Vad
är Israel?
101 fakta
istället för den judiska
lögnpropagandan
av
Ahmed
Rami
|
98
Varför dömdes
Ahmed Rami ?!
JUDEPROBLEMET
JUDARNA FÖLJER SITT
EGET VÄSEN - SVENSKEN GLÖMMER ATT HåLLA
På SITT
JUDENDOMEN UNDERGRÄVER MORALEN I SVERIGE
JUDENDOMEN ÄR RASISTISK,
PERVERS OCH FRAMKALLAR DEKADENS
LENINS "REVOLUTION" - EN JUDISK KUPP
JUDISKA
FINANSENS MAKT
ENGBERG:
JUDENDOMEN - EN RASISTISK
POLITIK
EN JUDINNA SOM SKÄMS!
Istället
för att bemöta kritiken - i sak - mot deras
religion och politik, vänjer sig judarna vid
att - istället - ropa efter polisen så snart
de blir emotsagda i den offentliga politiska
debatten.
- DOMEN
MOT AHMED RAMI, 1989, UTGÖR ETT
SKANDALÖST
JUSTITIEMORD,
- EN
POLITISK RÄTTEGÅNG, ETT POLITISKT UTTALANDE
FRÅN DOMSTOLEN!
- JURYN
OCH DOMARNA HADE POLITISKA FÖRUTFATTADE MENINGAR
OM SAKEN!
- EN
POLITISK DOMSTOL SOM ÄR JÄVIG: EN JUDISK
HÄXPROCESS!
Här återges bokstavligt ett offentligt
dokument: utskrift från
domen
mot Ahmed Rami -
från Sthlms Tingsrätt - Radio Islams program
som innehåller de 18 fällda åtalade
uttalandena (åtalspunkterna). I JK:s
stämningsansökningar har de åtalade
uttalandena återgivits lösryckta ur sina
sammanhang. Stockholms tingsrätt har utfört
utskrifter av alla dessa fällda radioprogram satta i
sin sammanhang.
Lägg märke till hur godtyckligt de
"kriminella" uttalandena har valts från ofta
längre texter. Det är inte klart vilken "logik"
eller vilka kriterier som har använts av JK eller av
tingsrätten för att åtala och fälla
ett visst uttalande och inte ett annat. Man vet inte t ex
varför boken "Vad ar Israel? har frikänts trots
att den innehåller exakt samma tankegångar
och texter som finns i de fällda
åtalspunkterna! Tingsrätten har t o m
frikänt Karl Marx' citat när det sändes i
ett program och fällt det när det sändes i
ett annat program. Detta, medan uttalandet om "den
judiska fräckheten" har åtalats och
fällts vid båda de två tillfällen
det har sänts!! Allt detta bevisar att det inte
finns några klara objektiva gränser eller
kriterier för en (judisk?) juridisk bedömning
och att det är enbart politiska sionistiska
subjektiva luddiga kriterier som gäller. Hur är
det med rättssäkerheten i detta fall? Juryn
behöver inte motivera sin dom. Man kan göra
vilket uttalande som helst till "missaktning" och "hets"
om det innehåller kritik mot judendomen, mot judar
eller mot en viss historieskrivning. En oskriven judisk
implicit lag - utanför den officiella lagstiftningen
- råder när det gäller den tabubelagda
judendomen. Istället för att bemöta
kritiken - i sak - mot deras religion och politik,
vänjer sig judarna vid att - istället - ropa
efter polisen så snart de blir emotsagda i den
offentliga debatten. Med detta "privilegium" gör man
judarna en björntjänst. Det är just
illegitima privilegier som väcker sådan kritik
och motstånd som judarna kallar "antisemitism".
Domen mot Ahmed Rami utgör ett viktigt dokument:
den illusrerar den verkliga situationen som råder
idag i Sverige när det gäller yttrandefriheten,
mänskliga rättigheter, kulturell, massmedial
och politisk maktkoncentration i Sverige, samt om den
intellektuella terrorismen som förs for att
"försvara" den judiska makten makten i landet! Det
handlar om den judiska "rättvisan" vars princip
tillämpades - redan i känd historia - när
den krävde att dråparen och förbrytaren
Barabbas skulle frigivas istället för Jesus!
Det handlar om en judisk häxprocess med:
Polisiära medeltidsförhör i en modern
politisk Fäxprocess om "fisshagligas åsikter"!
En politisk, kulturell och ideologisk debatt (som
ägde rum i en rättssal!) där juryn och
domarna bestämmer vilka åsikter, idéer,
forskning och historieskrivningar som är de
"rätta"! En kulturell debatt som borde ha sin plats
i ett akademiskt seminarium eller på en kultursida!
En åklagare, som har anlitat den sionistiske
aktivisten Per Ahlmark och den judiske överrabbinen
som "sakkunniga". En jury från de judaiserade
politiska partierna och domare, med färutfattade
meningar i ämnet, för att avgöra i en
politisk rättegång! En "svensk" (?)
åklagare som "informerar sig" hos en till Sverige
speciellt utsänd israelisk "åklagare"!
Läs själv här domen,
de fällda
texterna och Ahmed
Ramis kommentarer. De fällda uttalandena i
texten är skrivna med fet stil (med JK:s
stämningsansökans referenser i början av
varje citat och Tingsrättens utskriftsreferenser i
slutet av varje fällt uttalande). Stockholms
tingsrätt har frikänt 68 andra åtalade
punkter (som inte åteges här) samt boken
"Vad
är Israel?" i alla punkter och fällde
altså endast de följande 18 punkterna:
JUDENDOMEN
ÄR RASISTISK, PERVERS OCH
FRAMKALLAR DEKADENS
[JK:s
stämningsansökan, Aktb. 10, p 11,12,18,25,26
och 27. P 25 är en repris av p 15 Aktb.
2]
Istället för att lösa den så
kallade "judiska frågan" så har man
förvärrat den genom att göra det
palestinska folket till offer för det judiska
utvalda folket. Folkmordet på palestinierna ses, av
många, som en terapi för att behandla det
judiska sjukliga komplexet.
BG Montgomery var en framstående svensk jordbrukare
av skotsk familj och dessutom storpolitiskt väl
bevandrad och författare till flera böcker.
Dessa böcker utgavs i den engelskspråkiga
världen under mellankrigstiden och väckte
betydande uppmärksamhet främst i England.
år 1943 utgav Montgomery en bok i Sverige med
titeln "Närmare stormcentrum". Den boken behandlar
storpolitiska frågor under det pågående
andra världskriget. Där behandlas, i ett
särskilt kapitel, judefrågan med rubriken:
"Judeproblemet", som än idag är av största
intresse. Inte minst därför att denna
fråga bara aktualiserats mer och mer med Israels
tillkomst och dessutom att den judiska eller sionistiska
makten ökat ända dithän att hela saken
blivit offentligt tabubelagd. I åsikts - och
yttrandefrihetens namn fortsätter vi här i
Radio Islam att belysa judefrågan och läser
därför upp Montgomerys analys som har rubriken
"Judeproblemet":
***
JUDEPROBLEMET
"Den som förnekar judeproblemets existens är
en humbug, säger den kände engelske
författaren Hilaire Belloc i sin bok om judarna.
Enligt hans mening dikteras en sådan
inställning antingen av konventionella hänsyn,
skenhelighet eller fruktan; det finns ingen parallell
till judeproblemet, ty det historiska och sociala
fenomen, som skapat detsamma, är enastående;
det är ett problem, som vi lika litet kan undkomma
som föregående generation lyckades i sina
försök härvidlag; det kommer inte att
minska i betydelse genom någon slags helande
inverkan av tiden; tvärtom ökar dess betydelse
mitt framför våra ögon; problemet
kräver en lösning, omedelbart och utan
omsvep.
Det är onekligen intressant att jämföra
detta uttalande av en av Englands främsta experter
på området med de åsikter, som
förfäktas av vissa författare i en
på Bonniers förlag utgiven broschyr med titeln
"Mot Antisemitismen". Denna samling av uppsatser hör
till ren propagandalitteratur. Den utgör en
veritabel gruva av halvsanningar, ensidiga exempel,
missvisande uppgifter och direkt felaktiga
påståenden. Vi kan icke här ta upp till
behandling de många synpunkter, som där
framläggs, utan måste inskränka oss till
några få.
'Att kalla bolsjevismen judisk är en grov
lögn', skriver Lydia Wahlström, som
påstår att det ursprungliga Sovjet inte
räknade med mer än två heljudar och att
den ryska regeringen 1937 hade en enda jude.
Belloc ser litet olika på saken. Revolutionen var,
säger han, en judisk rörelse, men ingalunda en
för alla judar gemensam rörelse. Belloc, som
är synnerligen väl informerad om vad som
verkligen hände i Ryssland, beskriver utvecklingen
sålunda:
'I praktiken sattes givetvis inte upp en
proletärregering, ännu mindre någonting
så meningslöst och motsägande som en
"proletariatets diktatur". Det hela kallades för
republik av arbetare och bönder. I själva
verket var det ingenting ditåt. Det var helt enkelt
despotism utövad av en ledande klick, som
exporterats från Tyskland för att
omöjliggöra vidare militära insatser
från rysk sida. Alla dessa ledare utan undantag var
judar eller ryssar, som genom sina
familjeförbindelser representerade judarna. Den
förnämste av de förstnämnda var en
Braunstein, som dolde sig under der tagna namnet Trotsky.
Ett fruktansvärt terrorregemente uppsattes, under
vilket otaliga ryssar ur de ledande skikten
massakrerades. På detta sätt utplånades
hela den ryska staten. Bland de mördade var ett
stort antal präster, mot vilka de judiska
revolutionärerna hyste ett särskilt agg. Den
gamla sociala organisationen sopades bort och ett helt
nytt ekonomiskt system skapades under den judiska
despotismens välde. I städerna infördes
kontroll och ransonering av födoämnen och andra
nödvändighetsartiklar, varvid kroppsarbetarna
erhöll de största ransonerna. De som ej
arbetade för det nya systemet och dess herrar fick
ingenting alls. Jordbruket nationaliserades i teorin, men
i praktiken kunde städernas judekommittéer
icke genomdriva detta, utan bönderna tog hand om
jorden. De judiska kommittéerna var dock
tillräckligt starka för att företa raider
i jordbruksdistrikten och lägga beslag på
skörden för trupperna och stadsbefolkningens
behov.' Så långt Belloc.
Det torde icke kunna bortresoneras, att den ryska
revolutionen organiserades och finansierades av judar
för att tillvarata judiska intressen och
tillfredsställa judiskt hämndbegär.
Kommissarierna, som bestämde vilka som skulle
mördas (likvideras) var till allra största
delen judar.
Skulle Dr Wahlström, efter att ha tagit del av
ovanstående, fortfarande insistera på den
"grova lögnen" kanske vi får tillgripa andra
hjälpmedel. Vi får väl då
hänvisa till, att judarna själva
oförblommerat erkänner sin andel i den ryska
revolutionen. Detta framgår bl a av en artikel av
juden Marcus Eli Ravage.
Skulle även detta bevis anses otillräckligt
må vi hänvisa till ett yttrande av Winston
Churchill. I sitt tal i Dundee den 24 september 1921
uttalade han sig om den ryska revolutionen i
följande ordalag:
'Denna fruktansvärda katastrof framkallades av en
relativt liten klick yrkesrevolutionärer, flertalet
av dem judar, som har plågat det olyckliga ryska
folket under dettas svaghetsperiod.'
Vi hoppas att den lärda författarinnan inte
vill påstå, att hon är bättre
underrättad än Winston Churchill. Han har dock
litet "inside information".
Beträffande judeinslaget i den första
sovjetregeringen tror jag vi kan lita på Bellocs
uppgifter, att alla revolutionsledarna utan undantag var
judar eller representerade judiska intressen. Trotsky var
juden Braunstein, Sokolnikov var juden Brilliant,
Sinoviev var juden Apfelbaum, Kamenev var juden
Rosenfeldt, Jakob Moses Sverdlov och Moses Uritzki var
judar. Av de återstående fyra var Bubnov
ryss, Lenin kvartsjude och gift med judinnan Krupskaja,
Dzerjinski polack, Stalin georgier och sedermera gift med
en dotter till juden och patriarken Lazar Kaganovitj.
Stalin är högtidligen intagen i de ryska
judarnas samfund. Bland övriga kända
revolutionsfigurer må nämnas Radek, som var
juden Sobelsohn, Borodin som var juden Grusenberg,
Litvinov som är juden Finkelstein, samt judarna
Maiski, Losovski, Mechlis, Sjvernik och Berija, alla i
främsta linjen. Molotov är gift med judinnan
Sjemtsjusjina.
Dessa fakta måste dr Wahlström tydligen ha
förbisett. Det är litet betänkligt,
när man uppträder med sådan pretention
och för huset Bonniers talan.
LENINS "REVOLUTION"
- EN JUDISK
KUPP
Redan 1890 öppnades i Förenta Staterna
särskilda skolor för utbildning av ryska
revolutionärer. Dessa bekostades av
mångmiljonären Jacob Schiff, en från
Tyskland utvandrad jude. Undervisningen planlades i
samförstånd med den judiska orden B'nai
B'rith, judarnas broderorganisation till Frimurarorden.
Kull efter kull av väl utbildade revolutionärer
sändes över till Ryssland eller väntade i
angränsande länder på tillfälle att
få i praktiken omsätta sina av judarna i
Amerika inhämtade lärdomar. De rysk-japanska
fredsförhandlingarna 1905 skedde under den med stor
majoritet valde presidenten Theodore Roosevelts
välvilliga auspicier. Ledare för den ryska
delegationen till fredskonferensen var greve Witte, gift
med en judinna, och Roosevelts representanter var den
ovannämnde Schiff samt Adolf Krause,
stormästare i B'nai B'rith. Den senare
förklarade helt oförblommerat, att judarna
skulle släppa lös revolution i Ryssland, om
icke tsaren beviljade de ryska judarna fulla
medborgerliga rättigheter. I oktober bröt
revolten ut, och tsaren tvingades till eftergifter i
demokratisk anda. Alltjämt fortsatte strömmen
av revolutionärer från USA till Ryssland. En
del ryska judar hade beväpnat sig med amerikanskt
medborgarskap och amerikanska pass. Situationen i
Ryssland blev alltmer kritisk, och regeringen fann sig
till slut föranlåten att vägra
erkänna återvändande ryska judars
rätt till amerikanskt medborgarskap. Då slog
Amerikas judar åter alarm, och president Taft gick
till motåtgärder. I december 1911 uppsades det
rysk-amerikanska handelsavtalet för judarnas
skull.
Under tiden har kampen gått vidare i Amerika.
Judarna har konsoliderat sin ställning. Jacob Schiff
blev direktör för den stora bankirfirman Kuhn,
Löeb & Co och kontrollerade förutom sina
järnvägs - och telegrafbolag de stora bankerna
Union Pacific, National Bank of Commerce, National City
Bank och Columbia Bank. När Lenin och Trotsky
exporterats till Ryssland 1917 försåg dessa
väldiga bankföretag sina meningsfränder
med pengar. Saken var sedan länge väl
förberedd. De ryska revolutionärerna hade i god
tid försetts med enorma ekonomiska resurser och
strödde omkring sig pengar. Det råder inget
tvivel om, att detta i hög grad underlättade
deras vettvilliga, men samtidigt målmedvetna kamp.
General Hoffman, som praktiskt taget dikterade
fredsvillkoren i Brest-Litovsk, skriver om dessa
revolutionärer (citerad av Kurt Stechert i "Tyskland
och Sovjetunionen" sid.16):'Bolsjevikledarna betraktades
då endast som extremt socialistiska fantaster. Den
tyska riksledningen hoppades att de efter sin ankomst
till Ryssland ytterligare skulle stegra förvirringen
därstädes och att Ryssland till följd
härav skulle kunna tvingas till fred inom en ej
alltför avlägsen framtid. Ingen ansåg det
för troligt, att bolsjevikledarna skulle kunna
slå under sig makten för någon
längre tid. Det stod inte i mänsklig
förmåga att förutse, att dessa
revolutionärer från kaféerna i Schweiz,
skulle vara i stånd att bemäktiga sig
Ryssland, lyckas behålla makten genom blodigt
skräckvälde, vartill historien aldrig
skådat maken, och bli ett hot mot allt som
människoanden under århundraden skapat.'
JUDISKA FINANSENS
MAKT
Tyska regeringen hade ingen aning om vilka enorma
ekonomiska resurser, som stod revolutionsledarna till
buds, att de hade bakom sig praktiskt taget hela
världsjudendomens finanser, och att de redan
från början kunde påräkna
obegränsad hjälp vid organisationsarbetet av
åtskilliga miljoner intelligenta, skolbildade och
fanatiska ryska judar. Detta blev för Tyskland en
synnerligen oangenäm överraskning. De stora
finanshusen i USA var mycket säkrare informerade om
saken.
I detta sammanhang kan det vara på sin plats att
påpeka, att orden B'nai B'rith,
världsjudendomens kamporganisation, öppnade
skallet mot Hitlers Tyskland, och att det var denna
organisation, understödd av finanshuset Kuhn,
Löeb & Co med underlydande storbanker, som
finansierade krigshetsen i Amerika och England.
Sven Stolpe vistades före krigsutbrottet i Tyskland
i och för moralisk upprustning under den s k
oxfordrörelsens auspicier - denna rörelses namn
utgör inom parentes sagt en ren förfalskning,
vilket experten på den verkliga
oxfordrörelsen, biskop Brillioth, torde kunna
intyga.Den är snarast att betrakta som en slags
affärsrörelse i religion, och den offentliga
bikten utnyttjas säkerligen på sina håll
som internationell informationskälla. Stolpe vann
under sin tysklandsvistelse många vänner bland
nationalsocialisterna, som tydligen givit honom vissa
förtroenden. Dessa återges nu i hans uppsats,
men eftersom citaten är ordagranna är
källorna inte namngivna. Det är vanskligt med
anonyma referat, som lätt förfalskas, då
den som citerats inte har möjlighet att
försvara sig. För vår del har vi den
bestämda uppfattningen, att här föreligger
ett fall av avsiktlig förvrängning. Den saken
kanske Stolpe bäst utreder med sitt eget
samvete.
[Aktb. 10, p 11. Sändes 21/10/88]
Saken ligger istället så till: Ingen
ärlig person, inte ens judarna själva,
förnekar den kolossala maktställning som den
judiska finansen för närvarande intar i
världen. Vidare är det ett obestridligt faktum,
att judarna före den nationalsocialistiska
omvälvningen utövade ett mycket hårt
regemente i Tyskland. Alla samhällsklasser drevs
till ruinens brant, medan judarna, delvis med hjälp
av utländskt kapital, inhöstade enorma
vinster.
Vi skall däremot inte alls bestrida, att de tyska
nazisterna genom sin judehets drivit fram en masspsykos
och gjort politiskt kapital av judefrågan. Det
sätt på vilket judarna behandlats i Tyskland
är för oss svenskar främmande och i
hög grad motbjudande. Men vi skall icke förty
hålla oss till sanningen och se judefrågan i
dess rätta ljus.
En jude som står på gammaltestamentlig grund
och följer Talmuds anvisningar är en farlig
medborgare, i vilket land det än vara må, och
vi får inte glömma, att de stora
världsomspännande judiska organisationerna: den
judiska världskongressen, comité des
délégations juives, union des associations
culturelles de France et d'Algérie, Anglo-Jewish
Association, Board of Deputies of British Jews, American
Jewish Committee, American Jewish Congress,
Anti-Nazi-League, American Jewish Joint Distribution
Committee, American Jewish Consultive Council and
American Joint Reconstruction Foundation, den sionistiska
världsorganisationen och orden B'nai B'rith
står på gammaltestamentlig grund. Bakom dessa
stora organisationer skymtar de judiska bankhusen i Wall
Street och Lombard Street med sina omätliga
tillgångar, även om ledarna av de senare
snarast kan betraktas som ateister.
ENGBERG:
- JUDENDOMEN - EN
RASISTISK POLITIK
Den bästa framställning av judefrågan,
som presterats på vårt språk, har till
författare Arthur Engberg och publicerades i
tidningen Arbetet den 12 mars 1921. Vi skall här
citera några rader ur detta märkliga
aktstycke:
'I sin erövring av världen har judendomen
fullföljt en målmedveten raspolitik. Man har
opererat på två linjer. å ena sidan har
en stamrenhet bevarats, som står utan motstycke i
historien. Det har sörjts för att en frisk
obemängd och äkta kärna av gammaljudisk
ras vårdats och bevarats unders segt
fasthållande vid stammens fäderneärvda
traditioner. å andra sidan har man detacherat vissa
element att beblanda sig med andra nationaliteter och
skapa dessa semitiska blandningstyper, som alltmer och
mer börjat inpyra den nationella folkstocken. Den
rena stammen har varit och är bärare av den
judiska andens bästa och starkaste kultur. Den
är judendomens kraftkälla genom tiderna. Men
hand i hand med dess betydande inflytande över de
nationella kulturerna har gått det systematiska
underminerandet av de övriga raserna. Det ligger i
denna expansion judendomens hela kynne att vara
cell-byggare, att fräta sönder, inifrån
uppluckra och förbränna ...
Judendomen har varit och är den indo-ariska
folkstammens mistel. Den kräver en ädel ras som
näringskälla, och det vore orättvist att
färneka, att den har säker blick för det
bästa och livsdugligaste.'... Detta meddelas
givetvis inte som någon kritik av
"rasblandning".
[Aktb. 10, p 12. Sändes 21/10/88]
Landshövding Engberg är ingalunda ensidig i
sitt bedömande av judefrågan. 'Få inslag
av mänsklig dumhet och brutalitet äro vidrigare
än den organiserade antisemitismen.', säger
han. Detta hindrar emellertid icke, att man bör vara
på sin vakt mot judarnas samhälsskadliga
verksamhet. Herr Engberg uttrycker sin mening
härvidlag i följande pregnanta satser:
'En annan sak är, huruvida humanitetens och
toleransens bud skall kräva den passiva
självuppgivelsen. Det finns en antisemitism, som
varken är dum eller brutal utan helt enkelt ett
uttryck för naturlig kulturell
självhävdelse. Den räknar kallt med det
faktum, att den judiska infiltreringen skapar en
mestizprodukt, som representerar en upplösning av
den inhemska rasens djupaste och bästa egenart.
För närvarande är det faktiskt så,
att våra barn får läsa sin nationella
litteratur genom Mose brillor. Vår
litteraturhistoria behärskas av hel -, halv - och
kvartsjudar.'
JUDARNA
FÖLJER SITT EGET VÄSEN - SVENSKEN GLÖMMER
ATT HåLLA På SITT
Det är skarpa ord, men de kommer ur hjärtats
djup. De grundar sig på inte bara vittomfattande
historiska och litteraturhistoriska studier utan
även på stor personlig erfarenhet. Det är
intressant att notera herr Engbergs iakttagelse, så
tidigt som 1921, att den svenska unghögern redan
då var på glid i av judefinansen önskad
riktning. Han skriver därom: 'Man har icke kunnat
undgå att märka, att den tongivande
nationalistiska unghögern i vårt land
fått en allt påtagligare hebreisk accent.'
Herr Järte i Svenska Dagbladet hade redan då
vunnit en del proselyter.
I sitt slutomdöme gisslar herr Engberg* svenska
folket för dess ointelligenta inställning till
judarna: 'Judarna följer sitt eget väsen, och
därom är intet att säga. Men svensken
glömmer lätt att hålla på sitt
eget. Det är som om någon slags indolens
hindrade honom från att slå vakt om sin
innersta och bästa egendom. Den företagsamme
semiten tar hand om den, tolkar och utlägger den,
och vi beskedliga svenskar fylls av nationell stolthet
över våra judars bedrifter.'
Det skulle göra författarna till förlaget
Bonniers bok mot antisemitismen gott att läsa dessa
rader.
Låt oss återgå till huvudtemat,
judarnas inställning till samhället. Klarast
ser vi saken, om vi låter en jude framlägga
sin ståndpunkt, låter honom sätta in
attacken och även leverera kritiken. I januarinumret
av Century Magazine 1928 gör den judiske
skriftställaren Marcus Eli Ravage ett våldsamt
angrepp mot hela den kristna världens
inställning till judendomen. Det är en kort
stridsskrift, briljant och medryckande, till
hänsynslöshet djärv. Det finns intet
spår av mindervärdighetskomplex, där
är det herremannen, som tar till orda och vet vad
han talar om.
Han förlöjligar de kristna, som på grund
av konventionella hänsyn ej vågar stå
för sin ståndpunkt i judefrågan."
[Från Sthlms tingsrätts utskrifter av
de fällda radioprogrammen. Akt B8-4-89 Aktb.
72]
Arthur Engberg (1888 - 1944) var socialdemokratisk
politiker och publicist. Han var chefedaktör
för den socialdemokratiska dagstidningen Arbetet i
Malmö mellan 1918 och 1924 och för
Social-Demokraten i Stockholm 1924 till 1932. Han var
ecklesiastikminister i ministären Per Albin Hansson
mellan 1932 och 1939 (med undantag för sommaren
1936). Som ecklesiatikminister tog Engberg bland annat
initiativet till lösningen av
extralärarproblemet, reformeringen av
folkundervisningen, psalmboksfrågans lösning
och upprättandet av Riksteatern. Engberg var
akademiskt utbildad. frispråkig, rakryggad med ett
stort civilcurage. Den judiska "religiöst"
legitimerade rasismen provocerar och framkallar en
europeisk spegelvänd nationalism som Engberg, med
sin tid språkbruk, uttrycker. Om man hyller den
judiska rasistiska nationalismen (sionismen) så
finns det ingen anledning att fördöma Engbergs
svenska nationalism. åtminstone, för att vara
svensk, behöver man inte vara exklusivt kristen,
muslim eller jude. Och det finns ingen religion som heter
"svenskdom" eller "svenskism"! Sionismen har för
övrigt förklarats av FN 1975 som en form av
rasism.
JUDENDOMEN ÄR
PERVERS
[JK:s
stämningsansökan aktb.10, p18. Sändes den
29/10/88. Sthlms tingsrätts utskrifter Akt B8-4-89,
Aktb.77]
I TV-aktuellt torsdagen den 27 oktober framträdde
den 64-årige sektledaren, som omtalats i
mängder av stora reportage i pressen på senare
tid. Efter det att det uppdagats, att han har utsatt
flera småflickor för de mest vedervärdiga
sexuella övergrepp, maskerat som någon slags
mystisk, psykologisk terapi. Nu fick den svenska
allmänheten i TV se honom, höra honom och vi
fick veta att han heter Hans Scheike och är
grafolog. Han berättade själv att han uppfattar
sig som ett slags Jesus och att han är av judisk
härkomst. Detta sade han uppenbarligen för att
fösöka vinna sympati eller medlidande. Man fick
även se honom då han steg ut ur sin cell i
korridoren i häktet och ömt omfamnade en av
sina indoktrinerade kvinnliga "medhjälpare". Det
hela var tydligt arrangerat för att framkalla en
känslosam medlidandekult kring hans fall. Men vad i
hela världen har nu denne vedervärdige, judiske
sektledare, som specialiserat sig på rituella,
sexuella övergrepp på småflickor, med
palestinakonflikten att göra? Det kan ju en och
annan lyssnare kanske fråga sig. Men det här
fallet har faktiskt med den judiska staten Israel att
göra, fast inte direkt förstås utan
snarare indirekt. För det första är det
knappast någon tillfällighet att denne
sektledare råkar vara av judisk börd. Det
finns en stark sexualbesatthet i judendomen, vilket var
och en som är en smula förtrogen med den
judiska bibeln - Gamla Testamentet - och Talmud väl
känner till. Att återge citat här skulle
föra för långt och bli ett
långrandigt föredrag på flera timmar,
kanske uppemot ett dygn. Men för den
bibelintresserade kan vi här i korthet nämna
några exempel på lämpliga ställen
att läsa. T ex andra Mosebok 22:5, första
Mosebok 38: 8-10, andra Krönikeboken 11:21, andra
Konungaboken 23:13, 14, Hesekiel 16:17, andra
Konungaboken 9:30-33, Ester 2:12, Jesaja 23:17, 18, andra
Samuelsboken 13:2, 14 och 15, Jesaja 23:16, andra
Samuelsboken 13:1, 22, 28 och 29, första Mosebok
19:1-11, Hosea 4:14, första Samuelsboken 18:27,
andra Samuelsboken 6: 14, 20 och 23, Jeremia 5:8,
Hesekiel 23:11-17, Hosea 3:1-2, första Mosebok
39:6-7, Jeremia 29:22-23, andra Konungaboken 23:4-7,
andra Samuelsboken 11: 2-4, första Mosebok 38:13-18,
Hesekiel 23:2-4 och 25, andra Samuelsboken 15:16 och
16:21-23, Hosea 1:2-3, första Konungaboken 11:1-3,
Job 21:23, 24, Domarboken 19:16-24, första Mosebok
38:18, 19:23, 35, och 20:12, 38:16-18 och 11:27, 29,
andra Mosebok 6:20 osv, osv.
[Aktb. 10, p 18. Sändes 29/10/88]
Om vi går till senare tider - till vårt
århundrade - så finner vi att så gott
som alla mer eller mindre perversa sexualteorier har
lanserats av och drivs av övervägande judar.
Den mest kände av alla dessa är
självfallet Sigmund Freud. Freuds sexualbesatthet,
som utövat ett oerhört inflytande inom konst,
litteratur, teater, film och förstås
psykologi, är så allmänt känd
för bildade personer, att vi inte här
behöver påminna våra lyssnare om det.
Eftersom den 64-årige judiske sex - och sektledaren
uppenbarligen är mycket starkt påverkad av
Freuds mycket judiska sexualteorier, så kan vi
här läsa upp ett citat från Freuds "Neue
Folge der Vorlesungen zur Einführung in die
Psykoanalyse", sidan 167 och lyder: "Man har ju
tillfälle att se små flickor utan att
märka att de är besatta av penisavund, men den
invändningen träffar inte prick. Man kan se
tillräckligt mycket hos barn, om man vet hur man ska
iaktta dem. Dessutom måste man betänka hur
föga barnet kan ge medvetna uttryck åt sina
sexuella önskningar och hur det än mindre
förmår meddela dem. Därför är
vi i vår fulla rätt, när vi senare
studerar spåren och följderna av dessa
emotionella upplevelser hos vuxna neurotiker." Vad
är det Freud säger här egentligen? Han
säger, att "det finns ett alldeles speciellt
sätt att iaktta små flickor" - inte det
vanliga sättet utan "om man vet hur man skall
göra". Ja, kanske det.
Men även om man gör sina iakttagelser på
detta speciella sätt, så finns det faktiskt
föga att se. Det vi istället skall göra,
säger Freud, det är att studera " de senare
spåren och följderna av dessa emotionella
upplevelser hos vuxna neurotiker", liksom
"manifestationer av infantil sexualitet hos vuxna". Men
hur pass tillförlitliga är de? Sedan
håller Freud på med detta ämne och mal
sida upp och sida ned i flera av sina verk om sin judiska
sexualbesatthet. Grundtanken hos Freud är, att
sexualiteten ligger bakom allt. Alla drömmar är
i grund och botten sexuella. Alla psykiska
svårigheter ska vara ett utslag av hämmad
sexualitet. Alla pojkar vill ha sexuellt umgänge med
sin mor. Barnets liv är i grunden sexuellt.
Också barnens lekar är sexuella. Han
säger också att "de impulsbegär som
föds på nytt med varje människa är
incestbegär, kannibalism och mordlust."
Var i judendomens bibel finner vi denna perversa
föreställning som ett bjudande hot från
judendomens gud, Jahve? I femte Mosebok 28:53, 54 och 55
heter det följande: "Och då skall du
nödgas äta din egen livsfrukt, köttet av
dina söner och döttrar, dem som Herren, din
Gud, har givit dig. Sådan nöd och sådant
trångmål skall dina fiender
försätta dig i. En man hos dig, som levde i
veklighet och stor välmåga, skall så
missunnsamt se på sin broder och på hustrun i
sin famn och på de barn han ännu har kvar, att
han icke skall vilja åt någon av dem dela med
sig av sina barns kött, ty han äter det
själv."
Sexualbesattheten och de perversa fantasierna och
fixeringarna är alltså något typiskt
judiskt. I så måtto har detta med den judiska
staten Israel att göra, att troende judar ser staten
Israel inte bara som det av deras gud utlovade landet
utan även som en moderlig jord att ständigt
befrukta och som inte får besudlas av de orena,
alltså de icke-judiska palestinierna eller av andra
folk. Israel är alltså ett slags
sexualbesatthet.
JUDENDOMEN
UNDERGRÄVER MORALEN I SVERIGE
För det andra har den 64-årige judiske sex
- och sektledaren Hans Schejke att göra med Israel
genom att, medvetet eller omedvetet, undergräva
moralen i Sverige. Det är ett sionistiskt intresse
att moralen upplöses och att allmän dekadens
utbreds i icke-judiska stater och det är med den
avsikten att judarna då som sionister lättare
kan få ett grepp om den icke-judiska staten och
lättare manipulera de icke-judiska folken till att
låta sig toppridas eller styras av sionister. Utan
stöd från de i förfall stadda kristna
västliga demokratierna kan Israel inte
överleva, vare sig ekonomiskt eller politiskt. Det
ska vi utförligare redovisa i samband med
uppläsningen av och kommentarer till "Sions Vises
Protokoll". Låt oss här endast avslutningsvis
tillägga att alla dessa mängder av mer eller
mindre perversa och moralupplösande sekter
självfallet inte tillåts i staten Israel.
Istället är det en liberal och judisk
rättighet i icke-judiska stater. Bara detta borde
väl vara en tankeställare. [Aktb. 10, p
19. Sändes 29/10/88] Apropos denne judiske
sex - och sektledare Hans Schejke vars ohyggligt
skändliga, sexuella övergrepp på
småflickor väckt stor publicitet, så har
man i massmedia nogsamt undanhållit att dessa
vedervärdiga sexuella sadistorgier, mot vuxna liksom
mot minderåriga, har sina rötter dels i
judendomens Talmud och dels i den judiske
psykoanalytikern Sigmund Freuds läror, som ju vunnit
så allmän spridning.
TALMUD OM SEX -
KVINNAN:ETT STYCKE KÖTT FRåN
SLAKTAREN
Låt oss här börja med några
citat från Talmud (den judiska heliga skriften -
tolkningar och förtydliganden av Gamla Testamentet).
I Mo'ed Katan 17A står det följande: "När
någon märker, att han grips av onda lustar,
må han bege sig till en ort där han inte
är känd, klä sig i svart och följa
sina lustars ingivelse." Och i Nedarim 20 A, B och E i
Talmud står det följande: "Mannen kan
göra med sin hustru som det behagar honom. Han kan
behandla henne som ett stycke kött som kommer
från slaktaren, och äta efter sin smak;
saltat, stekt, kokt, såsom fisk från torget.
En dag kom en judinna och sade till en rabbin:'Rabbi, jag
hade dukat bordet för min man, men han har
vräkt omkull det.' Och rabbinen svarade: 'Min
dotter, lagen har offrat er. Vad kan väl jag
göra för er?'" Och i Joma 18 B och E står
det följande: "Rabbi Nachmann hade för vana att
utropa, då han inträdde i
Sékanzib,'Vilken kvinna vill tillhöra mig
för en dag?'" Ett av de vidrigaste ställena i
judendomens Talmud återfinns i Nidda 47 B och lyder
på följande sätt: "En flicka på tre
år och en dag må du skända." Det
fortsätter sedan, men det som där följer
är alltför vedervärdigt för att
återges i svensk översättning,
varför jag läser det stycket ur judendomens
Talmud på latin. På latin lyder det: "Filia
trium annorum et diei unius desponsator per coitum, si
autem infra 3 annos sit porrinde est, ac si quis digitum
inderet in oculum id est reus laesae virginiatis quia
signaculum iudicator recrescere."
Man kan gott förstå varför judedomens
ledning så ivrigt undanhåller oss
(icke-judar) sin Talmud i översättningar. Att
massmedia också förtiger detta, tyder på
den judiska makten att censurera. Hos Freud är
sexualdriften bakom allt hos människor - också
hos barnen - som med alla medel måste utlevas. I
Freuds sista bok, som hade titeln "An outline of
Psychoanalysis", säger Freud på sidan 85
följande:
"Neuroserna skulle kunna undvikas, om barnets sexualitet
fick fritt utlopp, såsom det förekommer bland
många primitiva raser." Observera, att de mest
vanvettiga fantasier och barbariska utlopp bejakas av
Freud som fullt mänskliga. Jag fortsätter att
citera: "Föreställningen att bli uppäten
av fadern tillhör den typiska, primära
uppsättningen av barndomsföreställningar."
Det säger Freud på sidan 34 i sin skrift som
har titeln "The problem of anxiety". Kannibalism är
alltså en typiskt mänsklig ångest,
enligt Freud, vilken endast kan frigöras genom
påtvingad sexuell utlevelse. Vid ett annat
tillfälle, återgivet i Freuds samlade skrifter
på engelska, del V sidan 266, säger Freud
följande: "Fruktan att bli uppäten har jag
hittills endast funnit hos män. Denna fruktan
hänför sig till fadern men är sannolikt
resultatet av omvandlingen av aggressiva, orala tendenser
riktade mot modern. Den person barnet vill uppsluka
är modern, som har närt det."
Dessa fullständigt vanvettiga, alltigenom
perversa vanföreställningar av
mardrömskaraktär har, genom juden Freud,
förvandlats till inte bara vetenskapliga teorier,
utan även - och detta är det värsta - till
idéer genom vilka psykiskt störda eller sjuka
människor skall botas genom dyrbar och
förstörande psykoanalys.
Det är inte underligt att många
kvasibetonade psykologer och terapeuter, som
förläst sig på Freud och ofta skolats i
hans lära, blir genompyrda av ångestfyllda,
sadomasochistiska föreställningar, som de sedan
utsätter sina patienter för - också de
värnlösa barnen.
Här har vi sekt - och sexledaren Hans Scheike och
dennes kvinnliga assistenter i ett nötskal.
Samhällsmoralens fortskridande förfall och
upplösning kan fortgå fullt legitimt ända
tills de värsta orgierna avslöjas och de
ansvariga kan dömas. Men hur ofta ertappas verkligen
de skyldiga? Vi här på Radio Islam säger,
att dessa perversiteter verkligen har med Israels
vanvettiga rov och övergrepp mot palestinierna att
göra, för palestinierna och Palestina är
det skändade barnet dagligen. Judendomen är
politiskt och moraliskt pervers. Denna judiska
perversitet drabbar icke-judar palestinierna och andra
folk.
Varför
tala om Scheike?
I två korta inslag tog vi upp fallet med den i
pressen mycket uppmärksammade sektledaren och
sadisten Hans Scheike och sammankopplade hans judiska
börd med den judiska sionismens Israel och dess
våldförande av det palestinska folket.
Vi vill påvisa hur judendomen - som lära -
är pervers och hur den legitimerar perversa teorier
som bidrar till dekadensen.
1 - Det var denne sadistiske sektledare själv som i
TV-aktuellt uppgav att han var av judisk börd, inte
vi här på Radio Islam.
2 - Han framförde detta som både en
förklaring och som ett urskuldande. Uppenbarligen
framförde han detta mycket avsiktligt, bland annat
för att därmed inhämta sympati och
förståelse för sina illgärningar,
när han överklagar domen på åtta
års fängelse: att han, som jude, skall kunna
påräkna särskild förståelse
och särskild välvilja, eftersom människor
i Sverige har utsatts för en så
långvarig propaganda och indoktrinering från
sionistiskt håll, att just judar har drabbats av
särskilt svåra förföljelser och
lidanden i historien. När Bonnier olagligt smugglade
pengar till Lichtenstein, sade han också i
tingsrätten att det var för att hjälpa
förföljda judar.
3 - Direkta eller indirekta krav på denna
särbehandling av judar måste
uppmärksammas och tillbakavisas i jämlikhetens
och rättvisans namn. Därför fanns det
skäl att ta upp detta fall med den sadistiske
judiske sektledaren Hans Scheike i Radio Islam. Allt vad
judarna begår av grymheter mot palestinierna
ursäktas idag p g a att de är judar.
4 - Det var faktiskt ingen tillfällighet att denne
sällsynt sadistiske sektledare var av judisk
härkomst, som många okunniga personer vill
tro, då de säger att en sådan kan vara
av vilken härkomst och nationalitet som helst. Detta
har inget med ras eller etnisk tillhörighet att
göra. Det är här en fråga om ett
visst kulturellt mönster - och just därför
framhöll vi att det i judendomen, den
gammaltestamentligt bibliska liksom i judendomens Talmud,
finns starka inslag av sadistisk liksom sadomasochistisk
sexualbesatthet, vilket ju ingår i det
traditionella judiska kulturmönstret. Enligt den
judiska religionen är det så att: en jude som
dödar en icke-jude har gjort en god gärning!
Till detta kommer, som vi också påpekade, den
mycket speciella och dominerande judiska psykologin, vars
främste företrädare är den judiske
Sigmund Freud och dennes psykoanalys, som är i
hög grad besatt av sexualpatologiska
föreställningar. Freud och hans psykoanalys har
i särskilt hög grad attraherat judiska
psykologer och omtolkare liksom även judiska
patienter, vilket kan konfirmeras av alla
undersökningar om denna sak.
5 - De utpräglat sexualpatologiska våld - och
skräckfilmerna, av vilka de allra värsta
saluförs på video, är genomgående
judiska produkter från USA eller distribuerade av
judiska företagare, vilket även framgår
av alla undersökningar som gjorts i denna sak. Det
råder ganska stor enighet i Sverige om att denna
snuskiga skräpfilmproduktion är skadlig och
egentligen borde straffbeläggas, men att man av
missriktad iver här om yttrandefriheten inte vill
förbjuda dessa, för unga sinnen särskilt
skadliga, alster. När därför ett
sällsynt vämjeligt fall av sexövergrepp
på små flickor avslöjas, kan det inte
vara annat än riktigt att de den fulla informationen
som våra massmedia föredrar att förtiga.
Ingen i Sverige har försökt analysera den
ideologiska grunden till sexledarens skandal!
6 - Att många unga människor lockas till
extremt övervåld eller till extrema sekter,
beror till stor del på att de har påverkats
av den perverst råa skräpkulturen, av
pornografiska våldsfilmer på video men
öven filmer på biograferna, liksom ibland i
TV. Dessa är genomgående av amerikansk
produktion. Då judiskt ägande och judiskt
författande och producerande av dessa filmer är
så påfallande dominant, kan det vara av stort
informativt värde att upplysa om detta, liksom att
informera om att denna sexualfixering är ett typiskt
inslag i både den judiska gammaltestamentliga
bibeln och i judiska Talmud. Att upplysa om detta är
inte att förfölja judar som människor utan
att befria alla människor från
eländet.
EN JUDINNA SOM
SKÄMS!
[Sthlms tingsrätts
utskrifter, Akt B8-4-89, Aktb.
77]
"Jag skäms över mitt land." Det säger
Svenska Dagbladets israelkorrespondent Cordelia
Edvardsson i en stor rubrik i en helsidesartikel i
Aftonbladet lördagen den 29 oktober 1989. Men hur
är det? Är då verkligen Israel hennes
land? hon lever visserligen där sedan 1973, men hon
bekänner själv, att hon inte är israelisk
medborgare. Det svenska medborgarskapet passar henne
bättre. Cordelia Edvardssons son, Simon, är
emellertid israelisk medborgare och i Aftonbladets
vördnadsfulla artikel om henne heter det så
här: "Som alla andra israeliska mödrar
får Cordelia finna sig i att hennes son är
inkallad mellan en och två månader per
år." Hur är det nu egentligen? Är
Cordelia israeliska, därför att hon bor
där sedan 15 år och därför att
hennes son är israelisk medborgare, eller är
hon trots allt svenska, eftersom hon ändå har
svenskt medborgarskap och skriver för Svenska
Dagbladet på - och det bör erkännas -
utmärkt svenska? (Skulle man kunna säga t ex om
en svensk korrespondent sedan 1973 i Irak, att hon
är irakisk och att hennes son gör
värnplikt i Irak?) Vet hon ut eller in? Här har
vi den judiska kluvenheten i sin prydno, vilken ju
tillkommit genom de sionistiska judarnas rov av Palestina
och utropandet av den judiska staten Israel för
över 40 år sedan. En schizofren situation, som
lägger ytterligare börda på judarna och
som de inte gärna kan skylla ifrån sig
på de andra folken, för vad de brukar kalla
antisemitism.
Så här säger Cordelia Edvardsson vidare i
Aftonbladet: "Alla judar, var de än befinner sig i
världen, vill se Israel som en del av sig
själva. Därför förnekar de eller
försöker hitta försvar för det som
händer där nu." Det uttalandet är
intressant att notera av två skäl. För
det första är det ett erkännande av den
sionistiska kardinalsatsen, dvs att alla världens
judar, var de än bor och vilket medborgarskap de
än har, är en del av Israel och kan därmed
självfallet inte vara lojala till de stater där
de har medborgarskap, om dessa stater på ett eller
annat sätt skulle frondera sig mot Israel, som
Sverige gör t ex mot Sydafrika för
apartheidsystemet. Om Sverige skulle - vilket vore
både logiskt och rättvist - fördöma
Israel för dess judiska rasism och genomföra
bojkott mot Israel, så skulle judarna i Sverige
kraftfullt protestera och ta Israels parti mot Sverige.
Alla vet detta men man håller tyst om det. Nu
erkänner den respekterade, judiska journalisten
Cordelia Edvardsson, att det förhåller sig
just på det sättet.
För det andra erkänner Cordelia Edvardsson, att
judar överallt i världen antingen
försöker hitta ett försvar för de
oerhörda och ständiga, israeliska
våldsövergreppen mot palestinierna eller
också helt enkelt förneka dem. Alltså:
judarna försvarar Israels flagranta
illgärningar som nödvändiga och
rättfärdiga eller också förnekar man
det - det som är uppenbart. Det är ett mycket
intressant medgivande av Cordelia Edvardsson. Tyvärr
går hon inte ett steg längre och frågar
sig: hur kommer detta sig? Hon ger emellertid en antydan
till svar, när hon citerar ett känt uttalande
som lyder: "Det är lättare att ta juden ur
ghettot än att ta ghettot ur juden." För just
däri ligger en del av förklaringen,
nämligen att judarna sitter kvar i ghettot, som de
själva byggt och ingalunda påtvingats av
andra. Detta har den förre sionistledaren Nahum
Goldmann öppet erkänt i sin bok som har titeln
"Den judiska paradoxen" och utkom på svenska 1978.
Den var från början inte avsedd för en
icke-judisk läsekrets. Ghettot har judarna
själva byggt för att isolera sig från
andra folk och för att inte bli "förorenade" av
andra folk, dvs gojerna. Inom sina ghetton hade judarna i
århundraden och årtusenden egen
självförvaltning och den var en bedrövelse
och en pina för det stora flertalet judar.
Därom får man en liten inblick i den judiske
författaren och nobelpristagaren Singers
romaner.
ISRAEL
- ETT BIBLISKT
GHETTO SOM SYFTAR TILL ATT UTROTA
PALESTINIERNA
Med Israel har så judarna skapat ett nytt ghetto
och där sitter de fast i sin hatiska misstro och
fruktan för omvärlden och beter sig som
hysteriska vettvillingar, när de med väpnad
militär skjuter barn, kvinnor, åldringar och
män bland vapenlösa palestinier och när de
i s k vedergällningsaktioner företar den ena
flygraiden efter den andra och bombar värnlösa
civila - palestinier liksom libaneser - i byar och
flyktingläger. I sin krönika, publicerad i
samma nummer av Aftonbladet, skriver tidningens
chefredaktör, Gunnar Fredriksson, mot slutet av sin
artikel följande: "Efter alla år är det
nu bara med viss tankspriddhet som jag följer
politiken i Israel. Man kan lika gärna läsa
Bibeln för att försöka förstå
något." Just det. Därför har vi här
i Radio Islam så ofta sökt upp just den
judiska Bibeln, Gamla Testamentet, och citerat ur den.
För då förstår man en hel del om
vad Israel är och varför Israel är
så våldsfixerat och så uppfyllt av
fruktan, ångest och hat och aldrig vare sig vill
eller kan försona sig med sina grannar. Som det
utvalda Herrens egendomsfolk anser sig judarna
också vara överlägsna alla andra folk och
ha rätt att röva grannfolkens land och
förinta eller förslava grannfolken. Vi ber att
få påpeka, att detta är inga
judefientliga eller antisemitiska påhitt, utan det
är vad judarna själva säger i sin heliga
Bibel, där deras gud, Jahve, befaller dem just att
förinta eller förslava alla de folk som han ger
i judarnas våld.
Eftersom det kanske finns en och annan ny lyssnare i
vårt program idag, så får vi väl
återge ännu en gång ett belysande citat
från den judiska bibeln, t o m från dess
allra heligaste avsnitt, nämligen Torah, den judiska
Lagen, femte Mosebok 7:16 där det står
följande: "Och alla de folk som Herren, din Gud,
giver i din hand skall du utrota. Du skall inte visa dem
någon skonsamhet." Om detta hade sagts av en
vansinnig och maktgalen banditledare eller av någon
stackars mentalpatient, som lider av svårartad
tvångsneuros och förföljelsemani,
då hade man ju lugnt kunnat avfärda saken, men
nu råkar det stå i Bibeln, i judendomens
Bibel, i judendomens mest heliga Lag, Torah och det
är deras gud, Jahve, som befaller detta till sitt
utvalda folk i sin främste profets, nämligen
Moses mun. Då blir saken genast viktig och alls
inte ointressant. Inget som man bara kan gå
förbi eller rycka på axlarna åt. Allra
minst kan palestinierna nonchalera detta. Det folk som
berövats sitt land just av judarna och som sedan
dagligen och stundligen utsätts för de
grövsta övergrepp av dessa väpnade,
israeliska judar. Därför protesterar de
våldsamt och vill väcka vår
uppmärksamhet på denna vanvettiga och grymma
orättvisa. För att förstå
något om palestiniernas lidanden och
oupphörliga förnedring har Aftonbladet i samma
nummer - alltså lördagen den 29 oktober -
på ett helt mittuppslag en artikel med
följande rubrik: "De mördade min bästa
vän". Där berättas det att
tvååriga palestiniern H. tillhörande en
palestinsk flyktingfamilj i Södertälje,
gråter nu när hon just fått veta att
hennes bäste vän, en fyraårig palestinsk
pojke, Dia, skjutits ihjäl av israeliska soldater.
Rena barnamordet alltså. Vad är väl detta
om inte rena hysteriska barbariet? Palestinier som vi har
kontakt med här på Radio Islam, ber oss att
försöka åskådliggöra hur
palestinierna verkligen upplever det judiska tyranniets
Israel.
OM TENSTA BOMBAS
...
Tänk er, alla svenska lyssnare, att några
baltiska flyktingar i Sverige i desperation dödar
några sovjetiska officerare på besök i
Sverige vid en militärmanöver och att Sovjet
till följd av detta skulle företa en rad s k
repressalieaktioner och dåna hit till Sverige med
ett massivt uppbåd av bombplan och bomba
några flyktingläger här och där i
Sverige och på vägen släppa kvarvarande
bomber över Tensta, Rinkeby och
Södertälje. Där det bor ganska många
flyktingar även om det inte är så
många baltiska. Och att Sovjet skulle upprepa dessa
repressalieaktioner tre gånger inom loppet av en
vecka. Dessutom skulle Sovjet bomba sönder alla de
svenska kärnkraftverken, eftersom Sovjet
misstänker att det nog kan tillverkas atombomber
där.Vad skulle det svenska folket och den svenska
regeringen och de svenska oppositionspartierna säga
om detta? Och vad skulle svenska folket tycka och
tänka? Skulle man stillatigande och helt passivt och
undergivet finna sig i allt detta och hysa den
största och varmaste förståelse för
andra länder som sade till Sverige: 'Visst är
det djupt beklagligt vad som händer er, men ni
får förstå, att Sovjet inte kan
acceptera den terrorism som utövas från
svenskt territorium och vi ber er svenskar att inte
låta våldets spiral öka för det
leder ju ingen vart.'
OM SVERIGE OCKUPERAS
... TITTA I TELEFONKATALOGEN
Vi kan ta ett mera konkret jämförande
exempel. Låt oss tänka oss, att Sovjet bara
tar hela den svenska kustremsan och alla kustlandskapen
från Skåne upp till Norrbotten - alltså
utmed Östersjön, ålands hav och Bottniska
viken - och att Sovjet med våld driver iväg
alla svenskar till de västra landskapen.
Ungefär hälften av Sveriges befolkning kommer
då att fördrivas. Kvarvarande svenskar skulle
degraderas till andra klassens medborgare och på
inga villkor få sina anhöriga, som flytt eller
bott i de sovjetockuperade delarna, att
återvända samtidigt som sovjetiska medborgare
(och alla kommunister) fritt skulle få strömma
in i dessa delar av Sverige. Skulle svenskarna då
finna sig i detta och hysa den allra största
förståelse, om övriga länder
förmanade svenskarna att inte göra
motstånd och inte sträva efter att
återfå sitt eget land i dess helhet?
Samtidigt skulle de svenskar som ändå gör
motstånd ock kallas "terrorister", utsättas
för ständiga övergrepp och små
svenska barn, gamlingar och kvinnor skulle utsättas
för ockupationsmaktens soldaters grymma order, som
går ut på att knäcka deras ben, skjuta
med ömsom skarp ammunition på dem och
ömsom plastkulor, som antingen dödar eller
invalidiserar dem.
På nätterna skulle ockupationsmaktens soldater
och väpnade horder av inkräktande s k
"bosättare" tränga in i svenskarnas hus eller
forsla iväg dem till koncentrationsläger (utan
dom eller rannsakan), där de skulle utsättas
för dem mest vedervärdiga tortyr. Skulle
svenskarna finna sig i detta och säga: 'Ack, vi
måste erkänna realiteterna. Sovjet (och alla
kommunisterna) har en särskild gud, som lovat
sovjetfolket (och komnmunisterna) Sverige som en del av
sitt heliga och utlovade land. Det måste vi
böja oss för. Sovjet är ändå
världens första och största, socialistiska
stat och det är något mycket fint och
respektabelt som vi borde förstå att böja
oss för.' Skulle svenskarna finna sig i detta?
Skulle de säga så verkligen? Nej, naturligtvis
inte.
SVENSKARNA
ÄR INTE FEGA
- INTE HELLER
PALESTINIERNA!
Sådana trälar och fega, ynkliga kräk,
som böjer sig för den brutala och
orättfärdiga övermakten, det är inte
svenskarna. Det är inte palestinierna heller. De
skulle bjuda motstånd ända tills
inkräktarna och deras mordiska "religion" hade
körts ur landet. Eller hur? Men varför ska
då inte palestinierna få bjuda sitt yttersta
motstånd mot den sionistiska inkräktarstaten
Israel? Vi frågar oss: varför?? Att
bekämpa orättvisan och våldets
övermakt är en bjudande rätt och plikt
för alla folk - för palestinierna liksom
för svenskarna. Ska övermaktens arrogans kunna
bekämpas här i världen, så
måste vi hålla ihop och visa vår
solidaritet med dem som bekämpar
orättfärdigheten och våldets arrogans.
Palestinierna för en sådan kamp och de
väntar på vår solidaritet - en
solidaritet, som måste avkrävas de olika
politiska partierna i Sverige liksom i andra länder
i världen för att påverka regeringarna
att gemensamt ställa allt starkare krav på
Israel att gå in i fredsunderhandlingar. Till att
börja med underhandlingar om att dra sig tillbaka
från de sedan 1967 ockuperade Västbanken och
Gaza, liksom göra hela Jerusalem till en
internationell stad, öppen för alla tre
religionerna kristendom, Islam och judendom - under
FN-kontroll.
DET MÅSTE BLI EN
DEMOKRATISK STAT
Därefter får det bli en
förhandlingsfråga, när Israel ska
upplösas som en rent judisk rasiststat och
övergå till en demokratisk palestinsk stat med
lika rättigheter för judar och palestinska
araber, kristna och muslimer, lika rättigheter
för alla trosriktningar - judendom, Islam och
kristendom. Någon exklusivt judisk stat på
ett erövrat palestinskt land kan aldrig bestå
i längden. Ju förr de israeliska och, i
utlandet bosatta, judarna inser detta, desto bättre
för freden och samförståndet. Till sist:
visst är det bra, att Cordelia Edvardsson skäms
över Israel för dess övergrepp - man
är ju tacksam för litet, när det
gäller de israeliska judarna - men Cordelia
måste gå ett steg till och skämmas
över hela Israel, från dess början
för över 40 år sedan. Det började
med fördrivning och massmord på palestinier
och rövandet av palestiniernas land. Det bör
Cordelia skämmas över (eftersom dagens judiska
folkmord på palestinierna bara är ett resultat
av Israels existens). För gör hon inte det,
utan börjar skämmas först i och med det
palestinska folkupproret, intifadan, för drygt 11
månader sedan, då är hon inte
trovärdig. Förtrycket mot palestinierna har
pågått hela tiden och det är israelerna,
de sionistiska judarna, som har begått
förtrycket - inte några fantomer. Att
stjäla ett annat folks land, driva iväg
trekvarts miljon av detta folk och sedan fortsätta
att topprida och plåga detta folk, det är
något att skämmas över från
första början. Cordelia Edvardsson med sina
skamkänslor för vad judarna gör är
rent hyckleri och inte trovärdigt.
Nästa
sida
|