Vad
är Israel?
101
fakta istället för den judiska
lögnpropagandan
av
Ahmed
Rami
|
67
DOKUMENTATION
AV SAMARBETET MELLAN
SIONISTER -
NAZISTER
Den västtyske diplomaten - han har bl a varit
ambassadsekreterare vid Förbundsrepublikens legation
i Israel och västtysk ambassadör i FN -
Jörg von Uthmann har i sin Doppelgänger, du
bleicher Geselle, Zur Pathologie des deutsch-judischen
Verhältnisse (Seew ald, Stuttgart 1976), redovisat
detta samröre och bl a framhållit
följande:
1) att ledaren för de judiska frågorna inom
den nazityska säkerhetstjänsten,
underställd SS-ledaren Heinrich Himmler,
Untersturmführer Leopold von Mildenstein två
gånger, 1933 och 1934, for till Palestina i
sällskap med sionistiska funktionärer för
att undersöka möjligheter för tyska judar
att invandra till Palestina.
2) att i den tyska propagandaministern Joseph Goebbels
tidning Der Angriff, publicerades flera artiklar om de
judiska bosättningarna i (dåvarande) Palestina
och "i ljusaste färger". Goebbels blev så
hänförd över dessa vackra skildringar, att
han lät tillverka ett minnesmynt över dessa
tappra judiska pionjärers insatser, som på ena
sidan visade David -stjärnan och på den andra
hakkorset.
3) Den 23 december 1935 publicerades i Der Angriff en
intervju med ordföranden för Tysklands
Sionistiska Federation, Georg Kareski, i vilken denne
framhöll (de nazistiska) Nürnberglagarna (av
år 1935) i lovprisande ordalag såsom en
uppfyllelse av gamla sionistiska önskemål,
varvid han särskilt betonade vikten av förbud
mot rasblandning och blandäktenskap.
4) Medan andra judiska organisationer fick sin
rörelse- och yttrandefrihet inskränkt i det
nazistiska Tyskland kunde sionistiska skrifter utges (i
Nazityskland).
5) Hösten 1933 hade den tyska riksregeringen
slutit en överenskommelse med sionistledare, den s k
Haavara-överenskommetsen, om judisk utvandring
från Tyskland till
Palestina, varvid ingick transferering av pengar till
dessa judiska utvandrare. För detta
ändamål upprättades i Berlin ett
särskilt förvaltningsorgan,
Palestina-Treuhandstelle, förkortat Paltreu.
Utvandringen av judar från Tyskland till Palestina
steg så snabbt och i så stor skala, att
araberna blev allvarligt övertygade om att Hitler
själv måste vara jude och därför var
intresserad av att skapa ett judiskt
Mellanöstern.
6) I slutet av februari 1937 sammanträffade
Feiwel Polkes, representant för den största
sionistiska väpnade gruppen Haganah (som skulle
utgöra kärnan i den kommande israeliska
armén), med Mildensteins efterträdare Herbert
Hagen på en vinrestaurang "Traube" i Berlin
för att dryfta möjligheterna av hur man med
tysk ("nazistisk") hjälp skulle kunna kringgå
den brittiska mandatmyndighetens
invandrarbestämmelser. Polkes lät
förstå, att man i nationella judiska
(sionistiska) kretsar såg med välvilja
på den radikala tyska (nazistiska) judepolitiken,
varvid man fäste särskild vikt vid, "att de
från Tyskland utvandrade judarna förpliktigade
sig att uteslutande bosätta sig i Palestina, inte i
något annat land". Som motprestation erbjöd
Polkes sig, att förse den tyska
säkerhetstjänsten (SD) med hemliga
informationer och att "med energi understödja tyska
utrikespolitiska intressen i Främre Orienten".
7) På hösten samma år (1937) begav
sig Hagen och Adolf Eichmann till Kairo för att
fortsätta sina (i Berlin inledda) förhandlingar
med Polkes, Haganahs
representant.
8) Inte bara Haganah utan även dess sionistiska
rivalorganisation Irgun Zwai Leumin uppvaktade den tyske
marinattachén så sent som i januari 1941 i
Istanbul, där denna judiska organisation (som bl a
Shamir tillhörde) erbjöd det nazistiska
Tyskland ett tyskt-judiskt vapenbrödraskap i kriget
mot britterna. (Man bör därvid observera att
vid denna tidpunkt befann sig England ensamt i krig mot
Tyskland och Italien. Tysklands krig mot Sovjet
började ju först den 22 juni 1941 och mot USA
först den 12 december samma år.)
9) Den tyske marinattachéns kvarlämnade
anteckningar från det sionistiska besöket
på den tyska legationen i Istanbul visar med all
önskvärd tydlighet att det rådde stort
samförstånd mellan parterna: "välvillig
inställning till den tyska riksregeringen ... till
de sionistiska emigrationsplanerna ... och
intressegemenskap beträffande strävanden till
Europas nyordning enligt den tyska konceptionen och det
judiska folkets sanna nationella aspirationer" o s
v.
10) Och "den israeliska frihetsrörelsen
erbjöd även ett aktivt deltagande i kriget
på Tysklands sida".
Jörg von Uthmann framhåller även:
1) att "skaparen av begreppet nationalsocialism
(nazism) härrör från den tidige sionisten
Moses Hess, medan Marx förutsåg en
statslös socialism, ja, han (Hess)
jämställde judendom med socialism - liksom
senare Hitler, fast med omvända förtecken".
2) att de judiska socialisterna inom "Bund"
avfärdade sionismen liksom den judiska
nationalsocialismen, hindrade inte att den judiska
nationalsocialismen senare fick en ny
företrädare i Chaim Arlosoroff, teoretiker
för den första palestinska arbetarrörelsen
"Hapoel Hazair" i den år 1919 utkomna skriften "Den
judiska folksocialismen", där de marxistiska teserna
uttryckligen avvisades.
3) att samma tongångar hördes hos Robert
Weltsch, chefredaktörer för Jiidischen
Rundschau, där det hette: "Den sanna socialisten
måste vara nationell. Ty människornas
väsentliga sammanhang ligger i den inre,
blodbestämda och mytbestämda
förbundsenheten, inför vars hemlighet den sanne
socialisten måste buga sig med vördnad". I
nästan identiska ordalag uttalade sig Alfred
Rosenberg: "Den som i dag vill vara nationalist
måste vara socialist, och omvänt". Och i ett
Führermeddelande den 21 mars 1935 heter det
kortfattat: "I stället för klasskampen har
inträtt folkgemenskapen".
4) Också dr Martin Buber (allmänt ansedd
som 1900-talets störste filosof) har uttalat sig
på samma mystiskt nationalistiskt rasistiska
sätt och i den Rosenbergska nazismens anda: "Det
djupaste skiktet i vårt väsen är
bestämt av blodet".
Ernst Bloch, en annan av vårt århundrades
betydande judiska filosofer och författare
säger:
"Nationalsocialismen måste bemötas med en
motsvarande judisk
rasideologi".
Det är också betecknande, säger
Jörg von Uthmann, att i dagens Israel har man
genomfört lagar och förordningar som
påfallande överensstämmer med det
nazistiska Tysklands raslagar (Nürnberglagarna av
år 1935), så t ex råder i Israel
förbud mot äktenskap - och sexuella
förbindelser - mellan judar och icke-judar. Och det
är även frapperande överensstämmelser
mellan det nazistiska Tysklands lovsånger till
"jord och blod" och Israels intellektuellas hyllningar
till "jordens bröst" o s v.
Nästa
sida
|