32
DEN SIONISTISKA
MAKTEN I SVERIGE
Den sionistiska makten i Sverige -
liksom i andra västerländska demokratier -
är dels politisk, kulturell och finansiär, dels
psykologisk. Förutsättningen för denna
sionistiska makt är det väl uppbyggda
sionistiska inflytandet över viktiga opinions-
bildande och beslutsfattande målgrupper i det
svenska samhället.
De viktigaste målgrupper som
sedan länge har utsatts för ett konstant
sionistiskt inflytande är följande:
Utbildningsväsendet: skolan,
inklusive läromedlen, och universiteten och
högskolorna, särskilt de humanistiska
ämnena liksom de
samhällsorienterade.
Massmedia: alltså press och
etermedia som TV och Sveriges Radio, inklusive
journalisthögskolorna.
Underhållningsindustrin,
främst film och teater, särskilt den
seriösa som är medvetet kulturell och
opinionsbildande.
Hela det kristna samfundet, där
särskilt frikyrkorna med deras
bibelfundamentalistiska grundinställning redan
är pro-sionistiska. Men också Svenska kyrkan
är utsatt för konstanta sionistiska
påtryckningar och har avsvurit sig den tidigare
evangeliskt kristna konfrontationen med judendomen i dess
fariséiska variant i Talmud.
Alla de politiska partierna,
från vänster till höger, särskilt
folkpartiet (som uppbärs av två starkt
prosionistiska fraktioner, de frireligiösa och
kulturradikalerna), men även moderaterna och
socialdemokraterna är - av något skilda
anledningar - i grunden prosionistiska: moderaterna -
liksom folkpartiet - har köpt det sionistiska
slagordet om Israel som Mellanösterns enda demokrati
omgivet av terroristiska arabiska diktaturer, och vissa
socialdemokrater har åtminstone tidigare köpt
den sionistiska propagandabilden av Israel som en
"radikal socialistisk vision med kollektivjordbruk
(kibbutzerna) och en stark socialistisk
fackföreningsrörelse (Histradut)". Israels
"arbetarparti" är ju också ett "broderparti"
till det svenska socialdemokratiska partiet inom
Socialistinternationalen.
Låt mig något precisera
vad jag här har sagt om det sionistiska inflytandet
över skolan, högskolorna och universiteten.
Detta betyder alltså att barn, ungdomar och
även äldre som får kvalificerad
utbildning utsätts för ett sionistiskt
inflytande: att de får den judiska och sionistiska
versionen och tolkningen av alla konflikter i historia
och samtid som Palestinakonflikten, medan den andra sidan
i dessa konflikter avfärdas som på olika
sätt ondskefulla, det må vara egyptierna,
babylonierna, perserna eller romarna i den bibliska
historien, det må vara de kristna i Europa under
medeltiden ända fram till den franska revolutionen
för 200 år sedan eller i Ryssland ända
fram till bolsjevikrevolutionen år 1917, nazisterna
i Tyskland och sedan i andra världskrigets Europa,
det må även vara Israel i krigen mot
arabstaterna - ständigt hävdas som en historisk
sanning, och samma grudtes i undervisningen som sanning,
nämligen den sionistiska versionen och tolkningen:
att "judarna alltid orättvist förföljts,
mördats och massakrerats av de andra". "Att judarna
är de goda, de andra de onda!"
Att denna judiska och sionistiska
version och tolkning är historiskt falsk, till stora
delar rena myter som den bibliska historiens skildringar
i Gamla Testamentet, det vill säga den judiska
bibeln, och i övrigt judiska eller sionistiska
partsinlagor som det finns välgrundade skäl att
ifrågasätta, det anses otillbörligt att
ens antydningsvis framhålla, och detta
därför att sionisterna i sin aggressiva och
starkt emotionellt laddade propaganda lyckats
utsätta västvärlden för en
psykologiskt betingad utpressning genom att i alla
sammanhang hävda: "Var och en som söker
bagatellisera judarnas lidanden och de
förskräckliga förföljelser och
massmord som de utsatts för gör gemensam sak
med antisemiterna, judarnas plågoandar och
judebödlarna": dessa skeptiker och tvivlare som
vågar öppet ifrågasätta den judiska
historieversionen i sionistpropagandan förklaras
stigmatiserade, för evigt brännmärkta i
sina svarta själar som Satans anhang, som
antisemiter!
Här ser vi resultatet av det
sionistiska inflytandet inom utbildningsväsendet, i
skolor och vid högskolor, till exempel
journalisthögskolor, och vid universitet, ett
inflytande som blivit sionistisk makt, väl inmutad
som indoktrinering - och detta fortsätter sedan
jämsides i massmedia, alltså i de opinions-
eller åsiktsbildande medierna, i dags- och
veckopressen, i televisionen och i den rikstäckande
radion: den judiska propagandans historieversion om
judarna som de oskyldigt förföljda och utsatta
för pogromer och massmord av så gott som alla
andra folk, som var onskefulla och vilt barbariska, det
är också där - i massmedia - något
som inte bara får och inte kan
ifrågasättas. Bara den stillsamma frågan
- Kan det inte ha varit judarna som har provocerat andra
folk till att begå övergrepp mot dem som tex i
Palestina? - är en otillåten fråga, en
fråga som varje svensk indoktrinerats till att
blygas och skämmas för. Och skulle någon
till äventyrs ställa frågan - Hur är
det egentligen med judendomen och dess lära om
judarna som deras Guds utvalda folk, ett herrefolk som
uppmanas av sin judegud Jahve att mörda
palestinierna för att röva till sig deras land,
det utlovade landet som är Palestina. Har judarna
inte därmed skilt sig från alla andra folk som
de med förakt ser ner på och vill utnyttja och
behärska? - ja, då besvaras aldrig den
frågan utan den bemöts med först
tystnaden förstämning och sedan med det
djupaste förakt. Frågeställaren
förvisas till antingen offentlighetens
skamvrå, eller, om frågan ställs
offentligt, riskerar vederbörande ett åtal
för smädelse och missaktning av folkgruppen
judar!
I massmedia fungerar emellertid den
osynliga självcensuren på så sätt
att den som enbart ställer dessa frågor, om
så bara i en blygsam insändare, aldrig
får sitt opus infört, vare sig i en tidning
eller i något debattprogram i riksradion eller
televisionen.
Detta är den sionistiska
makten.
Ty när en viss grupp aldrig
får sina uppgifter och åsikter
ifrågasatta ens med väl bestyrkta fakta,
då har denna grupp - och det gäller just
sionisterna eller, om man så vill, judarna -
tillskansat sig den oerhörda makten att få
bestämma vad som är sanning och lögn i
alla de konfliktfrågor där gruppen i
fråga själv är eller har varit inblandad
- och dessutom makten att håna, begabba och
nedtysta sina kritiska motståndare.
Detta om utbildningsväsendet,
alltså den undervisning som meddelas i skolan,
högskolorna och universiteten och inom de
opinionsbildande massmedierna, där sionisterna
utövar ett stort inflytande och därmed
tillskansat sig makten att diktera villkoren för vad
som är sant och lögn i alla de
konfliktfrågor där judarna eller sionisterna
har varit eller är inblandade, en makt som
också omfattar rätten att avhåna eller
utfrysa sina kritiker.
Men sionisternas inflytande och makt
stannar inte vid detta, den omfattar även
kulturlivet och den offentliga underhållningen.
Sionisterna har nämligen tidigt varit fullt medvetna
om att också kulturlivet - det vill närmast
säga utgivningen av litteratur, alltså
förlagsverksamhet, den populära för
massorna liksom den mer exklusiva för eliten,
är av största betydelse för
opinionsbildningen och att det därför
gäller att skaffa sig inflytande över dessa
opinionsbildande sektorer i samhället. Till
kulturlivet hör ju även teatern, inklusive
kabaréer och revyer och så vidare liksom den
populära musikunderhållningen för
massorna och konserter och operetter liksom musicals och
förstås operor. Också här dominerar
sionisterna - liksom inom filmen, biograffilmen,
videofilmen och TV-filmerna.
Nu skall man inte tro att sionisterna
är så enfaldiga, att de utnyttjar sitt starka
inflytande över hela kulturlivet genom att där
- på olika kulturens områden - propagerar
direkt för sionismen och ständigt griper varje
tänkbart tillfälle att glorifiera den judiska
staten Israel och alltid hånar eller
misstänkliggör sionismens kritiker och fiender.
Nej, om de gjorde det, skulle de snart genomskådas
och folk skulle ana oråd och se till att få
bort dem - till exempel helt enkelt genom
köpbojkott: man skulle inte köpa deras
tidningar, böcker, filmer och inte betala
inträde till deras teaterföreställningar,
rockkonserter och så vidare!
Sionisterna är mycket slugare
än att utmana folk med oupphörlig
sionistpropaganda och lovsånger till Israel. De
ständiga lovsångerna till Israel är
avsedda väsentligen för internt bruk:
sionisterna emellan och som led i propagandans
påtryckningar på judar att kraftfullare och
generösare gynna Israel med rikligare gåvor
till den judiska staten, en självförgudad stat
som kräver sina offer liksom Jahve krävde sina
ständiga tributer av "Israels folk" redan under
"vandringarna i Sinai öken"!
Hur arbetar då den sionistiska
propagandan riktad till och främst avsedd för
"gojer", icke-judar?
Som framgår av vad som tidigare
sagts arbetar den sionistiska propagandan genom att
oavbrutet indoktrinera massorna i
föreställningen att det bara eller främst
är judarna som ständigt lidit under
förtryck och grymma förföljelser av andra
folk (läs Vad är Israel?, s. 177, punkt 17,
andra stycket, rad 7, s. 178 fram till punkt
18.)
Den sionistiska propagandan angriper
häftigt varje uppdykande opposition som ondskefull
"antisemitism" för att därmed få all
obekväm kritik avskydd och helst lagligen
förbjuden. (Se vidare i boken Vad är Israel?,
s. 170, punkt 11, rad 8 till och med s. 171, punkt 12, s.
171, 172, 173.)
Men hur kan denna sionistiska
propaganda få sådan genomslagskraft i
så gott som alla opinionsmedia i
Sverige?
Svaret är: Genom systematiska
samverkande organisatoriska verksamheter och
påtryckningar på alla de viktiga
opinionsbildande sektorerna, främst inom
undervisning och massmedia inom den "seriösa"
bokutgivningen liksom andra kulturaktiviteter.
Förutsättningen är naturligtvis judisk
skolning av tillräckligt många judar i och
för sionismens sak liksom en självklar judisk
infiltrering av alla dessa viktiga opinionsbildandse
områden: att det alltid finns sionistiska judar i
massmedia, i de stora rikstidningarna liksom i
televisionen och riksradion, inom de stora
bokförlagen som anger tonen inom bokutgivningen, i
teatrarna, inom filmproduktionen och så vidare.
Också inom skolöverstyrelsen och de fria
bildningsförbunden. Överallt skall det finnas
lyhörhet och "förståelse" för de
direkta sionistiska påtryckningarna som
systematiskt utgår från - till exempel i
Stockholm - Judiska församlingen och Judiskt Center.
Så till exempel har man från sionistiskt
håll lyckats binda upp de ledande politiska
partierna - genom energisk och målmedveten
lobbyverksamhet i riksdagen - till
lojalitetsförklaringar med den judiska staten Israel
och proklamationer om kamp mot "antisemitismen", allt
enligt sionisternas föreskrifter. Inför till
exempel det senaste riksdagsvalet förra året
samlade sionisterna representanter för
socialdemokraterna, centern, folkpartiet och moderaterna
i sådana gemensamma proklamationer till stöd
för Israel och uttalanden mot vad man kallar
framväxande antisemitism. I varje större
riksdagsparti finns också sionister som
riksdagsledamöter, inom den socialdemokratiska finns
till och med en sionist, Anita Gradin, som
utrikeshandelsminister.
Nästa
sida
|