Vad
är Israel?
101
fakta istället för den judiska
lögnpropagandan
av
Ahmed
Rami
|
62
SIONISMENS
NAZISM
När man försvarar palestiniernas rätt
till deras eget land, Palestina, som berövats dem av
sionisterna med deras judiska stat Israel, och när
man i analogi därmed fördömer detta Israel
och dess ideologi, sionismen, i själva Israel liksom
i olika länder där sionismen är aktivt
verksam att stödja Israel politiskt och ekonomiskt,
då tillgriper sionisterna och deras tanklösa
anhängare ständigt samma metod, nämligen
att avfärda de förtryckta palestiniernas
försvarare som "antisemiter", judehatare, och
associerar dem därmed till nazisterna och deras
judeförföljelser och judemord under andra
världskriget, väl medvetna om att detta är
ett synnerligen effektivt propagandavapen att nedtysta
och ta kål på motståndarna, eftersom
ingen vill bli stämplad som nazist och ha minsta
samröre med Hitler och hans anhang, hur politiskt
tillintetgjord nazismen än är 42 år efter
Hitler-Tysklands totala nederlag och upplösning.
Detta att stämpla försvaret för de
skändade palestinierna och fördömandet av
sionismen och dess stat Israel som antisemitism, är
inte bara ett fult propagandatrick för att skydda
och rättfärdiga Israel, alltså ett skydd
och rättfärdigande av rov, våld och
förtryck som ständigt pågår och
inte tillhör ett passerat förflutet. Detta fula
propagandatrick fyller också uppgiften att
framställa sionismen i förryckt skepnad som
antisemitismens och nazismens motsats. I själva
verket förhåller det sig tvärtom:
sionismen är spegelvänd antisemitism och
nazism.
Som vi tidigare ofta framhållit har sionismen
alla antisemitismens och nazismens ideologiska
kännetecken: föreställningen om ett
herrefolk som anser sig vara förmer än andra
folk med rätt att behärska dem, den fanatiska
hängivenheten och den lika lömska som
försåtligt upphetsande propagandan för
att lura folk, förhärligandet av militära
dygder och den råa styrkan - allt detta är
gemensamt för nazister och sionister.
Naturligtvis söker sionisterna på alla
sätt dölja detta djupgående ideologiska
och politiska samband mellan nazismen och sionismen -
just genom att agera och agitera som den politiskt
döda nazismens ivrigaste fiende och
brännmärka varje kritiker av sionismen som
antisemit och nazist. Precis som Hitler en gång i
sin "Mein Kampf" på tal om massorna och propaganda,
förlitar sig sionisterna på massornas
okunnighet, lättrörlighet, dumhet och feghet:
att de är för okunniga för att direkt
avslöja lögner, att de är så
lättrörliga att de låter sig
påverkas av enkla slagord för eller emot
något, att de antingen ger sig hän åt
dyrkan av något eller hat mot något, att de
är intellektuellt alltför loja eller
otränade för att kunna genomskåda falska
propagandafraser eller falska påståenden och
oriktiga eller halvsanna slutsatser och att folk i
allmänhet är alltför fega för att
våga stå för sin egen uppfattning
när den strider mot den förhärskande
opinionens, att fegheten leder till konformism och
anpassning.
Förutsättningen för detta tyranni
över massorna är naturligtvis att man
behärskar massmediainstrumenten för massornas
påverkan och styrning. I den totalitära staten
av den typ som fascismen och nazismen upprättade
erbjuder detta inga oöverstigliga svårigheter:
där införs statlig censur på varje
obekväm åsikt och statsmakten eller det
allenarådande partiet kontrollerar och styr all
opinionsförmedling. I kapitalistiska demokratier av
västerländsk typ, där det åtminstone
officiellt råder full åsiktsfrihet och
rätt att kritisera de makthavande, är det inte
så lätt att kunna utöva
åsiktstyranni mot massorna - men det kan gå
åtminstone vad gäller en speciell fråga
under förutsättning att man har eller kan
utöva en tillräckligt stark kontroll över
denna speciella fråga kring ett visst
föreställningskomplex. För sionismen
är detta föreställningskomplex
följande - teser som ständigt upprepas:
1) Judar har alltid förföljts.
2) Judar har på ett ojämförligt
fasaväckande sätt massmördats av
nazisterna i Hitlers
Tyskland.
3) Andra länder gjorde inte tillräckligt
för att rädda judarna undan de nazistiska
judebödlarna.
4) De flesta - eller i varje fall många -
åsåg passivt hur nazisterna massmördade
judarna, ja, många av dem tyckte det bara var bra
att på detta sätt bli kvitt judarna och det
var även många som hjälpte nazisterna att
massmörda judarna.
5) Israel är den enda räddningen för
judarna, ty med Israel har judarna äntligen "kommit
åter till sitt gamla hemland" och har fått
sin egen stat som de känner sig lyckliga över,
de har därmed fått sin förlorade
nationella självaktning åter.
6) Israel har visat sig sällsynt livsdugligt
genom att besegra övermäktiga grannar i krig
som vill förinta Israel, varefter den judiska
tragedin skulle återkomma och bli än mer
förödande.
Slutsatserna av dessa sionismens propagandateser blir
följande, som också ständigt upprepas
så att massorna får in dem i sitt
undermedvetna och accepterar dem utan eftertanke:
1) Judar kräver av oss ett särskilt
deltagande, en särskild välvilja och
sympati.
2) Detta deltagande och denna välvilja
förstärks ytterligare av nazisternas
fasansfulla judemord: detta får på inga
villkor hända igen!
3) Genom vår själviskhet var vi
medansvariga i nazisternas ohyggliga judemord: vi har
syndat och vi måste sona denna vår skuld
genom att understödja judarna, annars är vi
medbrottslingar till ännu ett uppflammande
judemord!
4) Längst inne var det nog så att
alltför många av sitt besinningslösa
judehat ville bli av med judarna: vår medskyldighet
är fruktansvärd, vi måste sona detta
genom att visa judarna förståelse och
välvilja, all kritik av dem kan ge förnyad
kraft åt judehatet!
5) Jovisst är Israel judarnas enda räddning
och en återvunnen stolthet för dem: att
beröva dem Israel vore ett oförlåtligt
brott, att vi ådrog oss en svår synd, trots
vår insikt om judehatets fruktansvärda
följder! Vi måste trots allt stödja
Israel!
6) Ja, judarna har sannerligen visat sig värdiga
sin judiska stat, när de besegrat de hätska och
övermäktiga arabiska staterna. Vi måste
beundra judarna, för deras offervillighet och
för deras tapperhet och duglighet.
Det är så här den sionistiska
propagandan ständigt förs och genom psykologisk
och moralisk utpressningstaktik kan den förlama
varje motstånd också i demokratiska
länder, där det råder åsiktsfrihet.
Ty åsikten att Israel är en alltigenom
orättfärdig stat och sionismen en judisk nazism
blir inför denna sionismens propaganda
fullständigt misstänkliggjord som direkt
ondskefull eller aningslöst ondskefull - så
länge det inte erbjuds motsvarande
propagandaresurser att ingående bemöta denna
sionistiska propaganda och ständigt kunna utmana
sionisterna på offentlig debatt. Följande
ifrågasättanden av sionismens propagandateser
måste föras fram:
1) Har verkligen judar förföljts mer än
andra trosbekännare och folkgrupper? Och varför
har judarna förföljts - har judarna varit
medskyldiga?
2) Var nazisternas massmord av judar "unika"? Och hur
mycket är egentligen till fullo klarlagt om dessa
massmord? Vad är masshysteri, vad är propaganda
och vad är verklighet?
3) Mottog verkligen inte andra länder, judar
från det nazistiska Tyskland, senare det
införlivade Österrike och Tjeckoslovakien
före kriget? Och hur stora var möjligheterna
under kriget ...? Och med anledning därav: tar den
judiska staten Israel emot förföljda kristna,
muslimer och andra icke-judar?
4) Varför väckte så många judar
i Östeuropa under kriget så många
människors hat och illvilja? Fanns det
någon orsak? Och i så
fall vilken? Borde man inte undersöka den saken och
redovisa detta?
5) Är verkligen "det hotade och hatade Israel"
den enkla räddningen för judarna? Eller är
denna sionistiska stat kanske en fälla för
judarna?
6) Hur har Israel blivit en övermäktig
militärmakt? Vilka resurser förfogar
själva det lilla Israel över? Varifrån
får Israel hjälpen? Och hur fungerar denna
hjälp från USA? Med vilka metoder arbetar
Israel här? Borde inte detta närmare
undersökas och redovisas?
Nästa
sida
|