51
ISRAELS
JUBILEUMSSKRIFT
I
SVERIGE
Den så kallade
jubileumskommittén för den sionistiska
inkräktar- och förtryckarstaten Israel har i
samband med 40-årsminnet av denna banditstats
högtidlighållande utgivit en hyllningsskrift
på 36 fina blankpappriga sidor med titeln 1ag tror
på Israel, där Israel alltså fatt samma
innebörd som Gud Fader själv. Det är
också en fantastisk serie trosbekännelser
på denna grymma gudom Israel som man möter
på denna skrifts sidor.
Sionisterna i Sverige har här
lyckats ragga upp alla svenska partiledare - utom VPKs
Lars Werner, som tydligen inte är fin nog i detta
sionismens sällskap. Alla betygar de sin
vördnad eller åtminstone tillit till Israel,
även om centerns Olof Johansson har
anständigheten att säga åtminstone "dagen
utveckling inom Israel inger stor oro" och statsminister
Ingvar Carlsson säger att svensk socialdemokrati
också har "solidaritet med det palestinska folket".
Bedrövligast är förstås sionismens
stora nyttiga idiot KDS Alf Svensson, när han
säger - "Israel önskar och söker
fred...Det handlar om frihet från våld och
terror." Denne jubelåsna har tydligen inte
upptäckt - eller velat upptäcka - att Israel
tagit palestiniernas land med just "våld och
terror" och sedan utövar sin makt över
palestinier och omgivande arabländer med "
våld och terror".
Folkpartiets Bengt Westerberg
säger med samma enfald som alla
sionistanhängare år ut och år in - "Vi
som är vänner till Israel kan på viktiga
punkter ha en annan uppfattning än den israeliska
regeringen. Detta rubbar inte vår vänskap med
Israel och vår tilltro till den israeliska
demokratin". Amen! Måste Israel först
släppa sina atombomber, innan folkpartiet och dess
ledare vaknar upp ur sin sionistiska dvala och ser
verkligheten sådan den är: att Israel konstant
brutit mot alla FN-resolutioner, att alla israeliska
partier är samma fanatiska sionister som ägnar
sig åt systematisk terror på palestinierna,
att Israels så kallade demokrati bara är en
skendemokrati utan ens elementär
rättssäkerhet och mänskliga
rättigheter!
Ett tragikomiskt inslag i sedvanlig
ordning är förstås Per Ahlmarks artikel
med de gamla vanliga fånerierna om att "Israel blir
måltavla för antisemiternas angrepp", där
denne sionismens Hacke Hackspett i svensk publicistik
gör alla Israels kritiker till "antisemiter" och
"judehatare", särskilt Aftonbladets utrikeschef'
Statian Helmerson; syster Marianne, Per Gahrton, Sigbert
Axelson, Jan Guillou - därför att de
ställt upp i intervjuer i Radio Islam.
Fallet Per Ahlmark torde närmast
vara ett fall för psykoterapeutisk behandling och
kan lämnas därhän!
Ett verkligt intressant och samtidigt
mycket avslöjande och djupt beklämmande inslag
i denna sionistiska jubelskrift är
återgivandet av ett samtal mellan Stockholms
överrabbin Morton Narrowe och Stockholms biskop
Krister Stendahl med den typiskt sionistiska rubriken
Stort kristet ansvar för all antijudism. Det är
nämligen mycket typiskt för judendomen och
sionismen att bedriva en ständigt offensiv
propaganda: att ständigt angripa alla icke-judar
för att vara verkliga eller potentiella judehatare,
"antisemiter" och häri ingår att angripa
kristendomen - liksom också islam - för att
vara antijudisk och upphov till
judeförföljelser och judemord. Sionisterna vet
att det dåliga samvetet, skuldmedvetandet är
särskilt utbrett bland de kristna - men dock inte
bland muslimer - och har därför genast en trumf
på hand om de kan framkalla detta kristna
skuldmedvetande. De kristna å sin sida
försöker i all dialog med judar fdlja Jesu
uppmaning i bergspredikan om att om någon
slår dig på den ena kinden så vänd
den andra kinden till. För kristna är det en
dygd att aldrig gå till motangrepp utan i
stället b1i slagen än en gång och
ytterligare en gång, ja, alltid bli slagen och
åthutad, eftersom de tror på arvsynden och
att de själva längst inne är de
största syndarna! Detta utnyttjar sionisterna
för att därmed få ett definitivt
övertag och kunna flyta ovanpå: judarna
anklagar och de kristna ber ödmjukt om
förlåtelse!
Överrabbinen Narrowe - han kommer
från USA - angriper syster Mariannes uttalanden i
Radio Islam. "Hennes angrepp på Israel är
religiöst," säger överrabbinen. "Hon
är tillbaka i 1000-talet eller ännu tidigare, i
kyrkofädernas judehat där judendomen sågs
som ersatt av kristendomen", säger Narrowe
upprört!
Vad syster Marianne sagt är ju
självklart för varje kristen: att Nya
Testamentet, kristendomens heliga skrift, har ersatt
Gamla Testamentet. Detta går ju som en röd
tråd genom hela Nya Testamentet.
Men biskop Stendahl har inte kurage
nog att säga detta till den fräcke juden
Narrowe, utan han ber om ursäkt för
kristendomen och säger:
"Det finns ett stort kristet ansvar
för all antijudism." observera all judefientlighet.
Och biskop Stendahl säger vidare:
"Det finns inom kristenheten en
mörk ström som ger smärta inte bara
åt Israel utan över huvud taget".
Mest avslöjande är när
överrabbinen Morton Narrowe säger:
"När vi här började
diskutera ordet tro, så förstår jag det
som sista versen i 14 kapitlet, Andra Moseboken. Tro
är här existentialistiskt, Gud finns. När
Moses står där är det för folket en
fråga om tillit, inte en fråga om att tro
på något man inte ser."
Vad står det då i andra
Moseboken, 14 kapitlet sista versen? Jo
följande:
"Och när Israel såg hur
Herren hade bevisat sin stora makt på egyptierna,
fruktade folket Herren, och de trodde på Herren och
på hans tjänare Mose."
Hur hade då judarnas gud Herren
bevisat sin makt på egyptierna? Jo, han hade
dränkt dem, dödat dem allesamman! Bravo,
så skall Herren vara: döda alla judarnas
fiender! Då tror dom på sin gud!
Låt oss citera från
judendomens påskhögtid, från Andra
Moseboken 12 kapitlet, verserna 29 och 30:
"Och vid midnattstid slog Herren allt
förstfött i Egyptens land, från den
förstfödde hos Farao som satt på tronen,
ända till den förstfödde hos fången
som satt i fängelset, så också allt
förstfött bland boskapen. Då stod Farao
upp mitt i natten jämte alla sina tjänare och
alla egyptier, och ett stort klagorop upphävdes i
Egypten, ty inget hus fanns där inte någon
död låg."
Detta fullständigt
besinningslösa massmord är alltså vad
judendomens och sionismens tillbedde Gud
förövar! Och efter detta skall man alltså
tro på Tio Guds bud om att Du skall icke
dräpa, som det står också i Andra
Moseboken, i detta fall 20 kapitlet, vers 13! Detta
budord gäller alltså inte den judendomens gud
som själv skall ha gett sin profet Mose detta budord
till Israels folk! Och det gäller uppenbarligen inte
heller judarna själva, eftersom de ständigt
dödar sina motståndare, inte minst i Israel!
Budordet skall gälla judar inbördes, eftersom
de uppfattar sig som de enda verkliga människorna.
Så är sanningen. Vi kan återigen erinra
om ett annat ställe i judendomens Torah,
nämligen Femte Moseboken sjunde kapitlet, vers 16,
därdet står"Alla de folk som Öerren, din
Gud, giver i dia hand skall du utrota, du skall icke visa
dem någon skonsamhet."
Överrabbinen Narrowe säger
vidare också mycket avslöjande:
"Jag menar med tro på Israel att
jag tror på den judiska traditionen."
Vilken judisk tradition? Den bibliska?
Den som den judiska staten Israel infört att med
våld och terror driva ut 750 000 palestinier och
beröva dem deras land och sedan fortsätta med
denna terror som också sträcker sig till andra
länder, till exempel till Tunisien där Israel
senast mördade PLOs Abu Jihad och tre av hans
livvakter... Är detta denna judiska tradition som
överrabbinen vill fa enfaldiga och lättrogna
svenskar att tro på som god? Eller vad är det
egentligen?
Nästa
sida
|