|
12
(Brev från Sigbert Axelsson till
JK)
Docent Sigbert Axelsson
UPPSALA UNIVERSITET
Teologiska Institutionen
Uppsala den 26 januari 1988
Till
Justitiekanslern
Box 2308
10317 Stockholm
Angående Judiska
församlingens anmälan mot Radio Islam för
att vara antisemitisk.
Häromdagen ringde jag och
begärde att få den stora anmälan med ett
underlag av Svante Hansson, som inlämnats mot Radio
Islam, och jag tackar för en del sidor jag
fått. Jag fick Svante Hanssons förord på
2 sidor, dagtecknat den 29 nov. 1987, och vidare sidor
90-98. Nu ber jag emellertid om hela dokumentet, så
att jag kan läsa Hanssons definitioner och allt
annat också, så att jag kan se hur han
definierar begrepp när han kan få mig till att
bli antisemit i sin kommentar på sid 97. Han
måste ha mycket egendomliga definitioner, om han
kommer till en sådan slutsats. Svante Hansson
är själv ideologiskt mycket bestämd som
sionist, och det är hedervärt naturligtvis. Han
får definiera sin sionism som han vill, men om han
definierar min antisonism så at han får mig
till att bli antisemit, då måste det vara
något grundfel på hans vetenskapliga apparat.
Han förefaller godtycklig i sina definitioner av t
ex antisionist, om han får mig till att vara
antisemit.
På sid 97 säger Hansson
följande: "I själva verket är hans egen
ståndpunkt antisemitisk: Han förvägrar
judarna rätten att definiera sig själva som ett
folk." Jag vet inte varifrån han får det,
för jag har mig veterligt aldrig förnekat
judarna rätten att definiera sig som ett folk. I
mina skrifter och mitt tänkande söker jag
alltid att utgå från människors och
traditioners självförståelse, det
må gälla judar, kristna, muslimer osv,
palestinier, israeler, araber. (Jag bifogar här den
kortaste artikel jag skrivit om detta, från Arab
Studies Quarterly, som tyvärr inte är
korrigerad av en engelsman). Naturligtvis är judarna
ett folk, om de vill definiera sig som ett folk, och de
är en religion, om de vill definiera sig som en
religon. Min poäng beträffande den judiska
staten Israel är den, att den befolkas av tre
traditioner, som möjligen alla tre definierar sig
själva som folk, judar kristna och muslimer. Har
alla tre rätt att göra anspråk på
att bilda en stat? Mitt svar är principiellt nej,
eftersom det alls inte är självklart att varje
folk har rätt att bilda en stat. Principen att
skilja mellan folk och stat är i själva verket
ganska allmänt accepterad, såvitt jag kan
förstå. I den nordiska debatten har samerna
kallat sig ett folk, och jag ger dem rätt att
själva definiera sig som ett folk. Men folket
hör hemma i Norge, Sverige, Finland och skulle de
göra anspråk å att bilda en egen stat,
"Nordkalotten", så skulle jag tveka att stödja
ett sådant krav. Liknande resonemang förs i de
flesta av Europas stater, att folk är en sak och
stat en annan. Det gäller Tyskland, Belgien,
Frankrike, Schweiz, Ungern, Jugoslavien osv,
osv.
I Västasien finns det flera folk,
som gör anspråk på att upprätta
egna stater, t ex armenierna och kurderna. De har starka
historiska skäl för att göra det,
särskilt armenierna, tycker jag, och det är ju
möjligt att det kommer att bildas en armenisk stat,
en kurdisk stat. Det är en sak. Men att hävda
att den person som säger nej till en princip att
varje folk har rätt att bilda en egen stat
fördenskull är anti-armenier, anti-kurd osv
är ju absurt. Om Svante Hansson gjort sådana
definitioner av centrala begrepp i sin inlaga, att den
som inte ansluter sig till tanken att judarna har
rätt att upprätta en egen stat fördenskull
är antisemit, då har han gjort dåliga
definitioner, som måste underkännas i ett
seriöst sammanhang. Jag undervisar detta
läsår om bl a dessa frågor på
teologiska institutionen i ämnet missionsvetenskap,
och jag bifogar här en stencil som jag använder
i min undervisning. Där framgår mina
begreppsbestämningar. Denna artikel är inte
publicerad i bokform ännu, men den ska ingå i
en bok som Brevskolan ger ut senare i vår, Fyrtio
år utan land ... Mitt bidrag kommer där att
heta "Israel, en judisk eller israelisk stat?". Jag
pläderar där för att Israel ska vara en
israelisk stat ungefär som Sverige är en svensk
stat, dvs med lika rättigheter för alla
medborgare oavsett språk, härstamning,
religion, kön osv. Majoriteten må gärna
vara judisk och i FN:s definition i delningsplanen 1947
kallas judisk. Huvudsaken är att alla har samma
rättigheter som medborgare. Det är min
poäng i kritiken av staten Israel som inte är
en israelisk stat utan en judisk i sionistisk mening.
Denna ideologiska hållning är antisionistisk
men allt annat än antisemitisk.
Jag vore alltså tacksam för
att få hela dokumentationen från Judiska
församlingen inklusive Svante Hanssons
skrivning.
Med utmärkt
högaktning
Sigbert Axelsson
(Brev inkom till JK den
28/1/1988)
Nästa
sida
|