|
22
Artikel införd i Uppsala Nya
Tidning den 25/4/1990
PLIKTEN ATT
VITTNA
***
Apropå diskussionen om professor
Bergmans vittnesmål i rättegången mot
Radio Islam, påpekar advokat Ian Axelsson att det
är en medborgerlig plikt att vittna. En person
får heller inte åsamkas skada eller
olägenhet för att han vittnat inför
domstol.
***
Vem som har rätt i den
religionsvetenskapliga diskussionen med anledning av
professor Jan Bergmans vittnesmål i
rättegången mot Radio Islam och som kommit
till uttryck i en anmälan av Bergman till
universitetets rektorsämbete saknarjag varje
kompetens att yttra mig om och jag besparar gärna
UNT:s läsare mina eventuella funderingar i
ämnet. Jag vill peka på en sak som ter sig
naturligt för en advokat att reflektera över
och som - såvitt jag vet - inte berörts i
debatten.
Det är en medborgerlig plikt att
vittna. Det är domstolen som bestämmer om man
skall vittna. Är man kallad som vittne är man
under straffansvar skyldig att efter bästa
förstånd besvara ställda frågor och
lämna de uppgifter som begärs. Om detta
innebär att en måhända osympatisk person
gynnas i processen får man inte ta hänsyn
till.
Mot vittnesplikten svarar ett
särskilt starkt lagligt skydd för vittnen. Det
är inte tillåtet att tillfoga någon
lidande, skada eller ens olägenhet för att han
vittnat vid domstol. En sådan gärning kan
medföra åtal och dom för övergrepp i
rättssak. Straffet är böter eller
fångelse i högst två år.
Lagstiftaren har sett det som angeläget att den som
vittnar inför domstol inte ens skall drabbas av
"förtretligheter" av olika slag för att han
vittnat.
Därför ställer jag mig
mycket betänksam till den anmälan mot professor
Bergman som gjorts till rektorsämbetet. Anmälan
säger nämligen uttryckligen att den endast
inriktar sig på vad Bergman sagt i sitt
vittnesmål. Det känns därför tryggt
att veta att rektorsämbetet har juridisk kompetens
av yppersta slag när nu denna ytterst grannlaga
fråga skall behandlas.
Jan Axelsson
Nästa
sida
|