folk." (ibid. s. 76-77).
Rabbinen Moshe Ben-Zion Ushpizai säger
också:
"Genom att lyda Herrens befallningar finns det inget
utrymme för kompromisser. Därav följer att
det inte finns några möjligheter för
förhandlingar eller fredsfördrag med andra folk
som bor i landet." Därefter citerar rabbinen
från Torah, närmare bestämt från
Femte Moseboken, sjunde kapitlet, verserna 2,3 och 16:
"Du skall giva dem till spillo; du skall icke sluta
förbund med dem eller visa dem nåd och du
skall icke gifta dig med dem. Du skall icke visa dem
skonsamhet, och du skall icke dyrka deras gud, eftersom
det skulle bli en snara för dig." (ibid. s.
78).
Och rabbinen Ushpizai tillfogar för
säkerhets skull:
"Om vi inte rensar landet från de folk som
förorenar det, kommer de att smitta ned oss. Detta
lär oss Bibeln." (ibid. s. 78).
Och vidare säger samme rabbin:
"Folk som hindrar Israels återfödelse i
dess land skall utrotas." (ibid. s.79).
Den beryktade israeliske generalen och politikern Arik
Sharon, som innehaft flera ministerposter i Israels
regering, sade i en intervju i den israeliska tidningen
Yediot Achronot den 26 maj 1974 bl.a. följande:
"Alla terrorister överallt, i Israel liksom i
arabländerna och utomlands, måste
oskadliggöras för alltid. Jag vet att detta
utförs, jag har själv planlagt och utfört
det. Verkligen!" (ibid. s. 87).
Och Sharon, beryktad som Beiruts slaktare och
dömd (men ej straffad) för massmorden
på
16
palestinska flyktingar i lägren Shabra och
Shatila i Libanon sommaren 1982, tillfogar för
tydlighetens skull:
"De skall dödas. Alla terrorister bör
dödas. I denna sak instämmer jag
fullständigt med försvarsministern." (ibid.
s. 88).
Och den israeliske akademikern och generalen dr.
Aharon Davidi vid fallskärmstrupperna säger i
den israeliska tidningen Ma'ariv den 6 december 1974:
"Araberna har inte lämnat något
värdefullt bidrag till världen. De har inte
åstadkommit ett dugg. Araberna är det minst
skapande folket i världen. Dom bara säljer olja
som dom inte har investerat en enda cent i. Dom stryper
världen... I våra krig mot araberna har Israel
vunnit och kommer alltid att vinna - bara vi inte ger
upp. Om vi skulle kapitulera, skulle det leda till en
palstinsk stat istället för Israel, vilket ju
är helt otänkbart," (ibid. s. 93-94).
I Yeshiva-skolorna, där över 10% av Israels
ungdomar får sin utbildning, är rabbinerna
Kook och Avidan heliga apostlar och där predikas
ständigt att "Israel omfattar allt land
från Nilen till Eufrat". I dessa Yeshiva-
skolor i Israel förhärligas "våld och
krig som medfött och stärkande för
israeliskt och judiskt liv". (ibid. s. 74-75).
Att sionismen odlar den nietzcheanska
övermänniskoläran, som anses vara
kännetecknande för nazismen, framgår av
ett flertal sionistiska författares verk, så
till exempel av den uppburna sionistiske författaren
Ahad Ha'am som sagt följande:
"Och sålunda erkänner vi att varje existens
har till syfte att framställa en
övermänniska, detta är det bärande
och väsentliga inslaget i en överlägsen
nation. En sådan
17
nation har existensberättigande, vars
intellektuella karaktär gör den dugligare och
kraftfullare än andra nationer." (Sources de la
Pensée Juive Contemporaine, Jerusalem 1970, s.
49).
Denne Ahad Ha'am, som levde mellan 1856 och 1927 (i
Palestina från 1921), räknas som "agnostisk
rabbin". I ett brev till Judah Magnes år 1910
sägre han:
"Enligt min åsikt är vår religion
nationell, det vill säga att den är en produkt
av vår nationella anda, men motsatsen är inte
sann." (ibid. s. 262).
Den israeliske premiärministern och ledaren
för Israels arbetarparti David Ben-Gurion sade vid
en konferens i Jerusalem för amerikanska ortodoxa
rabbiner följande:
"Det nuvarande teokratiska systemet i Israel har
kommit för att stanna som en permanent
instutition." (The Jewish Newsletter, den 18
september 1961).
Shulamit Aloni, länge medlem av Israels knesset
och ivrig motståndare till den judiska
(religiösa halachic)-lagen i Israel, säger
följande:
"Rabbinerna har fått ständigt ökat
svängrum i Israel för att hålla folket
nere i okunnighet. Ju okunnigare och vidskepligare folket
är, desto starkare blir också
prästerskapet." (Norman Dacey i intervju med
Aloni den 13 december 1974, återgivet i Darceys bok
"Democracy" in Israel, s. 21).
Aloni har även sagt:
"Var och en bland judar som har ett gott ord att
säga om Jesus förbjuds att komma till Israel,
eftersom israeliske inrikesministern har befogenheter att
utan rättegång förhindra var och en som
kan tänkas såra allmänhetens
18
känslor." (Yediot Ahronot, den 2 februari
1975 - ibid. s. 39.).
Den kände israeliske politiske kommentatorn Boaz
Evron sade i Israels ledande tidning:
"Många ledande judiska politiker anser att den
israelisk-arabiska minoriteten måste lämna
landet en dag. Ben-Gurion hoppades att genom
ständiga trakasserier mot Israels araber skulle de
så småningom bli så utmattade och
irriterade, att han skulle kunna tvinga dem att ge sig
iväg av fri vilja." (Yediot Achronot i april
1975).
Meron Benvinisti, Jerusalems borgmästare, har
sagt:
"Antingen kommer vi att förbli en judisk stat och
odemokratisk, eller bli en demokratisk stat och
icke-judisk. Om vi skall bevara vår judiska
karaktär, vad skall det då bli av den
nästan halva arabiska befolkningen?"
"Det är sant att det inte existerar någon
sionism, ingen bosättning och ingen judisk stat,
utan fördrivning av araber och konfiskering av deras
mark."
Yeshayahu Ben Porat,
Knessetledamot, 1972
Nästa
sida
|