|
59
DET FALSKA
DUBBELSPELET
Under juni månad l989 har
massmedierna varit fyllda av reportage om de fasansfulla
händelserna i Kina. Utan omsvep, har den kinesiska
militärens massaker på fredliga och
obeväpnade demonstranter, skildrats. Så
länge det har funnits bildmaterial har detta
publicerats. Demonstranterna har varit vuxna personer,
främst studenter. Det palestinska upproret,
intifadan, har säkert inspirerat den kinesiska
revolten.Til1 skydd mot de tungt beväpnade
soldaterna har de obeväpnade demonstranterna tagit
till vad som funnits till hands: trädgrenar, stenar,
flaskor och så vidare. I reportage och i uttalanden
har händelserna beskrivits i de enda termer, som
varje normal människa finner naturliga i detta
sammanhang, nämligen, som ett brutalt och vidrigt
mord på skyddslösa människor.
De kinesiska myndigheterna har nu helt
stoppat en rättvisande nyhetsförmedling.
Något som omedelbart fördömts av en
enhällig omvärld. Den styrande kinesiska
klickens nyhetsbulletiner möts i utlandet enbart av
förakt och fördömanden.
Låt oss så se hur
våra sionist-dominerade mediet inte har
förfarit i sin behandling av händelserna i
Kina: Jo, fdtst och främst har man verkligen
lämnat stort utrymme åt händelserna i
Kina. Massmorden har inte bara meddelats i små
notiser, undanstuckna i tidningarnas marginalspalter.
Bildmaterial har visats så långt sådant
funnits tillgängligt. Och, framförallt,
rapporteringen har utgått från de oskyldiga
offrens situation. Man har inte försökt hitta
"ursäkter" till de "stackars" soldaterna. Medierna
har inte fyllts av snyftiga skildringar om hur psykiskt
påfrestande det är för de stackats
soldaterna att behöva konfronteras med de hemska
demonstranterna. Stenarna är inte längre
farliga för de n tungt beväpnade
militären. Överhuvudtaget förekommer inte
några skildtingar av de kinesiska studenterna, som
en farlig stenkastande mobb. Detta trots att stenkastning
uppenbarligen varit vanligt förekommande:
Nej, sådana försök att
smutskasta demonstranterna hör hemma i den kinesiska
fascistregimens propaganda. En eländig propaganda,
som våra medier har omdöme nog att
förskona oss ifrån.
Men visst känner vi igen den
fascistiska propagandabilden. Fast inte från
rapporteringen från Kina. Nej, men från
våra sionistiska mediets sätt att skildra
konflikten i Palestina. Här möter vi ju
dagligen skildringarna av de "ädla soldaterna", som
"tvingas" ingripa mot det stenkastande palestinska
packet. Här tassar våra massmedia-tyckare
försiktigt på tå: "För att inte
skada fredsprocessen". Här prunkar de sionistiska
quislingarnas blomsterspråk i sin fulla
högsommarprakt!
Låt oss göra en kvantitativ
jämförelse mellan de kinesiska och judiska
fascisternas massakrer:
Den judiska ockupationen och
förtrycket i Palestina har pågått nu i
över 40 år. Mer än hälften av det
palestinska folket har levt och lever fortfarande i exil
som flyktingar. Hundra procent av Palestina är
ockuperat av inkräktarjudar.
Kina har över en miljard
innevånare. Cirka två och en halv miljoner
försvarslösa palestinier är direkt utsatta
för den judiska förtryckarockupationen. Det ger
en befolkningsmässig faktor på 500 mellan det
kinesiska folket och palestinierna under direkt israelisk
repression: För att nå en proportionell
kvantitativ paritet skall således varje israeliskt
mord på en palestinier multipliceras med en faktor
500.
Under hela de 18 månader, som
den palestinska intifadan hittills varat, har i
genomsnitt en palestinier dödats varje dag. Och
märk väl, detta enligt de judiska
mördarnas egna uppgifter. Under det första
terrordygnet i Peking uppskattats minst 2000
människor ha dödats. I Palestina motsvaras
detta således proportionellt till antalet
invånare av ca fyra dödade palestinier.
Händelser motsvarande dem på den Himmelska
Fridens Torg har således vid flera tillfällen
inträffat i Palestina och inträffar dagligen
sedan intifadans början.
Enbart under ett dygn rapporterar
Expressen den 12 juni 1989 att 1000 människor
gripits av militären. Märk då att det
bara talas om gripanden. Inget knäckande av armar
och ben på småpojkar. Inget om
ihjälgasade spädbarn. Inget om att oskyldiga
människor fått sina hus
söndersprängda. Osv, osv i denna judiska
sadismens höga visa, som kunde fatt en greve Dracula
att blekna av blodförlust.
Hur många människor
proportionellt till de två ländernas
invånare motsvarar då 1000 gripna kineser
överfört till palestinsk vardag: Jo två
gripna kineser. Två gripna personer under ett dygn,
därtill vuxna, vore för palestinierna en
overklig vilodag. Säkert skulle de arma
palestinierna enbart frukta en sådan dag, som omen
inför en kommande israelisk offensiv. Som
förebud om en ny lavin av terror och
död.
Den, som lyssnat till Radio Islams
sändningar, vet att detta inte skrivs för att
förringa det kinesiska folkets svåra lidanden,
eller för att på något sätt
försvara diktaturen i Kina. För Kinas
förtryckta folk kan vi bara känna djupaste
sympati och medlidande. Nej dessa fakta lyfts fram enbart
för att visa de falska sionistiska hycklarnas
bedrägeri. Alla människor måste
förstå de oerhörda proportionerna i det
judiska folkmordet på palestinierna. En reell
massaker på hela det palestinska folket vars ena
halva är under ockupationen och den andra halvan i
flyktingläger.
För att motsvara judarnas
bestialiska massmord på palestinierna skulle varje
dag under minst ett och ett halvt år framåt
500 civila kineser mördas. Finns det någon,
som kan tänka sig en sådan utveckling
?!
Hittills har vi bara jämfört
de båda konflikterna i kvantitativa termer.
Låt oss nu jämföra vilka de är som
drabbas. I Kina är det främst studenter, dvs
vuxna människor. Rapporter om sadistisk tortyr har
inte inkommit. I Palestina är det barn som
dödas. Ofta rena små barn, som avlider efter
den mest sadistiska tortyr - inte sällan med
sexuella inslag. Havande kvinnor gasas till döds
på sjukhusens BB-avdelningar. Småpojkar
begravs levande. Palestinska hus sprängs. Odlingar
förstörs. Osv i denna vidrigheternas Grand
Prix.
Inte ens de mest fantasifulla så
kallade Holocaust-offren har kunnat tillskriva de tyska
nazisterna något, som liknar dessa judiska
illdåd. Nej. För att finna en motsvarande
bestialitet far vi gå tillbaks till massakrerna som
den judiska bibeln (GT) uppmanar sitt folk att begå
mot "alla de folk som ej vill tjäna dig".
Vi har i andra kapitel i denna bok
sett hur rapporteringen i de "svenska" medierna om Kina,
ställd mot framställningen av palestiniernas
kamp, avslöjar de sionistiska mediernas falska
dubbelspel. I själva verket finns samma falska
dubbelhet inom samhällets alla sektorer. Enda
undantagen utgörs av frågor, som inte har
någon betydelse för maktutövningen i
landet.
Men åter till de tragiska
händelserna i Kina. Vi ser hur de kinesiska ledarna
kunnat genomföra sin militärkupp bare genom att
strypa det fria informationsflödet i landet.
Många kommentatorer i väst har tagit fasta
på detta och visat att ingen demokrati är
möjlig utan yttrandefrihet, med tillhörande
tryckfrihet och tätt för alla
åsiktsriktningar att komma till tals i
etermedierna.
Hur är det då här i
Sverige? Jo, som alla vet, har yttrandefriheten en mycket
stark ställning i det svenska samhället.
Yttrandefriheten , med tryckfrihet, är
grundlagsfäst. När det gäller
tryckfriheten är Sverige ett
föregångsland, som fick denna rättighet
lagfäst redan på 1700-talet.
Ett uttryck för tryckfrihetens
starka ställning är den rättegång
mot förre polismästaren mm Hans Holmer, som
nyligen i juni 1989 avgjorts. En bred folkopinion
ställer sig förmodligen kritiskt till Holmers
utlämnande av enskilda personer i sin bok - "Olof
Palme är skjuten". Och märk väl, det
är här endast fråga om en skrift, som ges
ut i personligt vinstsyfte. Något
samhällsintresse är inte inblandat. Trots detta
blir Holmer omedelbart frikänd av domstolen.
Yttrandefriheten är okränkbar i Sverige. Tror
man ja! För det finns ett undantag!
Undantaget är, som i alla
sammanhang, sionisterna och judarna. De lagar, som styr
oss vanliga gojer, gäller som bekant inte våra
utvalda härskare. De utvalda står över
gojernas lagar. Hans Holmer har med sina skriverier bara
skadat vanliga gojer. Därför frias han. Jag och
min bok Vad är Israel och Radio Islam kritiserar
sionisterna. Därför måste jag straffas
och tystas.
Vi ser i Sverige hur organisationer,
grupper och enskilda tar avstånd från de
fascistiska ledarna i Kina. Man frågar sig
då: Varför höjs inte liknande protester
mot det långt fasansfullare förtrycket i
Palestina? Svaret är enkelt:
För det första, så
blir människorna systematiskt felinformerade om
händelserna i Palestina av de sionistiska medierna,
och för det andra, så förekommer faktiskt
många protester. Men dessa förtigs
systematiskt av samma sionistiska medier. Protesterna
tillåts aldrig nå ut till allmänheten.
Det planerade bokbålet på min
informationsskrift om Palestinakonflikten: "Vad är
Israel?", har en lång rad av
föregångare. Fä saker värmer
sionisten så gott, som en rejäl
häxbrasa!
Sionisterna, och deras medlöpare
i Sverige, gör nu allt för att framställa
sig, som om de skulle stå på de
frihetssträvande kinesiska studenternas sida. Men
hur är det egentligen? Dessa sionister, som med alla
medel söker tysta all kritik mot sig själva.
Dessa sionister, som genom åtalet mot mig
söker sätta den svenska yttrandefriheten ur
spel. Tror någon att de kinesiska studentema skulle
känna igen sig själva i de sionistiska
censurivrarna? Samma sionister som överallt
mördar friheten och verklig demokrati.
Nej, de kinesiska studenterna skulle
omedelbart avslöja dessa falska hycklare. De
kinesiska studenterna skulle bara se en annan variant
på de frihetens och demokratins mördare, de
så väl känner på hemmaplan. Det
är ju samma andas män, som beordrat ut
militären för att döda deras kamrater
på den Himmelska Fridens Torg.
I Kina uppträder diktaturen
öppet. Här, i Sverige, döljer den sig
bakom dimridåer av ett aldrig sinande pladder om
frihet, demokrati och solidaritet. Men syftet är
detsamma - i Kina som hår - att ta makten och
krossa folket.
Nästa
sida
|